Att möta barn som berättar om brott

Här finns information om hur du ska bemöta ett barn som berättar något som gör dig orolig för att det blivit utsatt för brott.

Vad ska jag göra om ett barn berättar att det blivit utsatt för brott?

Kontakta socialtjänsten

Du ska kontakta socialtjänsten i din kommun så snabbt som möjligt, det kan du göra utan att namnge barnet. Du kan också välja att göra en orosanmälan direkt. Informera inte föräldrarna om orosanmälan då det kan påverka en eventuell brottsutredning.

Dokumentera till socialtjänsten

Särskilt du som arbetar med barn behöver notera det som väckt din oro. Skriv ner:

• om du sett några synliga skador eller märken på barnet
• om det funnits oro för barnet nu eller tidigare
• vad du har ställt för frågor
• vad barnet själv har berättat, med de ord som barnet själv använde.

Hur ska jag bemöta ett barn som berättar?

När ett barn väljer att berätta om upplevelser av våld eller andra övergrepp ska du stanna upp, våga lyssna och våga fråga så att du förstår hela händelsen.

Många barn lever i nuet och du är utvald att ta emot, så det är viktigt att du fångar upp berättelsen när den kommer. Barnet kan uppfatta det som att ingen lyssnar på berättelsen om den lämnas obesvarad i stunden. Barnet behöver känna att du lyssnar och vågar fråga utan att begära att barnet ska prata om alla detaljer.

Frågor som är bra att ställa

De här frågorna lägger en bra grund för den information socialtjänsten kan behöva i en anmälan:

• Kan du berätta mer om hur det gick till?
  
• Var händer det?
  
• När händer det?
• Vem gör så?
• Har det hänt fler gånger?
• Finns det någon som sett det som hände?
• Vet du om någon annan har varit med om samma sak?

Ställ inte ledande frågor

De frågor som helt ska undvikas är så kallade ledande frågor.

Fråga till exempel inte:

”Var det mamma som gjorde så?” ”Gjorde det ont?” ”Slog personen dig med en pinne?”