Temperatur och drag

Om en hyresgäst klagar på luftdrag eller på att det är för varmt eller kallt i bostaden, ska du som fastighetsägare kunna visa att kraven i miljöbalken uppfylls. Vid utredning av temperatur och drag ska du använda standardiserade mätmetoder.

Orsaker till problemet

Huset kan vara dåligt isolerat med kyla och drag som följd. Om bostaden ligger nära ouppvärmda utrymmen som till exempel källare och trappuppgång kan det kännas kallt även om lufttemperaturen ligger kring 21-22 grader. Om det istället är för varmt inomhus kan det bero på att värmesystemet inte fungerar som det ska eller att bostaden saknar tillräckliga möjligheter att stänga ute solen, till exempel genom persienner eller markiser.

Temperatur

Hur vi upplever en temperatur beror inte bara på luftens temperatur, utan även på temperaturen på de ytor som omger oss, det vill säga golv, väggar och fönster.

Enligt råd från Folkhälsomyndigheten bör lufttemperaturen inomhus vara 20 grader Celsius mätt med vanlig temperaturgivare. Vissa grupper av människor, till exempel äldre, reumatiker eller rörelsehindrade, kan vara känsligare för kyla. I deras bostäder bör lufttemperaturen vara 22 grader Celsius. Temperaturen bör inte överstiga 26 grader på sommaren eller 24 grader under resten av året.

Drag

Drag orsakas bland annat av otätheter kring fönster, dörrar eller vid tilluftsventiler. När väggar, golv eller fönster har lägre temperatur än vad luften har så kan man också uppleva drag i form av kallras eller strålningsdrag. Både kallras och strålningsdrag orsakas av dåligt isolerade fönster.

Utredning av temperatur och drag

Standardiserade mätmetoder bör användas vid utredning av temperatur och drag. Alla mätningar ska så långt som möjligt utföras i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd. Mätningarna ska utgå från en sittande person på de platser i bostaden där den klagande upplever störningarna.

Mätningarna bör utföras vid en relevant utomhus­temperatur. Till exempel bör inomhus­temperaturen mätas under normala vinterförhållanden (cirka -10 till 0 grader) vid klagomål på kyla under vintertid.

Indikerande (enkel) mätning

Undersökningen kan göras i två steg. I ett första steg kan en enkel mätning göras för att få en uppfattning om inomhusklimatet. En sådan ska innehålla:

• Mätning av lufttemperatur.
• Golvtemperatur.
• Utomhustemperatur.
• Bedömning av lufthastighet och luftrörelser. Kontroll av luftrörelser kan enklast göras med rök.

Utförlig mätning

Om mätresultaten från den indikerande mätningen inte uppfyller värdena i Folkhälsomyndighetens allmänna råd, eller om det visar sig att det drar i byggnaden, ska en utförlig mätning utföras. En utförlig mätning ska innehålla:

• Operativ temperatur.
• Golvtemperatur.
• Vertikal temperaturskillnad mellan 0,1 och 1,1 meter ovan golv.
• Inomhusluftens medelhastighet.
• Utomhustemperatur.

En mätning av strålningstemperaturskillnader och kontroll av köldbryggor och otätheter kan också ingå i den utförliga mätningen.

Miljöförvaltningen kräver en utförlig redovisning

Det är viktigt att utredningen redovisas på ett korrekt och tydligt sätt eftersom den fungerar som underlag när miljöförvaltningen bedömer om olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken föreligger eller inte.

Det ska framgå hur mätningarna har utförts och var i bostaden de skett. I övrigt ska felkällor anges, det vill säga vad som kan ha påverkat mätresultatet om mätvärdet anses som avvikande. Även besiktningsman, undersökningsdatum, vilka mätinstrument som använts och när de senast kalibrerades ska framgå av redovisningen.