Konferensprogram 2026

Programmet för Morgondagens Totalförsvar 2026 håller just nu på att formas. Konferensen kommer att fyllas med inspirerande talare, viktiga samtal och möjlighet att nätverka med branschkollegor om framtidens totalförsvar. Årets konferens har temat från insikt till förmåga.

Förmiddag

Starta dagen med en kopp kaffe och möjlighet att utbyta erfarenheter med branschkollegor innan programmet drar igång.

Lokal: Solasalen

Totalförsvaret är inte längre en framtidsfråga – det är en realitet som redan påverkar politiska beslut, myndigheters uppdrag och samhällets vardag här och nu. Under dagens konferens utforskar vi temat: Från insikt till förmåga – hur stärker vi totalförsvarets genomförandeförmåga?

  • Minou Sadeghpour, moderator och principalkonsult, 4C Strategies
  • Linda Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande, Karlstads kommun
  • Ulrika K Jansson, kommundirektör, Karlstads kommun

Lokal: Solasalen

Amiral Rob Bauer, tidigare Natos högst rankade militära befälhavare, har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 rest världen över med ett tydligt budskap: förberedelser för kriget är inte ett val – det är en nödvändighet.

Hans slutsats är lika enkel som obekväm: ju bättre förberedda vi är, desto mindre är risken att vi någonsin behöver använda den förmågan.

I detta anförande och samtal möter ni en tydlig uppmaning till handling och får ta del av konkreta lärdomar som krävs för att stärka vår motståndskraft och säkerhet, här och nu.

Rob Bauer, Amiral och tidigare ordförande för Natos militära kommitté.

Föreläsningen hålls på engelska.

Lokal: Solasalen

När omvärlden förändras i grunden sätts statens ledarskap och förmåga att generera engagemang på verkligt prov.

I detta pass möts två regeringsföreträdare för att besvara det som faktiskt avgör:
hur bygger vi verklig styrka, uthållighet och handlingsfrihet – militärt, civilt och i samhället som helhet? Samtalet går rakt in i kärnan: ansvar, prioriteringar och de svåra beslut som inte längre kan skjutas upp.

När totalförsvaret åter blir en del av samhällskontraktet uppstår en avgörande fråga: vad krävs av staten och men framförallt vad krävs av oss befolkningen?

  • Pål Jonsson, försvarsminister
  • Nina Larsson, jämställdhetsminister

Lokal: Solasalen

På fyra år har återuppbyggnaden av det civila försvaret tagit stora steg framåt. Roller har tydliggjorts, kraven på beredskap har skärpts och frågor som länge befann sig i marginalen har flyttat in i kärnan av statens, myndigheternas, kommunernas och näringslivets planering.

Men ökad insikt, tydligare strukturer och högre ambitioner är inte samma sak som faktisk förmåga. Nästa prövning handlar om genomförandet: vad har vi faktiskt blivit bättre på, var finns de största glappen – och hur säkerställer vi att hela systemet kan agera när tid, resurser och information är begränsade?

Totalförsvaret bygger på ett decentraliserat ansvar, samtidigt som ett skärpt säkerhetsläge ställer höga krav på gemensam riktning och förmåga att prioritera. Hur omsätts politiska ambitioner i operativ effekt? Vem sätter riktningen när olika behov konkurrerar? Och hur skapas handlingskraft i ett system där ansvaret medvetet är fördelat mellan många aktörer?

I ett modererat samtal möts Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, och Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar. Med utgångspunkt i årets tema Från insikt till förmåga tar samtalet avstamp i de senaste årens framsteg och riktar sedan blicken mot nästa steg i utvecklingen av Sveriges totalförsvar.

Medverkande

  • Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar
  • Mikael Frisell, generaldirektör, Myndigheten för civilt försvar
  • Moderator: Minou Sadeghpour

10.45–11.15 Fikapaus

Lokal: Solasalen

Näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och individer är inte “delar av lösningen” – det utgör systemet. Det innebär att ansvar, resurser och beslut inte kan förstås isolerat, utan bara i relation till varandra.

Samtidigt präglas systemet av olika logiker: politiska prioriteringar, myndighetsuppdrag, affärsmodeller och individuella drivkrafter. Det som fungerar i vardagen fungerar inte nödvändigtvis under press.

Det är också här de avgörande frågorna uppstår:

  • är beroendena verkligen kända eller bara antagna?
  • är prioriteringarna förankrade eller otestade?
  • och finns förmågan att ställa om när förutsättningarna förändras snabbt?

Frågan är brutal i sin enkelhet, håller systemet när det verkligen gäller?

  • Jan Garton, generaldirektör, Myndigheten för totalförsvarsanalys
  • Jonas Jonsson, VD, 4C Group
  • Magnus Karlsson, professor vid institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola
  • Jens Nykvist, ställföreträdande chef för försvarsstaben, Försvarsmakten

12.00–13.30 Lunch med efterföljande mingel i utställningen

Ät en härlig lunch samtidigt som du får tid att nätverka med andra deltagare.

Lokal: Solasalen

Ukraina representerar ett totalförsvar i skarpt läge. Det ger en unik möjlighet att analysera hur system fungerar när de utsätts för kontinuerlig och hög belastning. En central lärdom är att verkligheten sällan följer plan. System anpassas, ansvar omfördelas och nya lösningar uppstår ofta under tidspress och med begränsade resurser.

  • Vilka delar av totalförsvaret visar sig vara mest robusta?
  • Var uppstår friktion?
  • Och vilka lärdomar är överförbara till andra kontexter?

Fokus ligger på erfarenheter inte som inspiration, utan som analys av vad som faktiskt fungerar under extrema förhållanden.

Talare :

  • H.E. Ms Svitlana Zalishchuk, Ukrainas ambassadör i Sverige
  • Georg Andrén, landshövding i Värmlands län.

Föreläsningen hålls på engelska.

14.15–14.45 Fikapaus

Eftermiddag med parallella spår

Under eftermiddagens parallella spår väljer du själv vilket spår du vill delta på. Föreläsare till respektive spår publiceras löpande.

Totalförsvaret är i grunden ett lokalt fenomen. Det är i kommunen som nationella beslut omsätts, där resurser möter behov och där konsekvenserna av brister blir konkreta.
Samtidigt har mycket av utvecklingen av totalförsvaret präglats av ett nationellt perspektiv, där strukturer och ansvar definieras uppifrån. Det skapar en inneboende spänning: mellan systemdesign och faktisk genomförandeförmåga.

När krav på befolkningsskydd ökar och civilplikten breddas ställs kommunerna inför en situation där uppdraget växer snabbare än både resurser och etablerade arbetssätt.

Det väcker flera avgörande frågor:

  • Hur ser kapacitet ut bortom planer och riktlinjer?
  • Vad händer med ansvarsfördelning när flera aktörer samtidigt förväntas agera – under tidspress?
  • Och hur bygger man ett system som inte bara är robust i teori, utan fungerande i en situation där osäkerhet är norm?

Detta spår fokuserar på just denna friktion mellan ambition och genomförande och vad som krävs för att överbrygga den.

Moderator: Elisabeth Schröder Anrep

14.45–15.25 – Seminarium 1: Befolkningsskydd i praktiken

Befolkningsskydd är ett av totalförsvarets mest konkreta och samtidigt mest komplexa uppdrag. Det kräver att flera system logistiska, organisatoriska och sociala fungerar samtidigt och under press. Historiskt har mycket av arbetet fokuserat på planering. Men när storskaliga evakueringar nu åter aktualiseras uppstår frågan om dessa planer motsvarar faktisk genomförandeförmåga.

  • Vad innebär kapacitet i detta sammanhang?
  • Hur ser samverkan ut när ansvar är distribuerat mellan flera aktörer?
  • Och vilka delar av systemet är mest sårbara när belastningen ökar snabbt?

Seminariet tar sin utgångspunkt i praktiska erfarenheter och fokuserar på de punkter där teori och verklighet tenderar att divergera.

Talare i seminarium 1: Befolkningsskydd i praktiken
  • Henrik Larsson, tillförordnad avdelningschef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar
  • Anders Forsberg, chef krisberedskap och totalförsvar, Röda Korset
  • Karolina Lasses, uppdrags- och utbildningsstrateg, Svenska Blå Stjärnan
  • Lisa Velam, strateg civil beredskap, Karlstads kommun

15.25–16.05 – Seminarium 2: Civilplikt 2.0 – ett försvar för alla?

Utvidgningen av civilplikten innebär en ambition att bredda deltagandet i totalförsvaret och stärka samhällets samlade beredskap. Även om civilplikten, liksom värnplikten, vilar på lagen om totalförsvarsplikt avgörs förmågan i praktiken också av människors motivation, tillit och vilja att bidra. Detta sker i ett samhälle där sammanhållning och psykisk hälsa utvecklas i olika riktningar.

  • Går det att designa fram engagemang – eller måste det byggas på andra sätt?
  • Vilka mekanismer skapar motivation i ett system som bygger på skyldighet?
  • Hur säkerställs inkludering i praktiken – inte bara i ambition?
  • Och vilken roll spelar lokala aktörer i att överbrygga gapet mellan individ och system?
Talare i seminarium 2: Civilplikt 2.0 – ett försvar för alla?
  • Peter Göthe, generaldirektör, Plikt- och prövningsverket
  • Nils Weslien, förbundsdirektör och räddningschef i Räddningstjänsten Karlstadsregionen

En av de mest genomgripande förändringarna i totalförsvaret är att näringslivet inte längre betraktas som en extern aktör, utan som en integrerad del av systemet. Det innebär en förskjutning från samverkan till ömsesidigt beroende. Samtidigt styrs näringslivet och staten av olika logiker.

Beslut fattas utifrån olika incitament, tidshorisonter och riskbedömningar. Det skapar en strukturell utmaning: hur bygger man ett system där dessa skillnader inte blir en svaghet, utan en styrka?

När kraven på robusthet, cybersäkerhet och leveransförmåga ökar aktualiseras frågor som sällan hanteras öppet:

  • Vad händer när affärslogik och samhällsansvar kolliderar?
  • Hur ser prioriteringar ut när alla funktioner inte kan upprätthållas samtidigt?
  • Och vilka beroenden finns i systemet som ingen enskild aktör har full kontroll över?

Detta spår tar sin utgångspunkt i dessa frågor och i behovet av att gå från principer om samverkan till konkret operativ förmåga.

Moderator: Minou Sadgepour, 4C Strategies

14.45–15.25 – Seminarium 1: Företag i frontlinjen – från insikt till förmåga

Att inkludera näringslivet i totalförsvaret innebär att flytta fokus från dialog till leverans. I en kris är det inte avsikter som räknas, utan faktisk förmåga att upprätthålla funktion. Det innebär att företag behöver fatta beslut som i vissa fall går bortom traditionell affärslogik.

  • Hur definieras ansvar i praktiken?
  • Vilka prioriteringar görs när resurser inte räcker till allt?
  • Och hur påverkas beslutsfattandet när konsekvenserna är samhällsbärande?

Seminariet fokuserar på dessa avvägningar och på vad som krävs för att gå från deltagande i systemet till faktisk funktion i det.

Talare i seminarium 1: Företag i frontlinjen – från insikt till förmåga
  • Ann Öberg, VD, Almega
  • Olle Fogelin, tillträdande VD, Karlstads Energi AB
  • Tomas Norlenius, head of total defense, Volvo
  • Mattias Ringman, CFO tillika Vice president, Saab Dynamics

15.25–16.05 – Seminarium 2: Dual use – Sveriges dolda försvarsresurs?

Begreppet dual use pekar på en betydande, men delvis outnyttjad potential: att civil innovation kan stärka både militär och civil förmåga. Samtidigt finns strukturella hinder. Skillnader i regelverk, incitament och tidsperspektiv gör att potentialen inte automatiskt omsätts i tillämpning.

Frågan är därför inte om möjligheten finns utan varför den inte realiseras fullt ut.

  • Vilka delar av systemet bromsar utvecklingen?
  • Hur kan incitament justeras för att främja faktisk användning?
  • Och vad krävs för att gå från projekt och initiativ till integrerad förmåga?
Talare i seminarium 2: Dual use – Sveriges dolda försvarsresurs?
  • Carl Heath, Senior Researcher and Research Lead - CSDI, RISE
  • Lukas Tilly, VD, Satcube AB
  • Jonas Jonsson, VD, 4C Group
  • Daniel Kullgard, Innovation and Transformation Expert, Myndigheten för civilt försvar

Sveriges medlemskap i Nato innebär en fundamental förändring av totalförsvarets kontext. Säkerhet skapas inte längre enbart nationellt, utan i samspel med andra – genom gemensam planering, gemensamma beroenden och gemensam förmåga. Det förändrar både kravbild och arbetssätt.

Att vara en del av en allians handlar inte primärt om åtaganden på papper, utan om förmågan att agera tillsammans i praktiken under tidspress, med ofullständig information och i en miljö där flera system samtidigt påverkas.

Det ställer nya frågor:

  • Hur byggs tillit mellan aktörer med olika erfarenheter och strukturer?
  • Hur säkerställs tempo i gemensamma beslut?
  • Och hur påverkas det nationella totalförsvaret när det blir en del av ett större system?

Genom att kombinera perspektiv från nordiskt samarbete och erfarenheter från Ukraina riktas fokus mot det som ofta saknas i diskussionen: hur samarbete faktiskt fungerar – när det prövas.

Moderator: Elisabeth Braw, Senior fellow, Atlantic Council

14.45–15.25 – Seminarium 1: Nordiskt samarbete i en ny verklighet

Det nordiska samarbetet lyfts ofta fram som en strategisk tillgång. Samtidigt innebär ökat beroende också ökad komplexitet.

När flera länder ska agera tillsammans uppstår frågor om ansvar, tempo och prioritering. Skillnader i struktur och beslutsprocesser kan bli avgörande särskilt under press.

  • Vad innebär gemensam handlingskraft i praktiken?
  • Hur hanteras situationer där nationella intressen divergerar?
  • Och vilka delar av samarbetet fungerar redan respektive behöver utvecklas?
Talare i seminarium 1: Nordiskt samarbete i en ny verklighet
  • Johanna Karlsson, Utvecklingsledare vid Myndigheten för civilt försvar och Civil expert i Nato
  • Minna Ålander, Analytiker, Finland Institute of International Affairs/Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS)
  • Magnus Hjort, Generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar

15.25–16.05 – Seminarium 2

Du som väljer spår tre får välja om du vill gå på seminarium två från spår ett, "Civilplikt 2.0 – ett försvar för alla?", eller från spår två, "Dual use – Sveriges dolda försvarsresurs?". Läs om de olika spårens slutseminarium ovan.

16.05–16.20 Gemensam avslutning

Lokal: Solasalen

Sidan uppdaterad: 2026-08-13

Hittade du det du sökte på sidan?

Innehåll på sida