Goda exempel på delningslösningar

Ett bra första steg för utvecklandet av delningsekonomi är att ta vara på de initiativ som redan finns i kommunen, och kommunicera detta till invånarna för att öka kunskapen om delningsekonomi och tillgängliggöra de verksamheter som finns. Kommunen kan vara initiativtagare till en samlad digital plats för delningsinitiativ inom kommunen och på så sätt stötta den redan existerande delningsekonomin. Tillsammans med medborgarna kan kommunen anordna så kallade map jams där invånarna kan vara med och tipsa om verksamheter som passar in på temat. Exempel på verktyg att använda är Google-kartor, Smarta kartan eller interna kommunala verktyg.

Förslag på verktyg för kommunen:

• Tillhandahålla: Värd, tillgängliggöra data
• Möjliggöra: Kommunikatör, samordnare

Agenda 2030 mål

• 11. Hållbara städer och samhällen
  12. Hållbar konsumtion och produktion

Exempel: Smarta Kartan

Smarta Kartan startades i Göteborg genom ett samarbete med föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg och konsument- och medborgarserviceförvaltningen på Göteborgs Stad. Syftet är att synliggöra delningsekonomins platser, verksamheter och nätverk för att stärka gemenskapen och uppmuntra till nya möten där delandet och tillgången ska prioriteras över ägande. Exempel på verksamheter som finns med på Smarta Kartan är öppna verkstäder, delade odlingar, gratisbutiker och bytesgrupper. De ekonomiska trösklarna ska vara så låga som möjligt för att det ska vara tillgängligt för alla. I Karlstad har kommunen fått dispens att även inkludera second handverksamheter och reparatörer för att nå ut till en större målgrupp och få in människor i det cirkulära tänkandet.

Kommuner kan ha en drivande, initiativtagande eller samarbetande roll vid olika former av prylbibliotek. Genom prylbiblioteken kan kommunen jobba för ett mer effektivt nyttjande av resurser genom delning och minskad ojämlikhet genom att tillgängliggöra saker för utlåning till invånarna.

Exempel: Verktygsbibliotek Sjöbo

På Medborgarlabbet i Borås finns ett verktygsbibliotek. Dit kan personer gå för att låna hem verktyg av olika slag. Det finns ett trettiotal olika verktyg som bland annat hammare, borrmaskin, tapetbord och symaskin och biblioteket tar emot verktyg från invånare som inte längre har användning för dem. Verktygsbiblioteket vill bidra till att minska slit- och slängsamhället och bidra till ett mer hållbart samhälle. Medborgarlabbet drivs av fritids- och folkhälsoförvaltningen i Borås stad.

Exempel: Fritidsbanken

Fritidsbanken är ett bibliotek som lånar ut sport- och fritidssaker som exempelvis skidor, flytvästar, skridskor, inlines och snowboards. Lånet är gratis för alla och lånetiden är på 14 dagar. Fritidsbanken stimulerar en aktiv fritid, ger nytt liv åt oanvänd utrustning och är tillgänglig för alla. De flesta artiklar som finns att låna är skänkta till verksamheten. Organisationen kring Fritidsbanker ser olika ut, men nio av tio fritidsbanker drivs med kommunen som huvudman.

Hyllor, skåp och rum för prylbyte är bra exempel på enkla åtgärder som kräver lite arbete. Dessa former av delning kan exempelvis ske på skolor, kommunala byggnader, i anslutning till återvinningsstationer eller bostadshus. Kommunen kan verka för att kommunicera idén till invånarna för att skapa engagemang och även implementera liknande lösningar i sina egna byggnader. Läs mer om Skåpet Tage för hur ni kan gå till väga för att starta en prylbytarhylla.

Förslag på verktyg för kommunen

Tillhandahålla: Ägare, värd
Möjliggöra: Samordnare, kommunikatör

Agenda 2030 mål

10. Minskad ojämlikhet
12. Hållbar konsumtion och produktion

Exempel: TaGe & Vi hjälper varandra i Mark

TaGe är ett initiativ från Karlstad kommun som innebär en ta-och-ge-hylla. En TaGe-hylla har som funktion att förlänga sakers livscykel genom att personer där lämnar saker de inte längre behöver och kan ta saker som någon annan lämnat. Facebookgruppen TaGe & Vi hjälper varandra i Mark med 1,3 tusen medlemmar är en digital version av TaGe-hyllan där initiativet har vidgats till att inkludera tjänster. På sidan kan medlemmar göra inlägg för att erbjuda eller efterlysa olika saker eller tjänster. Detta ska ske utan att involvera pengar.

Exempel: Skattkistan i Norrstrandskyrkan

I Norrstrandskyrkans lokaler i Karlstad finns gratisbutiken Skattkistan. Skattkistan fungerar som en gratis second hand-butik dit alla är välkomna. Där finns kläder och skor i flera storlekar och för flera säsonger. Det finns även plats för att mötas och umgås över fika eller för barnen att leka på. På Skattkistans Facebooksida kan även verksamheten och privatpersoner efterlysa specifika kläder eller saker som de söker. På Facebooksidan uppdateras också vilka kläder och saker som saknas och behövs i butiken. Butiken drivs av kyrkan tillsammans med deras volontärer.

Exempel: Ge & Ta och Andra chansen i Ulricehamn

Ulricehamns återvinningscentral Övreskog har öppnat en återbruksavdelning för att öka återbruket i samhället. På återbruksavdelningen kan du lämna sådant du inte längre behöver men som kan komma till nytta för någon annan. På Ge & Ta avdelningen kan du ge och ta saker helt gratis. Det går även att lämna saker hos Andra chansen, de saker som lämnas där används vid återvinningscentralens arrangerade återbruksdagar. På återbruksdagarna öppnas dörrarna till Andra chansen och besökare får komma och ta det de behöver.

Hur man startar ett eget Skåpet Tage

Ett antal kommuner i Sverige har startat byggåterbruk och återbruk av inventarier för att öka återbruket av avfall men också som en arbetsmarknadsåtgärd. Återanvändningsskala och verksamhets- och samarbetsformer varierar. Målet med återanvändning i denna form prioriterar främst kommunens sociala och ekologiska mål och verksamheten drivs ofta av arbetsmarknadsenheten på kommunen.

Vid återbruk av byggvaror och inventarier bör kommunen vara drivande, genom att bygga upp ett internt system eller genom upphandling av externt system. Kostnader och ansvar för tjänsterna varierar i olika kommuner. Återbruksformer som inte drivs i försäljningssyfte prioriterar främst miljömål. De kräver mindre arbete då de endast behöver personal för att fylla på återbruksplatserna och kostnaderna för att driva dem är låga. Detta gör återanvändning som inte är försäljningsbaserad till en bra form av återbruk att börja med. Försäljningsbaserat återbruk har ofta en hög återanvändningsgrad och samlar oftast in material från återvinningsstationer eller företag.

Förslag på verktyg för kommunen

Tillhandahålla: Ägare, värd, investerare
Verksamhetsstyra: Delare, konsument
Möjliggöra: Samordnare, kommunikatör

Agenda 2030 mål

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna

Exempel: Återbruk i Östersund

Tekniska förvaltningen i Östersunds kommun har undersökt förutsättningar för återbruk av byggvaror, inventarier och möbler med målet att långsiktigt lyfta kommunens ekonomiska och miljömässiga resultat. Utredningen visar att nyttan av återbruk är stor vid verksamhetsanpassning av lokaler och att behovet är störst hos förvaltningar som ansvarar för fastigheter, men även hos de som driver verksamheter för vård, omsorg -och skola, exempelvis när möbler ska bytas ut och lokalerna anpassas utifrån nya behov som uppstår. Samarbete sker med flera förvaltningar. Östersunds kommun är anslutna till databasen Greenstock15 som tagits fram av Trondheims tekniska universitet och som fungerar som en samarbetsplattform där partners kan boka plats för att lägga in de varor de vill sälja, och köpa varor som andra partners har lagt upp. Det finns även möjlighet att skapa lokala logistiktjänster för leverans av varor på plattformen.

Exempel: Gemensamt återbruk i Ystad, Skurup och Trelleborg

Ystad, Skurup och Trelleborg har utvecklat en gemensam delningstjänst som fungerar som ett internt Blocket för att återbruka deras inventarier. Några av de framgångsfaktorer som dessa kommuner lyfter är ett gediget förarbete med möten och workshops med olika aktörer för att hitta lösningar. Även möten med andra kommuner för att se hur dessa har gjort anses värdefullt. Behovet som kunde hittas var att kunna dela, låna, hyra ut och sälja möbler, samt tjänster och anställningar för arbetsmarknadsavdelningen, både inom och mellan kommunerna. Kommunerna tog in anbud från olika leverantörer innan de bestämde sig för vilken upphandling som var mest passade utefter deras behov. Enligt kommunerna beror framgången av deras tjänst på att det tekniska systemet är enkelt att använda, att det uppfyller ett behov och att arbetssättet är tydligt uppsatt.

Exempel: Sola Byggåterbruk

Karlstads byggåterbruk Sola Byggåterbruk tar emot och säljer byggmaterial, vitvaror och annat för inomhus- och utomhusbruk. Verksamheten vill uppmuntra till återvinning och delning och fungerar som komplement till Solareturen som är en återbruksaffär med fokus på prylar, kläder och möbler. Sola Byggåterbruk riktar sig till privatpersoner, företag och offentlig sektor. Personalen består till stor del av människor som av olika anledning står utanför arbetsmarknaden.

Exempel: Halmstad Byggåtervinning

Halmstad Byggåtervinning fokuserar också på återbruk i större skala. Utbudet är varierande och kan bestå av allt från takpannor och tegel till vvs- och elmaterial. Materialet kommer oftast från rivningsobjekt men verksamheten tar även emot material från privatpersoner och erbjuder i samband med det upphämtning. Verksamheten drivs av arbetsmarknadsenheten på kommunen och personalen består av nio personer och en arbetsledare.

Exempel: ReTuna Återbruksgalleria

ReTuna Återbruksgalleria i Eskilstuna är en galleria där återbruk sätts i fokus. På avdelningen Returen på återvinningscentralen kan personer lämna saker som de inte längre vill ha eller behöver. Resursenheten för Aktivitet, Motion och Arbete (AMA) som är en del av Eskilstunas arbetsmarknadssatsningar tar emot saker som lämnas på Returen för att fördela sakerna till de olika återbrukande butikerna i gallerian som reparerar, renoverar och säljer sakerna på nytt.

Exempel: Kretsloppsparken Alelyckan

I Kretsloppsparken Alelyckan finns tre second hand-butiker i anslutning till återvinningscentralen – Återbruket, Returhuset och Stadsmissionen. Vid återvinningscentralen finns personal som hjälper besökarna att sortera sitt avfall och det som är i tillräckligt gott skick återanvänds i någon av butikerna. Returhuset har en caféverksamhet med ekologiskt utbud i en återbrukad miljö, där renoveras även cyklar som sedan finns till försäljning. Återbruket drivs av Kretslopp och vatten på Göteborgs stad och där återbrukas större byggmaterial. Intäkterna går till att driva Återbruket och projekt för att stötta arbetsmöjligheter för människor som står utanför arbetsmarknaden.

Exempel: Byggboden Jönköping

Byggboden ligger inom återvinningscentralen i Jönköping. På Byggboden kan både privatpersoner och företag lämna byggmaterial som blir tillgängligt för allmänheten. Det byggmaterial som har lämnats i Byggboden går åt snabbt men det är fortfarande många som slänger materialet i containrar i stället och således går mycket till spillo. Syftet med Byggboden är att minska avfallet, sätta fokus på materialåtervinning och på så sätt uppnå EUs miljömål.

Exempel: Benjamins återbruk

Benjamins Återbruk är Oxelös kommuns version av återbruk på återvinningsstationer. Vid Benjamins Återbruk hjälper personal till att se över utbudet för att slänga sådant som inte längre kan återanvändas. Utbudet är brett från porslin och prydnadsföremål till cyklar, hemelektronik och möbler. Återbruket riktar sig till privatpersoner som kostnadsfritt får ta med sig saker som de behöver.

Delade verkstäder kan fungera på många olika sätt. Flera delade verkstäder bygger på ideell arbetskraft, men ofta samarbetar bostadsbolag, föreningar och kommuner för att driva dem. Delade verkstäder går exempelvis att starta inom projekt och kan öka tillgängligheten till reparation och kreativt skapande i kommunen.

Förslag på verktyg för kommunen

Tillhandahålla: Investerare
Möjliggöra: Samordnare, kommunikatör

Agenda 2030 mål

4. God utbildning
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion

Exempel: Återbruksverkstaden Spilloteket Frösön

Spilloteket är en kreativ verkstad och ett pedagogiskt forum som bland annat använder sig av spillmaterial från Jämtlands industrier. Spilloteket grundades av tre lärare med många års erfarenhet från skola och förskola som har vidareutbildat sig kring de estetiska lärprocesserna. Utgångspunkten är att ta vara på spill ute på fabrikerna som inte har särskilt hög status, men sorterat och satt i ett nytt sammanhang skapas nya möjligheter. Det finns inga förutbestämda bilder av vad det ska bli av ett material eller hur det ska användas och detta bjuder in till gemensamt byggande och laborerande. Spillmaterial väcker också frågor och tankar om industri och tillverkning och utifrån behov av nya innovationer som kan vara till gagn för samhället och blir en länk till de faktiska företag och industrier som finns i närområdet.

Exempel: Cykelkök Göteborg

Cykelköket i Göteborg är en gör-det-själv-verkstad där verktyg och volontärer finns tillgängliga för att hjälpa invånare att kunna reparera och bygga egna cyklar gratis. Cykelköket startades i folkbildningssyfte då det bidrar till kollektivt lärande, samtidigt som livslängden på cyklar och cykeldelar förlängs genom att de återbrukas. Cykelköket drivs av volontärer, hyran av lokalen finansieras av studiefrämjandet och den frivilliga medlemsavgiften går till att finansiera inköp av verktyg. Ett medlemskap ger besökarna, utöver tillgång till verkstaden, tillgång till en cykel per år. Barncyklar är alltid gratis. Cyklar och cykeldelar är uppsamlade eller skänkta från privatpersoner, bostadsbolag och bostadsrättsföreningar i Göteborg. Utöver ett ökat cirkulärt resursflöde strävar verkstaden efter inkludering, kollektivt lärande och ett främjande av hållbara transportmedel.

Exempel: Fixotek Göteborg

Fixotek är en öppen gör-det-själv-verkstad där besökare kan laga, låna, byta och göra nytt av gammalt. I fixoteken kan besökare reparera och göra om exempelvis kläder, möbler, hushållselektronik och cyklar. Fixoteken startade inom ett projekt men fortskrider idag, som förening eller i samarbete med Bostadsbolaget och hålls öppna av volontärer. I verkstaden finns tillgång till verktyg och plats att reparera och göra om men besökare kan även låna hem verktyg som exempelvis hammare, borrmaskin, häftpistol, vattenpass och symaskin. Fixoteken har även en byteshörna där besökare kan lämna saker de inte längre behöver och hämta något annat. I byteshörnan kan besökarna lämna och hämta exempelvis kläder, köksgeråd, hemelektronik, mindre möbler och prydnadssaker, leksaker och sportartiklar. Utöver detta fungerar fixoteken som kvartersnära mötesplatser.

Exempel: Karlstad Makers

Karlstad Makers är en gemensam verkstad utrustad med verktyg och maskiner dit uppfinnare, designers, konsthantverkare och innovatörer för att utveckla idéer, bygga prototyper och designa prylar. Vem som helst kan bli medlem i verkstaden oavsett om det är för att bygga en prototyp eller för att utöva en hobby. Medlemsavgiften kostar 500 kronor och ger tillgång till verkstaden, introduktionskurser, passertagg och wifi. Karlstad Makers arbetar även med utveckling av produkter och samarbeten med skola och universitet i pedagogiskt syfte. Karlstad Makers erbjuder utbildningar och deltar på event. Karlstad Makers är en del av Karlstad Innovation Park och lokalen ligger under Karlstad Innovation Park som besitter kunskap, erfarenhet och arenor för nätverkande och kreativa mötesplatser.

Att dela mat på olika sätt bidrar till att minska matsvinnet och tar vara på resurser. Matdelning bidrar oftast även till sociala aspekter genom att minska hungern och genom att fungera som sociala mötesplatser. Idag drivs många initiativ rörande att dela mat ideellt. Kommunen kan vara initiativtagande, föra samman aktörer och/eller kommunicera ut redan existerande initiativ.

Förslag på verktyg för kommunen

Möjliggöra: Samordnare, kommunikatör

Agenda 2030 mål

2. Ingen hunger
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12.Hållbar konsumtion och produktion

Exempel: Solidariskt kylskåp

Maträddning och solidariska kylskåp finns över hela världen. Målet med de solidariska kylskåpen är att ta vara på mat som annars skulle slängas. Maten som hamnar i de solidariska kylskåpen är gratis och tillgänglig för allmänheten och kommer oftast från privatpersoner eller olika samarbetspartners som exempelvis matbutiker, kaféer och hotell. Solikyl i Göteborg har ett organiserat nätverk av volontärer som hämtar mat hos samarbetspartners för att lämna i de solidariska kylskåpen som finns i olika stadsdelar och som är öppna för alla. Grundregler för alla som lämnar mat i kylarna är att endast lämna mat som är ätbar och inte har passerat förbrukningsdatum. Kylskåpet ska även rensas och kontrolleras för gammal mat minst en gång i veckan.

Exempel: Matbank (Sveriges Stadsmissioner)

Matbanker strävar efter att minska matsvinnet och hjälpa människor som befinner sig i matfattigdom. Sveriges Stadsmissioner driver idag åtta matbanker som tar emot livsmedel från olika livsmedelsproducenter och grossister som av olika anledning inte kan säljas i butik eller inte blivit sålda. Maten delas ut i matkassar, via sociala matbutiker eller som måltider i olika sociala verksamheter. Sveriges Stadsmissioner samarbetar med andra ideella verksamheter som bland annat Svenska Kyrkan och Frälsningsarmén och tar emot produkter från 35 nationella livsmedelsföretag. Årligen hanterar Sveriges Stadsmissioner cirka 1 800 ton mat som hjälper omkring 10 000 – 13 000 människor varje vecka.

Att dela odlingar ligger i kommunens och invånarnas intresse för att det kan öka biologisk mångfald, gynna lokal matproduktion och skapa sociala mötesplatser. Kommunen kan sammanföra aktörer, kommunicera redan existerande initiativ eller vara initiativtagande till delade odlingar.

Förslag på verktyg för kommunen

Tillhandahålla: Värd, tillgängliggöra data

Verksamhetsstyra: Delare
Möjliggöra: Samordnare, kommunikatör

Agenda 2030 mål

2. Ingen hunger
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
15. Ekosystem och biologisk mångfald

Exempel: Trädgårdsdelning (Co-grow, Grow Here)

Trädgårdsdelning syftar till att utnyttja möjliga odlingsplatser till fullo. Tjänster som sysslar med trädgårdsdelning kan hjälpa människor som har yta att odla på att utnyttja marken till fullo samtidigt som odlingssugna får en plats att odla på. Trädgårdsdelning kan ske gratis eller genom uthyrning av hela eller delar av en odlingsyta. Webbtjänsterna Co-grow och Grow Here fungerar som mötespunkt för människor som vill dela odlingsmark. Co-grow är gratis men tar emot bidrag till föreningen via sina medlemmar. Trädgårdsdelning kan bidra till ökad tillit och gemenskap i samhället och skapa möten över generationsgränser. Att vistas utomhus och odla kan även ha en positiv hälsoeffekt. Odlingar kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden, skapa lokala näringskretslopp och ta vara på outnyttjade resurser i form av odlingsbar mark.

Exempel: Holmåsa Potatiskooperativ

Holmåsa Potatiskooperativ startade 2016 av 10 personer som tillsammans ville göra någonting praktiskt för att driva på en omställning genom att odla potatis. Idag består kooperativet av 27 personer med olika bakgrund, olika åldrar och olika nationaliteter som lånar åkermark av en lokal bonde som hjälper till med sättning och skörd och bidrar med redskap och traktor. I gengäld får bonden sin årsförbrukning av potatis. Odlingen sker utan konstgödsel eller bekämpningsmedel vilket bidrar till fler möten när ogräs rensas bort. Vid bra skörd blir alla medlemmar självförsörjande på potatis och vid eventuellt överskott har kooperativet sålt potatis och skänkt pengarna till organisationen Kvinna till Kvinna. Förutom att dela mat delar kooperativet goda samtal, fikastunder, skördefester och musik. Kooperativet vill inspirera och bidra till en mer hållbar och lokal livsmedelsproduktion.

Yta kan delas i olika former och på olika sätt både inom kommunal verksamhet och mellan kommun och invånare. De traditionella ytorna, lokalerna och platserna som delas är samlingslokaler, arbetslokaler, gympahallar och badhus. Utnyttjandegraden på kontor är vanligtvis 60–70 procent (Andersson m.fl., 2018; 31), vilket innebär att 30–40 procent av utrymmet är ledigt vid någon tidpunkt. Kommunen kan vara drivande i delningstjänster kring ytor, lokaler och platser. Kommunen kan även föra samman aktörer.

Förslag på verktyg för kommunen

• Tillhandahålla: Ägare, värd, investerare
• Verksamhetsstyra: Delare, konsument
• Samarbeta: Partner
• Möjliggöra: Samordnare, kommunikatör

Agenda 2030 mål

• 4. God utbildning
• 10. Minskad ojämlikhet
• 11. Hållbara städer och samhällen
• 12. Hållbar konsumtion och produktion
• 15. Ekosystem och biologisk mångfald

Exempel: Vakansa

Den digitala tjänsten Vakansa samlar underutnyttjade byggnader, lokaler och ytor. Vakanserna syftar på tider då lokalerna eller byggnaderna inte används eller underutnyttjade ytor i form av tak, väggar, gröna eller hårdgjorda ytor som kan användas till exempelvis solceller, odlingar, målningar, utegym eller lekplatser. Byggnaderna, lokalerna och ytorna finns tillgängliga för uthyrning genom Vakansa som erbjuder tjänster i form av förmedling, försäkring, hjälp med avtal, administrering, bokning, städning och personal för en procentuell summa av hyresbeloppet. Tjänsten är aktiv i Stockholm, Uppsala, Helsingborg, Göteborg och Malmö. Syftet är att aktivera byggnader och lokaler och tillgängliggöra dem för föreningsliv, kulturliv och civilsamhälle.

Exempel: Lokaluthyrning Piteå kommun

Piteå kommun hjälper föreningar, organisationer och övriga genom att förmedla och hyra ut lokaler och anläggningar till dem. Kommunens målsättningar för lokaluthyrningen är att främja idrotts- och fritidsverksamhet, ge förtur till ungdomsverksamhet, ge företräde till barn- och ungdomsverksamhet före vuxenverksamhet på eftermiddagar och tidiga kvällar, se till att flickor och pojkar har samma förutsättning när det gäller tillgång till lokaler och anläggningar och se till att ingen hyresgäst blir utan lokaltilldelning. På bokningssidan finns olika typer av lokaler tillgängliga exempelvis lagerlokaler, rum att hyra i delade bostäder eller kontorsrum i ett kontorshotell. Kommunen hyr även ut båtplatser, idrottshallar, planer och samlingslokaler. Vissa av kommunens gymnastikhallar och sporthallar kan även bokas spontant av privatpersoner för att anordna privata tillställningar.

Delningstjänster för transporter kan innebära en möjlighet till minskade vägtrafikvolymer, ökad effektivitet och mindre utsläpp. Här kan kommunen vara drivande i sin roll genom att starta egna interna, men även stötta externa, initiativ och samtidigt kommunicera goda exempel till invånarna.

Förslag på verktyg för kommunen

• Tillhandahålla: Ägare, värd, investerare
  
• Verksamhetsstyra: Delare, konsument
• Möjliggöra: Samordnare, kommunikatör

Agenda 2030 mål

• 9. Hållbara industrier, innovationer och infrastruktur
• 11. Hållbara städer och samhällen
• 13. Bekämpa klimatförändringarna

Exempel: Kommunala elbilspooler, Moveabout

Flertalet kommuner i Sverige har ingått avtal med Moveabout för att tillhandahålla en elbilspool. Exempel på städer är Göteborg, Helsingborg, Kalmar, Trollhättan och Karlstad. Generellt är elbilspoolerna halvöppna, de nyttjas som tjänstebilar av företag eller kommun på dagtid och är öppna för privat uthyrning på kvällar och helger. Då den externa leverantörens system generellt sett är dyrare än kommunernas interna bokningssystem så behöver bilarna nyttjas mer effektivt än innan. Placeringen av bilpoolen och förutsättningar för kollektivtrafik, parkeringsavgifter och funktionsblandad stadsdel avgör hur attraktiv bilpoolen är för privatanvändande. Karlskrona kommun räknade med att bilarna skulle användas 100 timmar per månad, men i stället blev det 400 timmar. I systemet finns också elcyklar och lådcyklar. Framgångsfaktorer är bland annat en smart marknadsföring, bra placering av bilpoolen och ett internt arbete med hur verksamheterna internt i kommunen nyttjar fordon effektivt för tjänsteresor.

Exempel: Linbike

Linköpings kommun invigde hösten 2019 en elcykelpool kallad LinBike i syfte att bidra till stadens utveckling och nå klimatmålen. Cykelpoolen är en delningstjänst där vem som helst kan hyra cyklarna genom en applikation. Det finns 200 elcyklar fördelat på 17 laddstationer. Projektet drivs av det kommunala fastighetsbolaget Sankt Kors och dess dotterbolag Dukaten Parkering som idag också förvaltar cykelpoolen på uppdrag av Linköpings kommun. Cyklarna finansieras genom användar- och reklamintäkter. tjänsten är tänkt att vara en del av resan, ett komplement till kollektivtrafik- eller bilresan för att genomföra den sista biten av resan (LinBike, u.å.b). Dessutom ska den bidra till att göra Linköping till en smidig stad att besöka och förflytta sig inom.

Exempel: Mobility as a Service (Maas) Linköping
Linköping är den första kommunen i Sverige och en av de första i världen som tar ett helhetsgrepp kring det som kallas MaaS (Mobility as a Service) eller Mobilitet som tjänst. Det är ett unikt projekt som kan bli en mall och förebild för andra städer. Energimyndigheten har beviljat drygt sex miljoner kronor för Linköpings nya mobilitetstjänst. Åtta aktörer ska tillsammans bygga en användarvänlig digital plattform för ökat hållbart resande. En app ska underlätta för Linköpingsborna att se utbudet av kollektiva och delade transporttjänster samt att byta mellan, och betala för, kombinerade mobilitetstjänster. Appen ska innehålla reseplanering, bokning, biljett, betalning och realtidsinformation för bland annat cykelpooler, hyrbilar, delningsbilar och kollektivtrafik och skräddarsy en resa utifrån användarens behov. Genom att underlätta kombinationer av flera transportslag blir staden mer tillgänglig, resurser utnyttjas mer effektivt samtidigt som det bidrar till Linköpings mål om en koldioxidneutralitet 2025.

Exempel: Cykelgaraget och U-bike

I samarbete med Akademiska hus öppnade Umeå kommun det första garaget på universitetsområdet. Där har åtta el-lådcyklar placerats i tre olika modeller som går att hyra mot en låg kostnad. Umeå kommun har tillsammans med Thinktrain utvecklat ett bokningssystem för administrationen av cyklarna och passagen till garaget. Inför invigningen fick en testgrupp om 16 hushåll testa både systemet och cyklarna, vilket utvärderades med en omfattande enkät. Aktiviteten har fått stor uppmärksamhet, både i media och av andra kommuner.

Exempel: Skjutsgruppen

Skjutsgruppen är en ideell samåkningsrörelse med över 70 000 deltagare. När deltagare i rörelsen åker åt samma håll så erbjuder de sina tomma platser åt varandra i bussar, båtar och bilar, och kan användas till exempel för arbetspendling. Kostnaderna för resorna delas lika eller att de tomma platserna erbjuds gratis. Skjutsgruppen har utvecklats med stöd från bland annat Västra Götalandsregionen och Göteborgs Energi.

Delning av lokalytor bidrar till en ökad nyttjandegrad av lokaler och således minska nybyggande. Utöver att dela fysiska kontor kan detta bidra till ökat nätverksbyggande och delande av kompetens och samtidigt stärka det lokala företagssamhället. Kommunen kan vara initiativtagare till dessa former av delande och även föra samman aktörer samt kommunicera möjligheter till invånare.

Förslag på verktyg för kommunen

• Tillhandahålla: Ägare, värd, investerare
• Verksamhetsstyra: Delare, konsument
• Möjliggöra: Samordnare, kommunikatör

Agenda 2030 mål

• 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• 11. Hållbara städer och samhällen
• 12. Hållbar konsumtion och produktion
• 15. Ekosystem och biologisk mångfald

Exempel: Co-working i Knivsta

Kommunen i Knivsta har öppnat ett Co-working i egna lokaler, dvs ett flexibelt kontor med gemensamma mötesrum för företag, organisationer och föreningar. Det finns tre kontorsrum med några platser i varje rum. Idag är de överbelagda och kommunens fastighetsbolag tittar på hur tjänsten ska skötas då det krävs drivande personer för att det ska fungera långsiktigt. Drivkraften är de många småföretag som finns i kommunen och som är viktiga för kommunens tillväxt. De drar aktiviteter till orten via möten, konferenser mm. Kommunen är måna om att de ska stanna och samverkar med dem på olika sätt, till exempel via Företagarföreningen. Det finns också ett internt hyressystem, där olika förvaltningar kan nyttja varandras lokaler utifrån behov som uppstår.

Exempel: Textile Fashion Center Borås

I centrala Borås har Textile Fashion Center skapats för att bygga en gemensam plattform för modern textil. I centret samverkar cirka 80 verksamheter där forskning, företag, utbildning och organisationer sammanförs, bland annat Textilhögskolan, branschföreningen Marketplace Borås och Textilmuseet. Marketplace Borås är en ekonomisk förening och ett samarbete mellan Borås Stad, Högskolan i Borås och näringslivet. Genom föreningen går det att hyra kontor i Kontorshotellet som ligger i centret, där hyresgästerna får inbjudningar till olika aktiviteter och blir del av ett affärsnätverk. Hyresgästerna kan arrangera egna föreläsningar och workshops och får tillgång till gemensamma ytor så som flexibla arbetsplatser, fria mötesrum och kök och möjlighet till nätverksbyggande med andra aktörer. I Textile Fashion Center finns även öppna allmänna ytor med fritt wifi som är gratis att nyttja dit du kan ta med egen mat och fika.