Historia

Mariebergsskogen har en intressant historia. När doktor Conrad Höök gick bort 1896 var hans syster Ebba Treffenberg den enda arvingen. Ebba hittade i kvarlåtenskaperna en anteckning om att Conrad önskade att Mariebergsskogen skulle skänkas till staden mot en garanti för dess framtida bestånd och vård. Hon skrev ett gåvobrev till Karlstad stad så att skogen kunde sparas för framtida generationer.

Mariebergsskogen firar 100 år under 2025

Vad är hundra år egentligen? En blinkning i kosmos? Eller en evighet? Det beror förstås på perspektivet, det lilla och det stora. Mariebergsskogen invigdes som ett friluftsmuseum 1925. Det var samma år som kylskåpet blev en världssensation, tack vare de svenska ingenjörerna Carl Munters och Baltzar von Platen. Och samma år som Louis Armstrong gjorde sina första inspelningar med sitt band The Hot Five.

Under 1960-talet var Louis Armstrong en av många världsartister som uppträdde på Friluftsteaterns scen. Andra internationella artister som tog en tur till Karlstad under 60-talet var till exempel Jimi Hendrix, Cliff Richards, Kinks, Ray Charles, Duke Ellington och Eartha Kitt. Det kanske känns länge sedan när vi nu skriver 2025, men då var dessa artister mäkta populära och lockade stora folkskaror.

Mycket har hänt under 100 år och Mariebergsskogen har betytt mycket för många under olika tidsepoker. Allt började med ett gåvobrev från en viss Conrad Höök som skänkte Mariebergsskogen till Karlstad stad ”mot en betryggande garanti för dess framtida bestånd och vård.” Mariebergsskogen skulle för all framtid vårdas som en stadspark, enligt gåvobrevet. Under 100 år har det handlat om att vårda och utveckla, men också bevara den unika skogen. Kulturbyggnaderna som kom till inledningsvis finns förstås kvar och nya inslag har tillkommit.

En gång i tiden var Mariebergsskogen en djurpark med både apor, björnar, hjortar, lamadjur och stolta påfåglar. Nu är det de älskade svenska lantdjuren som bor i Lillskogen. En och annan kanske minns tivolit och de magkittlande åkattraktionerna i ett nostalgiskt skimmer? I dag finns en kreativ lekträdgård på den platsen, där både barn och vuxna kan leka och lära. Ett naturum är placerad mellan skog, sjö och våtmark, som porten till den värmländska naturen. Mariebergsskogen har alltid varit en påtaglig och vital del av samtiden. En källa till härliga upplevelser som håller öppet varje dag, året om.

Under årens lopp har det bjudits på ett pärlband av upplevelser, föreställningar och aktiviteter. Dans och musik har alltid varit naturliga inslag i Mariebergsskogen. På 1930-talet dansades det utomhus på en dansbana som på 1950-talet fick ett efterlängtat tak. Och på 1970-talet flyttade dansen in till Holken. Sommaren 2024 var det Benjamin Ingrosso som stod för de rytmiska tonerna och bjöd på en sprakande show som fick värmlänningarna att gå man ur huse.

Det är många olika delar och verksamheter som har färgat Mariebergsskogen av idag. En oas i staden med ett generöst utbud av upplevelser. Alla dessa pärlor av upplevelser bildar tillsammans en helhet och ger upphov till härliga minnen. Det vill förstås Mariebergsskogen uppmärksamma och bjuda in till, som ett avstamp för de kommande hundra åren. Hur umgås vi då? Vilka innovationer har nått oss? Hur tar vi del av musik och underhållning 2125? Finns leklusten kvar?

Under jubileumsåret kommer det att göras olika ”nedslag”, både bakåt och framåt under temat ”100 år av minnen. Välkommen att upptäcka nya!” Om vi ska glänta lite på jubileumspaketet så innehåller det både bilder, smaker och toner. Och självklart kommer det att firas lite extra på själva jubileumsdagen, lördagen den 16 augusti. Invigningstalet 1925, som hölls av Axel Dahlman, avslutades med orden:

”Må det gå en lyckosam utveckling till mötes. Må det bliva ett bildningsämne och glädjeämne ej blott för staden Karlstad och omnejdens befolkning utan för alla värmlänningar.” Det gäller i högsta grad fortfarande och nu vill vi hälsa alla välkomna att uppleva Mariebergsskogen och fylla på med nya minnen!

Starka minnen

Mariebergsskogen har en speciell historia för varje besökare. En och annan minns fortfarande Friluftsmuseets grundande och planerna kring ett värmländskt Skansen. Andra ser tillbaka på 1950- och 1960-talets glansdagar, med rader av världsartister på Friluftsteaterns scen och många tänker på glada danskvällar, tivolibesök och naturupplevelser under senare år. Oavsett ålder har var och en minnen av upplevda händelser och episoder. För att förstå de tankar och värderingar som ligger bakom dagens Mariebergsskogen måste vi gå tillbaka i historien.

Frun gav namn åt området

Vid 1700-talets slut var Lars Magnus Wester ägare till Mariebergs landeri. Egendomen omfattade då den dåvarande stadsdelen Marieberg, Galgberget (Kvarnberget) och delar av Viken. Lars Magnus Wester var gift med Maria Magdalena (född Uggla). Namnet Marieberg anses komma från hustrun. Parets son, Adolf Mauritz Wester, byggde Herrgården 1826-28. Huset var ursprungligen vitt med pilastrar och fönsterbågar i gråblå nyans. Så småningom kom huset i auditören och räntmästaren Carl Magnus Hööks ägo.

Ett löfte värt att hålla

Conrad Höök, som ärvde herrgården och marken av sin far, satte stort värde på skogen och de vackra omgivningarna. Han sökte därför garanti för att naturen även i framtiden skulle förbli orörd. Som ogift hade Conrad Höök inga egna arvingar. I stället önskade han att Mariebergsskogen skulle skänkas till Karlstad stad, med villkoret att ägorna skulle vårdas och bevaras. Donationen till Karlstad stad verkställdes vid Conrad Hööks död 1895. Hans vädjan har genom åren efterföljts, staden har stått fast vid sitt löfte och Mariebergsskogen har kunna behålla sin unika egenart. Läs mer om Mariebergsskogens historia i Lennart Edbergs bok ”Då, nu och sedan, en berättelse om Mariebergsskogen”.

Björnarna i gropen

Förr var det en annan inriktning på Mariebergsskogens djurpark och här fanns då lamadjur, apor och björnar. Vid ett tillfälle lyckades en av björnarna rymma och det är något som lever kvar i många Karlstadsbors minne. Björnhonan Bibbi flyttade därefter till en annan djurpark. Här berättar Lennart Edberg om vad som hände.

När björnen Pekka rymde

”Den 5 juli 1981 var det stor uppståndelse i Mariebergsskogen. Den populära brunbjörnen Pekka hade lyckats forcera en dörr så att han kunde ta sig ut i parken. Vaktmästare Alvar Larsson, som också var djuransvarig, försökte förgäves locka björnen tillbaka ner i björngropen. Två polispatruller kallades till platsen och under tiden höll Pekka på att skrämma livet av parkbesökare. I närheten av väderkvarnen fälldes dock björnen med ett välriktat skott. Ingen människa blev skadad.”
Utdrag ur boken Då, nu och sedan – en berättelse om Mariebergsskogen av Lennart Edberg”.

Lennart Edberg har under hela sitt yrkesverksamma liv intresserat sig för Mariebergsskogen och dess historia. Han var själv sommaranställd i parken mellan åren 1948-1958 och fick uppgiften att vara administrativ chef 1958-1959.

Nutid

Under 2010-talet fungerar Mariebergsskogen som Karlstads stadspark. Den är öppen alla dagar, året om och det är fri entré.

Conrad Hööks önskan

Till mina arftagare!
Om Marieberg efter min död försäljes,
så låt åtminstone ej skogen komma
i afverkares våld. Skänk den då
heldre till staden, mot betryggande
garanti för dess framtida bestånd och
vård. Detta är min innerliga bön!

Marieberg den 3 maj 1892
Conrad Höök