Buller och bullermätning

Om någon boende i din fastighet klagar på buller eller om någon störs av buller från din verksamhet ska du kunna visa att kraven i miljöbalken uppfylls. Det kan innebära att du måste göra en utredning.

Bullerstörningar kan bland annat leda till sömn- och koncentrationssvårigheter och hörselskador som till exempel tinnitus. Som fastighetsägare har du ansvar för att kunna visa att kraven i miljöbalken uppfylls om någon av de boende i din fastighet klagar på buller.

Det mänskliga örats förmåga att uppfatta ljud varierar med frekvens och ljudtrycksnivå. Ljudets frekvens mäts i antal svängningar per sekund, Hertz (Hz), och ger upplevelsen om vilken ton ljudet har.

Hörbart ljud ligger normalt inom frekvensintervallet 20-20000 Hz. Intervallet krymper normalt med åldern. Ljud med högre frekvenser kallas för ultraljud och ljud med lägre frekvenser kallas för infraljud.

Mäts i decibel

Ljudets styrka mäts i decibel (dB). Skillnaden mellan det svagaste ljudet ett friskt öra kan utsättas för och det starkaste ljudet örat kan utsättas för utan att skadas är mer än en miljon gånger. För att slippa använda sjusiffriga tal så används en logaritmisk skala, dB-skalan. En fördubbling av ljudet innebär en ökning av ljudnivån med 3 dB.

Det krävs dock att ljudnivån ökar med cirka 10 dB för att vi ska uppleva att ljudet fördubblas. För att ta hänsyn till det mänskliga örats uppfattning av olika frekvenser och ljudtrycksnivåer används ofta ett så kallat A-filter. Ljudtrycksnivåerna redovisas då i A-vägd decibel (förkortas dBA). Oftast räknar man med genomsnittsnivåer (som även benämns som ekvivalentnivå).

Att mäta buller

Som fastighetsägare kan du behöva utföra bullermätningar för att klargöra om buller i en bostad behöver åtgärdas.

Bullerstörningar kan mätas i två former. Dels i form av ett maxvärde som inte bör överskridas mer än tillfälligt i boendemiljön. Dels i form av ekvivalent ljudnivå. Det är ett medelvärde från en konstant ljudkälla, exempelvis en fläkt som bullrar. Även här finns riktvärden som inte bör överskridas mer än tillfälligt inomhus.

Två typer av mätningar

Om miljöförvaltningen begärt in en fackmässig utredning ställs vissa krav på innehåll och utformning. Normalt begär vi in två typer av mätningar - en utomhusmätning och en inomhusmätning. Beroende på störningskällan och omständigheterna krävs antingen att båda eller bara en av typerna utförs.

Om störningen upplevs både dag- och kvällstid bör bullermätningarna utföras på kvällen, helst efter klockan 22.00, eftersom bakgrundsnivån då normalt har mindre inverkan på mätresultatet. Mätningarna ska följa svensk mätstandard så långt det är möjligt.

Bullermätning utomhus

En utomhusmätning utförs enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller. Mätningen ska innehålla följande uppgifter:

• Bakgrundsnivå i dBAeq (ekvivalent, det vill säga genomsnittlig, ljudnivå mätt i A-vägd decibel) då bullerkällan är avstängd (om bullerkällan är känd).
• Bullerkällans ljudnivå i dBAeq
• Bullerkällans ljudnivå i dBAmax (maximal ljudnivå mätt i A-vägd decibel)

Mätningen bör inte göras om det regnar eller blåser kraftigt eftersom det kan ha för stor inverkan på mätresultatet.

Bullermätning inomhus

En inomhusmätning ska utföras i klagandens bostad med stängda fönster och vädringsluckor. Mätningen ska innehålla följande uppgifter:

• Bakgrundsnivå i dBAeq (ekvivalent, det vill säga genomsnittlig, nivå) då bullerkällan är avstängd.
• Bullerkällans ljudnivå i dBAeq
• Bullerkällans ljudnivå i dBAmax (maximal nivå).
• Tersbandsanalys av bullerkällan, vilket innebär en analys av det lågfrekventa ljudet mellan 31,5 och 200 Hz.

Tydlig och korrekt redovisning

Utredningen fungerar som underlag när miljöförvaltningen bedömer om olägenhet för människors hälsa föreligger eller inte. Därför är det viktigt att den redovisas korrekt och tydligt. Alla mätvärden ska exempelvis redovisas med heltalssiffror i tabell.

Vid utomhusmätningen ska det tydligt framgå att justering för fasadreflektion gjorts. För båda mätningarna ska det framgå om de redovisade ljudnivåerna är justerade för bakgrundsnivån eller inte.

I övrigt ska felkällor anges, det vill säga, vad som kan ha påverkat mätresultatet om mätvärdet anses som avvikande, samt eventuella avsteg från aktuell mätstandard. Även besiktningsman, undersökningsdatum, vilka mätinstrument som använts och när de senast kalibrerades ska framgå av redovisningen.

Vägledningar med riktvärden

Det finns vägledningar om buller med riktvärden som du kan ta del av.