Så upptäcker du falsk information

Dagligen möter vi information på webbplatser, i sociala medier och genom olika nyhetsflöden. Det mesta är korrekt, men ibland försöker personer, grupper eller andra stater påverka hur vi tänker, känner och agerar.

Det kan handla om ryktesspridning, felaktiga fakta eller vilseledande information som medvetet sprids för att påverka våra åsikter. Syftet kan vara att skapa oro, osäkerhet och motsättningar eller att minska förtroendet för myndigheter och samhället. Genom att vara uppmärksam på vad du läser och delar vidare bidrar du till att stärka samhällets motståndskraft.

Det är särskilt viktigt i oroliga tider, vid kriser eller i samband med val.

Därför vill någon påverka dig

Informationspåverkan är försök att påverka människors känslor, åsikter eller beteenden. Den kan riktas mot myndigheter, företag, kommuner och enskilda personer. Syftet är ofta att skapa oro, splittring eller misstro i samhället.

Påverkanskampanjer är vanligtvis planerade och genomtänkta för att påverka många människor samtidigt.

Påverkan från främmande makt

Främmande makter, exempelvis fientliga stater, kan använda propaganda, falska rykten och vilseledande information för att påverka opinionen. Det kan ske genom att sprida felaktiga uppgifter, överdriva problem eller bara lyfta fram delar av sanningen. Ibland blandas fakta med osanningar för att budskapet ska uppfattas som trovärdigt.

När många människor börjar tvivla på vad som är sant ökar risken för osäkerhet och splittring. Det gör samhället mer sårbart.

Vanliga metoder är att:

• sprida falska eller vilseledande uppgifter
• skapa innehåll som väcker starka känslor som oro, ilska eller rädsla
• manipulera bilder, filmer eller ljud
• sprida rykten och konspirationsteorier
• vinkla information för att ge en missvisande bild av verkligheten

Så upptäcker du falsk och vilseledande information

Falsk eller vilseledande information ser inte alltid misstänkt ut. Den kan presenteras som vanliga nyheter, inlägg i sociala medier eller filmer som verkar trovärdiga. Ofta är den svår att upptäcka eftersom den blandar korrekta uppgifter med felaktigheter.

Den som vill påverka dig spelar ofta på känslor snarare än fakta. När vi blir rädda, arga eller upprörda är det lättare att reagera snabbt utan att kontrollera om informationen stämmer. Därför används känsloladdade budskap ofta för att få människor att dela innehållet vidare.

Var extra uppmärksam om informationen:

• väcker stark ilska, rädsla eller oro
• saknar en tydlig avsändare
• uppmanar dig att dela vidare snabbt
• innehåller uppgifter som inte går att kontrollera
• bygger på rykten eller anonyma källor
• innehåller bilder, filmer eller ljud som kan vara manipulerade
• använder gamla bilder eller filmer som tagits ur sitt sammanhang

Var källkritisk

Du behöver inte misstro allt du ser och läser, men du behöver inte heller tro på allt. Innan du delar något vidare – ställ dig frågan: Är det här verkligen sant?

Om du är osäker, avstå från att dela informationen tills du har kunnat kontrollera den. Sök i stället information hos myndigheter och andra trovärdiga källor.

Genom att tänka efter före, kontrollera fakta och undvika att sprida osäkra uppgifter hjälper du till att skydda både dig själv och andra. Låt din röst vara din.

Läs mer om källkritik i vardagen.

Vill du lära dig mer?

På Myndigheten för psykologiskt försvars webbplats kan du läsa mer om desinformation, propaganda och vilseledande information Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.