Arbetet med att rusta upp dykdalberna i Klarälven har påbörjats

Nu har ett omfattande arbete med att rusta upp dykdalberna i Klarälven påbörjats. Men hur går det egentligen till?
Vi följde med byggledare Emma Lindström ut på vattnet för att se arbetet på nära håll.

Viktig del av Karlstads historia

Senast dykdalberna renoverades var 2007, efter en övergripande besiktning av dem beslutades det om att en ny upprustning var aktuell.

En central del i arbetet är att återskapa ett kulturhistoriskt trovärdigt utseende. Det innebär att material, form och detaljer väljs med hänsyn till hur dykdalberna ursprungligen såg ut och användes.

– Genom att restaurera dykdalberna till deras ursprungliga utseende bevarar vi också en viktig del av Karlstads historia. Idag används de inte, men förr användes de vid timmerflottning för att bland annat skydda broar från timret, förklarar Emma Lindström.

Är som egna individer

Eftersom konstruktionerna är gamla och förutsättningarna varierar finns det inga standardlösningar. Varje konstruktionsdetalj behöver anpassas individuellt för sin specifika placering.

– Dykdalberna är som egna individer, bara för att vi har rustat upp en på ett sätt är det inte säkert att nästa går att reparera på samma sätt, säger Emma Lindström.

Målet är att dykdalberna efter renoveringen ska hålla längre. Detta genom bättre besiktningar för att kunna kontrollera materialitet. För att sedan kunna göra mindre enklare reparationer över tid.

Arbetet beräknas pågå fram till oktober 2026.

Längs med älvkanten kan man redan nu se spår av den pågående renoveringen. Där ligger rester från dykdalberna i form av de gamla träkonstruktionerna.

Det är flera aspekter att ha i åtanke i samband med restaureringen, förklarar Emma Lindström, medan vi långsamt glider förbi en av dykdalberna. Utöver maskiner och annan utrustning krävs också noggrann samordning av arbetspråmens transporter med övrig trafik på vattnet.

Men arbetet pågår inte bara ovanför ytan. Under vattnet rensas botten från äldre bråte och andra föremål som har samlats där genom åren.

– Detta görs för att skapa goda förutsättningar för det fortsatta arbetet och samtidigt säkerställa att genomförandet kan ske på ett säkert och effektivt sätt, säger Emma Lindström.

Från arbetspråmen börjar sedan arbetet. Där river man de gamla pålarna och rensar efter dem. Det material som går att ta vara på sparas till de nya konstruktionerna.

– Till största del är det metallringarna som sitter som bälten runt dykdalberna, bultar som håller samman pålarna samt plåthuvarna som vi kan återanvända.