Framtidens bibliotek

Bakgrund

I takt med att omvärlden förändras och samhället digitaliseras förändras också förutsättningarna på biblioteken. Flera aktörer i samhället har dragit ner på personlig självservice och de människor som hamnar digitalt utanför tänks inte alltid in när nya tjänster utformas. Detta har lett till ett ökat tryck på bland annat stadsbiblioteket som blivit en naturlig plats för många av våra invånare att gå till när de hamnar i mellanrummen bland olika instanser. Det har i sin tur lett till ett omfattande behov av att skriva ut, kopiera och scanna dokument på biblioteken men även andra frågor har ökat. Det kan handla om hur en blankett för en viss ansökan bör fyllas i, hur man använder en mejladress, hur bank-id fungerar eller hur man skriver ett bra CV. Utvecklingen av de förändrade behoven på biblioteket lever parallellt med andra trender. Till exempel så ser vi att unga (främst män) läser minst av alla, att språkbarriärer kan leda till ett digitalt utanförskap då det kan vara svårt att navigera i svenska digitala infrastrukturen som krävs för att vara en del i vårt samhälle samt att en andel äldre saknar förutsättningar att ta del av digital information.

Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen verka för en demokratisk utveckling och där ingår exempelvis att arbeta med MIK (medie- och informationskunnighet). Det är något som biblioteken är duktiga på men också vill öka sitt strategiska arbete inom ännu mer. Det ökade trycket på biblioteket leder till en obalans mellan det mer strategiska arbetet och det ökade behovet av stöd som uppstått på grund av ett alltmer digitaliserat samhälle - resurserna räcker helt enkelt inte till när trycket och besökarantalet ökat på biblioteket varje dag.

Samtidigt vill vi på biblioteket ha fler besökare - inte tvärtom! Så hur ser framtidens bibliotek i ett alltmer digitaliserat samhälle egentligen ut?

Angreppssätt

Arbetet tar språng ur tjänstedesignmetodik för att kartlägga underliggande behov och potentiella lösningar att prototypa eller utforska närmare.

Hittills har ett antal intervjuer, skuggningar omvärldsbevakning genomförts för att förstå utgångsläge, behov och potentiella vägar fram. Nästa steg är att kika närmare på vilka områden som är intressanta att gå vidare med och prototypa.

Värde

Det kan låta utmanande med det ökade trycket på biblioteket men det är också en fantastisk möjlighet. Tillitskapitalet på biblioteket är högt och vi vet att det finns andra aktörer i samhället som märker av en motsatt trend. Genom att kroka arm med andra förvaltningar, bolag och aktörer i som har liknande mål kan olika insatser i stället skalas upp, till exempel kommunens arbete med att vara en äldrevänlig kommun, att öka tilliten i samhället, utveckla bättre tjänster för våra invånare och att minska segregation.

Ytterligare ett värde är att om bibliotekspersonal och besökare ges bättre lösningar kan den frigjorda tiden användas för att öka det strategiska inom exempelvis läsfrämjande insatser, att nå ut till en bredare målgrupp med diverse insatser och på så vis främja jämställdhet och mångfald, öka samverkan med andra aktörer i samhället eller att arbeta än mer förebyggande för att öka det digitala innanförskapet.