Konferensprogram 2026

Programmet för Morgondagens Totalförsvar 2026 håller just nu på att formas. Konferensen kommer att fyllas med inspirerande talare, viktiga samtal och möjlighet att nätverka med branschkollegor om framtidens totalförsvar. Årets konferens har temat från insikt till förmåga.

Programmet uppdateras löpande.

Förmiddag

08.00 – Registrering och kaffe

Starta dagen med en kopp kaffe och möjlighet att utbyta erfarenheter med branschkollegor innan programmet drar igång.

09.00–09.15 – Välkomna till Morgondagens totalförsvar

Lokal: Solasalen

Totalförsvaret är inte längre en framtidsfråga – det är en realitet som redan påverkar politiska beslut, myndigheters uppdrag och samhällets vardag här och nu. Under dagens konferens utforskar vi temat: Från insikt till förmåga – hur stärker vi totalförsvarets genomförandeförmåga?

Minou Sadeghpour, moderator och principalkonsult, 4C Strategies.

09.15–09.45 – Om du vill ha fred förbered för krig

Lokal: Solasalen

Amiral Rob Bauer, tidigare Natos högst rankade militära befälhavare, har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 rest världen över med ett tydligt budskap: förberedelser för kriget är inte ett val – det är en nödvändighet.

Hans slutsats är lika enkel som obekväm: ju bättre förberedda vi är, desto mindre är risken att vi någonsin behöver använda den förmågan.

I detta anförande och samtal möter ni en tydlig uppmaning till handling och får ta del av konkreta lärdomar som krävs för att stärka vår motståndskraft och säkerhet, här och nu.

Rob Bauer, former Chair of the NATO Military Committee.

09.45–10.15 – Regeringens samlade inriktning för morgondagens totalförsvar

Lokal: Solasalen

När omvärlden förändras i grunden sätts statens ledarskap och förmåga att generera engagemang på verkligt prov.

I detta pass möts tre regeringsföreträdare för att besvara det som faktiskt avgör:
hur bygger vi verklig styrka, uthållighet och handlingsfrihet – militärt, civilt och i samhället som helhet? Samtalet går rakt in i kärnan: ansvar, prioriteringar och de svåra beslut som inte längre kan skjutas upp.

När totalförsvaret åter blir en del av samhällskontraktet uppstår en avgörande fråga: vad krävs av staten och men framförallt vad krävs av oss befolkningen?

Pål Jonsson, försvarsminister
Nina Larsson, jämställdhetsminister

10.15–10.45 – I skärningspunkten mellan militärt och civilit försvar

Lokal: Solasalen

Totalförsvaret avgörs inte i stuprör, utan i samspelet mellan militärt och civilt. Frågan är inte om vi samarbetar, utan om det fungerar när systemet sätts under press.

Hänger ansvar, roller och förmågor ihop eller blottläggs glapp när det verkligen gäller?

I detta samtal möts Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar för att gå bortom principer och in i verkligheten: hur ser samspelet ut i praktiken och var brister det?

Mikael Frisell, generaldirektör, Myndigheten för civilt försvar.

10.45–11.15 Fikapaus

11.15–12.00 Systemet som ska hålla

Lokal: Solasalen

Näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och individer är inte “delar av lösningen” – det utgör systemet. Det innebär att ansvar, resurser och beslut inte kan förstås isolerat, utan bara i relation till varandra.

Samtidigt präglas systemet av olika logiker: politiska prioriteringar, myndighetsuppdrag, affärsmodeller och individuella drivkrafter. Det som fungerar i vardagen fungerar inte nödvändigtvis under press.

Det är också här de avgörande frågorna uppstår:

• är beroendena verkligen kända eller bara antagna?
• är prioriteringarna förankrade eller otestade?
• och finns förmågan att ställa om när förutsättningarna förändras snabbt?

Frågan är brutal i sin enkelhet, håller det när det verkligen gäller – eller gör det inte?

Spännande talare på gång!

12.00–13.30 Lunch med efterföljande mingel i utställningen

Ät en härlig lunch samtidigt som du får tid att nätverka med andra deltagare.

Eftermiddag

13.30–14.15 – Parallella spår

Under eftermiddagens parallella spår väljer du själv vilket spår du vill delta på. Föreläsare till respektive spår publiceras löpande.

Spår 1: Kommunen i centrum för totalförsvaret

Totalförsvaret är i grunden ett lokalt fenomen. Det är i kommunen som nationella beslut omsätts, där resurser möter behov och där konsekvenserna av brister blir konkreta.
Samtidigt har mycket av utvecklingen av totalförsvaret präglats av ett nationellt perspektiv, där strukturer och ansvar definieras uppifrån. Det skapar en inneboende spänning: mellan systemdesign och faktisk genomförandeförmåga.

När krav på befolkningsskydd ökar och civilplikten breddas ställs kommunerna inför en situation där uppdraget växer snabbare än både resurser och etablerade arbetssätt.

Det väcker flera avgörande frågor:

• Hur ser kapacitet ut bortom planer och riktlinjer?
• Vad händer med ansvarsfördelning när flera aktörer samtidigt förväntas agera – under tidspress?
• Och hur bygger man ett system som inte bara är robust i teori, utan fungerande i en situation där osäkerhet är norm?

Detta spår fokuserar på just denna friktion mellan ambition och genomförande och vad som krävs för att överbrygga den.

Seminarium 1: Befolkningsskydd i praktiken

Befolkningsskydd är ett av totalförsvarets mest konkreta och samtidigt mest komplexa uppdrag. Det kräver att flera system logistiska, organisatoriska och sociala fungerar samtidigt och under press. Historiskt har mycket av arbetet fokuserat på planering. Men när storskaliga evakueringar nu åter aktualiseras uppstår frågan om dessa planer motsvarar faktisk genomförandeförmåga.

• Vad innebär kapacitet i detta sammanhang?
• Hur ser samverkan ut när ansvar är distribuerat mellan flera aktörer?
• Och vilka delar av systemet är mest sårbara när belastningen ökar snabbt?

Seminariet tar sin utgångspunkt i praktiska erfarenheter och fokuserar på de punkter där teori och verklighet tenderar att divergera.

Seminarium 2: Civilplikt 2.0 – ett försvar för alla?

Utvidgningen av civilplikten innebär en ambition att bredda deltagandet i totalförsvaret. Samtidigt innebär det en förskjutning från ett system baserat på struktur till ett system som i högre grad är beroende av individers vilja att delta. Detta sker i ett samhälle där tillit, sammanhållning och psykisk hälsa utvecklas i olika riktningar.

• Går det att designa fram engagemang – eller måste det byggas på andra sätt?
• Vilka mekanismer skapar motivation i ett system som bygger på skyldighet?
• Hur säkerställs inkludering i praktiken – inte bara i ambition?
• Och vilken roll spelar lokala aktörer i att överbrygga gapet mellan individ och system?

Spår 2: Näringslivet i frontlinjen

En av de mest genomgripande förändringarna i totalförsvaret är att näringslivet inte längre betraktas som en extern aktör, utan som en integrerad del av systemet. Det innebär en förskjutning från samverkan till ömsesidigt beroende. Samtidigt styrs näringslivet och staten av olika logiker.

Beslut fattas utifrån olika incitament, tidshorisonter och riskbedömningar. Det skapar en strukturell utmaning: hur bygger man ett system där dessa skillnader inte blir en svaghet, utan en styrka?

När kraven på robusthet, cybersäkerhet och leveransförmåga ökar aktualiseras frågor som sällan hanteras öppet:

• Vad händer när affärslogik och samhällsansvar kolliderar?
• Hur ser prioriteringar ut när alla funktioner inte kan upprätthållas samtidigt?
• Och vilka beroenden finns i systemet som ingen enskild aktör har full kontroll över?

Detta spår tar sin utgångspunkt i dessa frågor och i behovet av att gå från principer om samverkan till konkret operativ förmåga.

Seminarium 1: Företag i frontlinjen – från insikt till förmåga

Utvidgningen av civilplikten innebär en ambition att bredda deltagandet i totalförsvaret. Samtidigt innebär det en förskjutning från ett system baserat på struktur till ett system som i högre grad är beroende av individers vilja att delta. Detta sker i ett samhälle där tillit, sammanhållning och psykisk hälsa utvecklas i olika riktningar.

• Går det att designa fram engagemang – eller måste det byggas på andra sätt?
• Vilka mekanismer skapar motivation i ett system som bygger på skyldighet?
• Hur säkerställs inkludering i praktiken – inte bara i ambition?
• Och vilken roll spelar lokala aktörer i att överbrygga gapet mellan individ och system?

Seminarium 2: Dual use – Sveriges dolda försvarsresurs?

Begreppet dual use pekar på en betydande, men delvis outnyttjad potential: att civil innovation kan stärka både militär och civil förmåga. Samtidigt finns strukturella hinder. Skillnader i regelverk, incitament och tidsperspektiv gör att potentialen inte automatiskt omsätts i tillämpning.

Frågan är därför inte om möjligheten finns utan varför den inte realiseras fullt ut.

• Vilka delar av systemet bromsar utvecklingen?
• Hur kan incitament justeras för att främja faktisk användning?
• Och vad krävs för att gå från projekt och initiativ till integrerad förmåga?

Spår 3: Sverige som allierad

Sveriges medlemskap i Nato innebär en fundamental förändring av totalförsvarets kontext. Säkerhet skapas inte längre enbart nationellt, utan i samspel med andra – genom gemensam planering, gemensamma beroenden och gemensam förmåga. Det förändrar både kravbild och arbetssätt.

Att vara en del av en allians handlar inte primärt om åtaganden på papper, utan om förmågan att agera tillsammans i praktiken under tidspress, med ofullständig information och i en miljö där flera system samtidigt påverkas.

Det ställer nya frågor:

• Hur byggs tillit mellan aktörer med olika erfarenheter och strukturer?
• Hur säkerställs tempo i gemensamma beslut?
• Och hur påverkas det nationella totalförsvaret när det blir en del av ett större system?

Genom att kombinera perspektiv från nordiskt samarbete och erfarenheter från Ukraina riktas fokus mot det som ofta saknas i diskussionen: hur samarbete faktiskt fungerar – när det prövas.

Seminarium 1: Nordiskt samarbete i en ny verklighet

Det nordiska samarbetet lyfts ofta fram som en strategisk tillgång. Samtidigt innebär ökat beroende också ökad komplexitet.

När flera länder ska agera tillsammans uppstår frågor om ansvar, tempo och prioritering. Skillnader i struktur och beslutsprocesser kan bli avgörande särskilt under press.

• Vad innebär gemensam handlingskraft i praktiken?
• Hur hanteras situationer där nationella intressen divergerar?
• Och vilka delar av samarbetet fungerar redan respektive behöver utvecklas?

Seminarium 2: Ukraina – när planer möter verklighet

Ukraina representerar ett totalförsvar i skarpt läge. Det ger en unik möjlighet att analysera hur system fungerar när de utsätts för kontinuerlig och hög belastning. En central lärdom är att verkligheten sällan följer plan. System anpassas, ansvar omfördelas och nya lösningar uppstår ofta under tidspress och med begränsade resurser.

• Vilka delar av totalförsvaret visar sig vara mest robusta?
• Var uppstår friktion?
• Och vilka lärdomar är överförbara till andra kontexter?

Fokus ligger på erfarenheter inte som inspiration, utan som analys av vad som faktiskt fungerar under extrema förhållanden.

15.30–16.00 Gemensam avslutning