Vad är delningsekonomi?

Delningsekonomi är egentligen ingenting nytt, men fick ett uppsving och har utvecklats vidare efter finanskrisen år 2008, med hjälp av utbredningen av smarta mobiler. Men vad är egentligen delningsekonomi? Att känna till detta hjälper dig bland annat att hitta kompisar inom andra arbetsområden som kan vara med och bidra.

En illustration som visar en cirkel för hållbar design, tillverkning och återtillverkning, delningsekonomi och återvinning.

I såväl hushåll som hos organisationer och företag finns en mängd underutnyttjade resurser. En genomsnittlig europeisk bil står parkerad 92% av tiden och körs ofta av bara en person, en borrmaskin används i genomsnitt i mindre än en kvart under sin livstid, sju av tio konsumenter använder mindre än hälften av kläderna i sin garderob, och kontorslokaler används i snitt endast 10% av tiden (IVL Svenska Miljöinstitutet, 2019). Ett par slalomskidor används endast 1,5 – 2 gånger per år (Tekie, m.fl., 2020) och varje år slänger de svenska hushållen 19 kilo mat som är fullt ätbar (Livsmedelsverket, 2020).

Att dela på dessa saker gör att de kan användas mer effektivt och därmed spara både ekonomiska och ekologiska resurser. Ofta bidrar tjänsterna också till social hållbarhet. Framför allt sker detta genom att delningsekonomi kan ge ekonomiskt svaga grupper tillgång till saker de annars inte skulle ha råd med, vilket också ökar inkluderingen i samhället. Flera tjänster drivs också med hjälp av olika arbetsträningsprogram och till att skapa arbeten generellt. Sist men inte minst bidrar många delningsekonomiska initiativ till att kontakten och tilliten mellan människor ökar, ibland mellan olika samhällsgrupper vilket då exempelvis kan bidra till integration av utlandsfödda. Delningsekonomi engagerar många genom detta sätt att bidra till såväl ekonomisk som miljömässig och social hållbarhet.

Bland medborgare verkar intresset för delningsekonomi växa och många ifrågasätter idag hur vi konsumerar. I en undersökning som Sharing Towns-projektet gjort bland boende i Värmland 2019 svarar en majoritet att de tycker att de har för många prylar. Och hela 84% är positiva eller öppna för idén att till och med minska sin konsumtion. 45% tror också att de kommer att äga färre prylar om 10 år. I en enkät i Göteborg visade på mycket liknande resultat.

Definition av delningsekonomi

Det är olika vad man inkluderar i begreppet delningsekonomi, men delning av transporter, kapitalvaror och kläder samt lokaler och ytor brukar alltid innefattas, men även tid, kunskap och tjänster är vanligt förekommande. Som nämnts tidigare är fokus i handboken fysiska varor, men vad man inkluderar i sitt arbete kan anpassas efter syfte och handboken kan ge stöd även till delning av immateriella varor.

I forskning har delningsekonomi definierats som när konsumenter ger varandra tillfällig tillgång till underutnyttjade resurser (Markendahl et al 2018). Detta är en ganska strikt definition som alltså handlar om när konsumenter lånar, hyr eller delar saker som annars inte kommer till full användning med varandra. Den inkluderar alltså inte uthyrning från företag, andrahandshandel eller on-demand tjänster. Men dessa beskrivs som "kusiner" till delningsekonomi.

Bostadsdelningstjänsten Airbnb nämns ibland som ett affischnamn för delningsekonomi, men i mindre kommuner är de och andra större företag inte lika etablerade, och i stället är det vanligare med andra typer av ofta mer informella och mindre kommersiellt inriktade lösningar. Exempel på detta är Fritidsbanken, Facebook-grupper och andra lösare nätverk av grannar, gemensamma odlingsytor, prylbytarhyllor på exempelvis arbetsplatser och skolor, klädbytardagar och återbruksfunktioner på återvinningscentraler. Fler exempel hittar du längre ner i handboken. Ett annat tips är Smarta Kartan5 som en del kommuner börjat använda. Här vägleds medborgarna till de delningslösningar som finns i kommunen.

Delningslösningar drivs i alla möjliga former: som företag, av ideella föreningar, offentliga aktörer eller i lösa medborgarnätverk.

En del av en cirkulär ekonomi

Olika personer och aktörer fokuserar på olika värden som delningsekonomi kan skapa. Vissa ser det i första hand som en utveckling av vår ekonomi som ger möjligheter för nya affärsmodeller, andra som en social innovation. I den här handboken vill vi särskilt framhålla hur delningsekonomi kan bidra till en cirkulär ekonomi, och därmed också en minskad klimatpåverkan.

Cirkulär ekonomi kan kontrasteras mot en linjär ekonomi som bygger på att utvinna resurser, producera, konsumera och sedan slänga - ett "slit-och-släng-samhälle". En cirkulär ekonomi är å andra sidan ett system där material och produkter cirkuleras så mycket som möjligt, och som därmed skapar flera värdecykler i stället för bara en (SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel).

I en helt cirkulär ekonomi utvinner producenter inga nya naturresurser, utan använder endast befintliga. Och i stället för att konsumera nytt så försöker man använda, underhålla och reparera det man redan har, återanvända, dela, eller i sista hand; återvinna. Systemet bygger också på att varor designas och produceras för att hålla länge, vara enkla att reparera eller kanske till och med ändra, och utan att innehålla skadliga ämnen.

Delningsekonomi bidrar alltså till att produkter cirkuleras mer och att de därmed kan skapa större värde och mindre spill. Det gör att behovet att producera nytt minskar, och med detta också klimatpåverkan och resursförbrukning. Cirkulär ekonomi är en högt prioriterat arbetsområde på EU-nivå och under 2020 togs också en nationell strategi fram.

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

12 April 2024