Per-Åke Gustavsson från KBAB släpper ut deltagarna efter sex timmar i skyddsrummet.
Sex timmar i skyddsrum gav nya perspektiv
Hur är det egentligen att vistas i ett skyddsrum under flera timmar? Hur fungerar utrustningen i praktiken och vad behöver vi tänka på för att alla ska kunna ta sig dit? Det var några av frågorna som fick ta plats när KBAB samlade deltagare från olika verksamheter för ett praktiskt test av ett skyddsrum.
Torsdagen den 17 september under sex timmar deltog cirka 40 person i ett praktiskt test i ett av KBAB:s skyddsrum. Syftet var att samla erfarenheter och öka kunskapen om hur ett skyddsrum fungerar i praktiken.
Elisabeth Johansson Mollstedt från Röda Korsets krisberedskapsgrupp hade gjort ett studiebesök i skyddsrummet några dagar tidigare och hade därför en ganska bra bild av vad som väntade.
– Ja, att jag var och tittade på skyddsrummet i förväg gav mig chans att förbereda mig. Det som slog mig när jag kom ner till skyddsrummet med de andra deltagarna var att man tillsammans fick ta ansvar för den gemensamma miljön. Det finns ingen som tar emot och delar ut uppgifter.
Det egna ansvaret och förmågan att samarbeta blir därmed en viktig del av hur tiden i skyddsrummet fungerar.
Elisabeth tror också att gemenskapen kan spela en viktig roll för att människor ska känna sig trygga nog att ta sig till ett skyddsrum.
– Jag tror det är viktigt att man har några att gå med. Att man pratar med sina grannar eller vänner så att man inte behöver gå ensam.
När elen försvinner behöver man hjälpas åt
För Annica Fredberg, kommunikationschef på KBAB, var ljudmiljön det första som gjorde intryck när gruppen gick in i skyddsrummet.
– Det första jag tänkte på var att det var så mycket ljud. Ventilationen låter hela tiden och när alla pratar blir det högt ljud. Det blir ett ständigt brus.
I skyddsrummet finns eldriven ventilation. Under testet simulerades ett elavbrott och deltagarna fick då själva driva ventilationen genom att veva.
– När vi behövde veva själva blev det tydligt att man behöver hjälpas åt för att orka hålla igång ventilationen, säger Annica. Jag tänker också att mycket handlar om möten med människor. Man samlas i ett skyddsrum med personer med olika bakgrunder och behöver tillsammans samordna och hjälpas åt. Hjälps man inte åt så är det mycket som blir svårare.
Tillgänglighet för alla
För Lovisa Herwin, arbetsterapeut på Karlstads kommun, väckte testet framför allt frågor kring olika människors behov av tillgänglighet. Det handlar inte bara om hur skyddsrummet fungerar när man väl är på plats, utan också om möjligheten att faktiskt ta sig dit.
– Tillgängligheten är viktig, hur är den fysiska miljön ordnad så att man faktiskt kan ta sig ner i skyddsrummen. Hur hittar vi bra sätt att hjälpa varandra så att alla får tillgång till skyddsrummet.
Många perspektiv ger nya erfarenheter
Att deltagarna kom från olika verksamheter var en viktig del av testet. Olika erfarenheter och kompetenser gjorde att skyddsrummet kunde ses ur flera perspektiv.
Det som är självklart för en person kan vara en utmaning för en annan.
– Det är en sak att prata om hur ett skyddsrum fungerar. Det är något annat att faktiskt vistas där under flera timmar och prova utrustningen. Vi får med oss många konkreta erfarenheter som vi kan ta vidare, säger Petra Gryttman Höyhtyä, strateg på KBAB.
Vill du besöka skyddsrummet?
Välkommen att besöka skyddsrummet under beredskapsveckan på tisdag den 22 september mellan klockan 15.30.18.00, adress: Tullhusgatan 9.
Fakta:
- KBAB har totalt 106 skyddsrum i sitt fastighetsbestånd.
- Erfarenheterna från testet ska bidra till ökad kunskap om vad som krävs för att skyddsrum ska fungera i praktiken.
- Deltagarna bestod av representanter från Myndigheten för civilt försvar, KBAB och kommunens olika verksamheter samt ytterligare personer med olika bakgrund och erfarenheter.
Sidan publicerad: 2026-09-22
Sidan uppdaterad: 2026-10-07
Hittade du det du sökte på sidan?