Strategi- och teknikkonsultföretaget WSP har släppt sin årliga rapport "Regionernas Kamp", som visar hur väl rustade Sveriges kommuner är inför framtiden. I Värmland toppas listan av Karlstad och Hammarö. Och i kategorin större städer i Sverige hamnar Karlstad på en fjärdeplats.
Det är tionde året i rad som WSP släpper rapporten Regionernas Kamp. I rapporten står kommunernas robusthet och förmåga att stå emot kriser i fokus. Robustheten bedöms utifrån parametrar som arbetsmarknad, tillväxt, klimatarbete och utbildningsnivå. I årets upplaga har även lokal brottslighet adderats som ny parameter.
– Kommuners robusthet är avgörande för deras förmåga att stå emot kriser och hantera förändringar i omvärlden. Vi ser att trygghet är en betydande faktor för hur vi mäter robustheten, säger Mattias Frithiof, sektionschef samhällsutveckling på WSP, och en av författarna till rapporten.
I rapporten delas landets kommuner in efter sin storlek och Karlstad hamnar i kategorin “större stad”. Där hamnar man om invånarantalet ligger mellan 40 000 och 200 000 invånare. 21 olika kommuner sorteras in under just denna kategori.
Efter en samlad bedömning får varje kommun en robusthetspoäng (max 140) vilket i Karlstads fall landar på 109 poäng. Det är bara Uppsala, Jönköping och Umeå som får ett bättre betyg.
– Karlstad är en väldigt robust kommun med sin storlek och roll som motor i regionen. Karlstads placering i rankningen är ett styrkebesked, säger Mattias Frithiof på WSP.
I den totala rankningen (hela Sverige) hamnar Karlstad på plats 31.
– Det här visar att Karlstad är en stark kommun, inte bara i ett länsperspektiv. Vi får bland annat bra betyg för vårt klimatarbete, näringslivet rankas högt och vi har en hög utbildningsnivå. Sammantaget har vi det som krävs för att lösa framtida utmaningar. Nu jobbar vi på och siktar på en ännu bättre placering, säger Linda Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande.
WSP är ett analys- och teknikkonsultföretaget inom samhällsutveckling. Statistiken är hämtad från officiella källor och de jämförelser som görs i rapporten är baserade på kommungruppsindelningen framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Kommungrupperna är uppdelade i nio kategorier där kategoriseringen i huvudsak beror på befolkningsstorlek, avstånd och pendlingsmönster till större orter.
Indexet byggs upp av de 14 variabler/delkategorier. De 10 bästa procenten i varje delkategori får betyget 10, de näst bästa 10 procenten får en 9:a och så vidare. Varje
kommun får sedan en total poäng som alltså är summan av poängen i delkategorierna. Det högsta robusthetsindexet som en enskild kommun kan uppnå är 140, dvs en tia i alla
kategorier.
Sidan uppdaterad: 2023-12-01