Är Karlstadborna redo för klimatomställningen?

Karlstads kommun har genomfört en klimatenkät på temat ”Är Karlstadborna redo för klimatomställningen?”. När resultatet presenterades fick åhörarna ta del av tre myter, tre hinder och tre möjligheter.

Henric Barkman, processledare för Klimatneutrala Karlstad 2030 och miljöstrateg i Karlstads kommun, öppnade upp med att presentera att bara 8 procent av Karlstadborna visste om att Karlstad har minskat sina utsläpp sedan 1990. I dag släpper en genomsnittlig Karlstadbo ut 2,8 ton växthusgaser, men 1990 var det 6,4 ton.

- Vi har tagit stora steg, men vi har också tre jätteutmaningar framför oss för att kunna nå målet med att vara klimatneutrala till 2030 och det blir inte en enkel promenad i parken. Det handlar om våra transporter, som också ger upphov till utsläpp på andra platser, våra konsumtionsbaserade utmaningar och den korta tiden fram till 2030.

Den andra delen som Henric Barkman presenterade som myter var att folk är oengagerade och inte tror att klimatförändringen kommer att påverka oss. Enkäten visade att 89 procent tror att klimatförändringen är något som nu eller i framtiden kommer att påverka oss. I den tredje myten tog han upp att hela 84 procent uttrycker att miljö- och klimatvänliga alternativ oftast är dyrare vilket hindrar dem till att leva mer klimatmedvetet.

- Att det är dyrare att leva klimatvänligt tror jag är en gammal kvarleva. Att cykla mer, handla second hand, spara energi, spara in på flygresor och så vidare är ju något som gör att vi spar pengar. Det vi också vet i dag är att de grupper i samhället som har störst inkomster också är de som har störst utsläpp, säger Mikael Granberg, professor i statsvetenskap, Karlstads universitet.

Tre hinder

Hinder som kunde konstateras utifrån enkäten var tillgängligheten för Karlstadborna, det vill säga möjligheten till att kunna välja mer klimatvänliga alternativ, men också att 64 procent upplevde att ett arbete för att motverka klimatförändringarna kan skada vår ekonomi.

- Forskningen visar liknande resultat i Europa, att det är ett betydande gäng som tror att klimatförändringar kan skada vår ekonomi. Men det är också motsägelsefullt, att det både kan skada vår ekonomi och leda till investeringar och jobb, säger Mikael Granberg.

Det tredje hindret som Henric Barkman drog slutsats om var inställningen utifrån vilket kön som man identifierande sig som. Kvinnor uttrycker i större utsträckning att individen och andra aktörer har ett ansvar i klimatfrågan och fler kvinnor än män tror att de kan göra något för att bromsa klimatförändringen.

Vi bryr oss!

Resultatet i enkäten visar också på flera möjligheter, att av Karlstadborna kan 60 procent tänka sig att äta mindre kött, resa mer kollektivt och välja elbil. 70 procent kan tänka sig att handla second hand, välja cykeln i stället för bilen, låna/hyra saker, semester nära eller samåka. Hela 80 procent kan tänka sig att sänka sin elförbrukning, ta tåget i stället för flyget, minska matsvinnet, köra färre saker och reparera saker.

- Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för människor att inte bara vilja leva mer klimatsmart, utan också kunna göra det. Det handlar bland annat om infrastruktur och hur vi planerar vår kommun, vilka samhällstjänster vi erbjuder, men också att samordna och underlätta för andra aktörer såsom näringslivet att göra vad de kan, säger Henric Barkman.

Enkäten visade också att:

  • 71 procent är ganska eller mycket oroliga.
  • 72 procent tycker att klimatförändringarna är ett globalt nödläge (främst yngre).
  • 57 procent tycker att klimatfrågorna är viktigare än de flesta andra frågor.
  • 84 procent anser sig vara klimatmedvetna.
  • 56 procent känner sig inte hoppfulla om att vi kommer att lösa klimatkrisen på ett bra sätt.

Berätta om att åtgärder ger effekt

Både Per Kristensson och Mikael Granberg trycker på att det är viktigt att kommunicera att åtgärder har effekt.

- Vi pratar ganska mycket om klimatförnekarna istället för att prata om, och med, alla dessa människor som försöker göra något. När människor upplever och får höra att de gör något rätt, att de känner att de har vind i ryggen, så uppstår en kraft. Här kan vi nyttja den kraften, säger Per Kristensson, professor i psykologi, Karlstads universitet.

Enkäten som Karlstads kommun har genomfört kommer att användas som ett kunskapsunderlag till olika insatser för att driva på Karlstads klimatomställning. Vissa av frågorna kommer att ställas löpande en gång per år för att kunna följa utvecklingen.


Sidan uppdaterad: 2023-12-14

21 Juli 2024