Måltider för kropp och sinne

Rätt mat och dryck är nyckeln till att bibehålla energi, styrka och livsglädje, särskilt när vi blir äldre. Här hittar du tips om mat och dryck som inte bara tillgodoser näringsbehovet utan också stimulerar alla sinnen och väcker aptiten.

Näringsrekommendationer

För välmående äldre personer gäller i princip samma näringsrekommendationer som för yngre vuxna, med några få undantag. Äldre personer har nämligen ett ökat behov av protein och vitamin D.

• Protein
  Behövs bland annat för att bygga upp våra muskler. Kött, fisk, kyckling, ägg, mjölkprodukter, bönor och linser är bra källor till protein.
• Vitamin D
  Reglerar kalkbalansen i skelett och tänder. Vi får i oss vitamin D på två sätt; dels via maten, dels bildas vitaminet i huden när vi är ute i solen. Bra källor till vitamin D i maten är exempelvis feta fiskar som lax, sill och makrill. Även berikade mjölkprodukter och växtdrycker (till exempel havredryck) kan vara betydande källor. Att produkten innehåller vitamin D framgår av näringsdeklarationen.

Den viktiga vätskan

Kroppens vätskereglering och förmåga att känna törst försämras med stigande ålder. För att undvika uttorkning är det därför viktigt för äldre personer att medvetet dricka tillräckligt. Vätskebehovet varierar utifrån livsstil och hälsotillstånd, men normalt behövs ca 1–1,5 liter vätska, utöver den vätska som maten ger.

Stimulera alla sinnen

Vi tar del av måltiden genom alla våra sinnen. Studier visar att matens utseende har stor påverkan på aptiten. En vacker dukning, goda dofter och mat serverad på ett tilltalande sätt kan därför vara viktiga faktorer för att stimulera aptiten.

För personer med demenssjukdom har livsmedel med röd färg visat sig ha en speciell effekt för att väcka intresse för maten. Några sådana exempel är lingonsylt, röd gelé, rödbetor och ketchup.

Låt måltiden innehålla flera smårätter och tillbehör

Forskning visar att ju fler val och större variation i smaker som måltiden innehåller, desto mer äter man. Vid nedsatt aptit kan detta användas för att stimulera matlusten.

Låt gärna huvudmåltiderna bestå av flera komponenter, såsom aptitretare, huvudrätt med tillbehör, dryck samt dessert. Som aptitretare före maten kan det passa med något salt eller syrligt, exempelvis salta kex, chips, inlagd sill, lagrad ost, oliver och/eller citrondryck. Att avsluta måltiden med något sött uppskattas av de flesta. Det kan exempelvis vara en frukt, bär med vispad grädde eller kanske en glasspinne.

Fördela måltiderna över dagen

För att kunna tillgodose kroppens näringsbehov och hålla sig pigg och alert, så är det bra att fördela måltiderna jämnt under dygnets vakna tid. En fördelaktig måltidsordning kan vara att äta frukost, lunch, middag samt två till tre mellanmål.

Vid nedsatt aptit kan det vara positivt att komplettera med ytterligare mellanmål. En annan rekommendation är att begränsa nattfastan, alltså tiden mellan det sista målet på kvällen och det första målet dagen efter, till högst 11 timmar. Det kan exempelvis handla om att man äter eller dricker något om man vaknar på natten eller tidigt på morgonen, innan ordinarie frukost. Hur stort mellanmål som behövs är individuellt, men tanken är att det ska vara en liten och näringstät måltid som inte ger för stor mättnad.

Munhälsa genom hela livet

En god munhälsa har stor betydelse för livskvaliteten, självkänslan och det sociala livet. Forskning visar att det finns samband mellan munhälsa och ett stort antal sjukdomar. Några sjukdomar där det finns ett känt samband är diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, rheumatoid artrit och vissa cancerformer. För flera av sjukdomarna finns ett dubbelriktat samband. Exempelvis får en person med diabetes sämre munhälsa. Förbättrar personen munhälsan, så förbättras också personens diabetesläge. De hälsomässiga vinsterna går alltså åt båda håll!

Vid sviktande hälsa kan det vara svårt att klara sin egen munvård. Försämrad motorik kan exempelvis göra det svårt att borsta tänderna. Det kan leda till att bakteriebeläggningar på tänderna blir kvar, vilket i sin tur kan orsaka karies, tandköttsinflammation och tandlossning.

Andra symtom på bristande munvård kan vara dålig andedräkt. Risken för ohälsa i munnen ökar också när salivproduktionen minskar, något som flera olika läkemedel kan bidra till. Muntorrhet ökar inte bara risken för karies, utan påverkar även förmågan att tala, tugga och svälja mat. Risk för undernäring är vanligt förekommande hos äldre personer och kan vara ett resultat av både försämrad allmänhälsa och en bristande munhälsa.

Hitta mer information och inspiration