Bild på Katarina Eriksson som berättar om sitt jobb att utbilda och stödja familjehem
Katarina och hennes kollegor utreder nya familjehem och utbildar och stödjer dem i deras uppdrag när ett barn har placerats i familjen.

- Det finns alltid behov av nya familjehem

Det finns bättre och sämre dagar i alla jobb. För Katarina Renström är de bästa när hon besöker ett familjehem och ser det samspel som finns, att barnet har utvecklats mycket och blivit en självklar del i familjen.

- När man får fina beskrivningar av barnen, vad de gör tillsammans och man får den där goa känslan att de har det väldigt bra ihop.

Katarina och hennes kollegor utreder nya familjehem och utbildar och stödjer dem i deras uppdrag när ett barn har placerats i familjen. I uppdraget ligger också att utreda och stödja kontaktfamiljer, kontaktpersoner och jourhem.

Hon har jobbat på enheten i 15 år vilket innebär att hon har kontakt med och följer flera familjehem som var nya när hon började och som är kvar i uppdraget. Det kan vara barn som placerades som små som fortfarande bor kvar.

- Jag har förmånen att få följa dem över tid genom olika skeden. Det är på något sätt det som är det roligast med det här arbetet. Att förtroendet byggs upp under en så lång tid av samarbete. Inte minst som det kan vara riktigt tuffa perioder i familjehemmets uppdrag ibland.

Ibland kan inte barn bo kvar hemma

Resursenhetens verksamhet finns för att det finns barn som av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina vårdnadshavare. Katarina Renström förklarar att det till största delen handlar om barn som har utsatts för stora omsorgsbrister. Det kan bero på föräldrars missbruk, psykiska ohälsa, eller andra stora egna svårigheter som innebär att de inte har förmåga att se barnets behov för att deras egna står i vägen. Det händer också att ungdomar placeras på grund av eget beteende, att hen utsätter sig själv för allt för stora risker, som missbruk exempelvis.

- Men att placera barn är inte den lösning som väljs i första hand, utan en familj kan ha fått många andra insatser innan. Det är ofta stora svårigheter som leder till något så radikalt som en placering i familjehem.

Det finns också olika former av placeringar. Dels frivilliga enligt socialtjänstlagen, där föräldrarna håller med om att de behöver hjälp och att barnet inte kan bo hemma.

Dels placering mot föräldrarnas vilja som görs med stöd av LVU, lag om särskilda bestämmelser om vård av unga som är en rättslig prövning. Föräldrarna och barnet har juridiska ombud, det är förvaltningsrätten som fattar beslutet och det kan överklagas.

Stöd till familjehemmet

Resursenheten ansvarar för stödet till familjehemmet och samarbetar nära med den enhet där barnhandläggare ansvarar för att följa vården för barnet. Det heter att barnet placeras i familjehemsvård och innebär att familjehemmet ska ge barnet det stöd och den omsorg som det behöver under en kortare eller längre tid.

I utredningen kring barnet finns en genomförandeplan för vad barnet behöver hjälp med. Familjehemmets i uppdrag är att se till att punkterna i genomförandeplanen blir gjorda, och barnhandläggarna har ansvar för att följa upp hur det går. Det kan vara mycket som ska repareras och läras om för ett barn som inte fått tillräcklig omsorg.

Det finns alltid behov av nya familjehem. Du har nog sett annonser i media, på sociala medier och andra platser att Karlstads kommun söker nya familjehem.

Den som funderar på att bli familjehem hör oftast av sig via mejl till avdelningen eller gör en intresseanmälan via en e-tjänst. Efter det följer en lång process, med telefonintervju, hembesök, referenser, djupintervjuer och analyser och registerkontroller innan enheten lämnar ett utredningsunderlag till arbetsmarknads- och socialnämnden som fattar beslut om familjehem och placeringsuppdrag. Det är också långt ifrån alla som gör en intresseanmälan som till sist blir familjehem. Valet att avbryta kan göras av såväl familjen som utredarna.

Meningsfullt jobb

Innan ett barn placeras görs också alltid en matchning för att se vilket familjehem som kan tillgodose just det barnets behov och att det även känns som ett möjligt uppdrag för familjehemmet. Efter det kommer en inskolningsprocess och förberedelser med förskoleplats, skolbyten, fullmakter, folkbokföring, bedömning runt umgänge med föräldrar.

Katarina Renström förklarar att det förstås innebär en osäkerhet för nya familjehem som är helt oerfarna inför uppdraget. Men med tiden blir de mer och mer trygga i uppdraget och barnet blir en självklar del av deras familj.

-Det är väldigt häftigt att få vara med om det, och det gör att jobbet känns väldigt meningsfullt.

Taggar för sidan

Familjehem

Sidan uppdaterad: 2024-04-19

7 Oktober 2024