Karlstad utforskar nya vägar för en mer inkluderande stadsmiljö

I Karlstad testas nu nya sätt att göra staden mer inkluderande. Genom Karlstads geografiska omställningslabb utforskas nya lösningar för innovativa ledstråk som ska göra det enklare för alla att hitta rätt och röra sig fritt i stadsmiljön. Projektledare av projektet är Stiftelsen Compare.

 Tänk dig en stad där tillgänglighet är en självklar del av hur vi bygger, tänker och rör oss, och där innovation får ta plats mitt i vardagen. I projektet Innovativa ledstråk som visar vägen utforskar vi hur nya lösningar kan testas direkt i stadsmiljön. Resan börjar i Tingvallastaden, där vi tillsammans provar vägar mot en mer inkluderande, intuitiv och framtidsredo stad. En stad där det blir lite lättare för alla att hitta rätt.

Tillgänglighet ska vara en självklar del av stadsutvecklingen

Projektet drivs av Stiftelsen Compare tillsammans med Karlstads kommun och är en del av det geografiska omställningslabbet Utkant blir framkant. Dagens system för taktila ledstråk innehåller ett antal målkonflikter. En av de mest kritiska bristerna är väderberoendet: under stora delar av året täcks spåren av snö, is eller grus, vilket gör att de slutar fungera och riskerar att lämna människor isolerade. Samtidigt skapar de fasta installationerna konstanta intressekonflikter i gaturummet. Carolin Maule är projektansvarig från Stiftelsen Compare. För henne är projektet ett sätt att adressera större strukturer i hur tillgänglighet skapas, prioriteras och förvaltas.

– För mig handlar projektet om att lyfta en större samhällsfråga genom ett konkret case: ledstråk i stadsmiljö. Det är en utgångspunkt för att förstå hur vi skapar attraktiva platser där inkludering är självklar och där det är lätt att göra rätt, säger hon.

Carolin beskriver arbetet som en process som rör sig mellan flera områden: innovation, stadsutveckling, tillgänglighet, samverkan och målgruppens egna erfarenheter. Det handlar inte bara om att hitta en enskild lösning, utan om att hitta nya sätt att arbeta ihop.

– Vi undersöker vilka hinder, behov och målkonflikter som finns idag och hur olika aktörer kan arbeta tillsammans för att bana väg för framtidens mer inkluderande stadsmiljöer.

Hon lyfter också metoden Demand Acceleration som ett sätt att skapa bättre förutsättningar innan man fastnar i en viss lösning. En metodik där upphandlingen designas för att tänka in såväl tester som skalning redan från start i upphandlingsförfarandet, vilket också ökar träffsäkerheten i framtidens lösningar. Det geografiska omställningslabbet är enligt henne en viktig motor i detta.

– Det skapar utrymme att modigt utforska viktiga samhällsutmaningar tillsammans och stärker bilden av Karlstad som en innovativ kommun.

Dagens lösningar fungerar inte i vårt klimat

Elin Raninen Hård är trafikingenjör på Karlstads kommun och tillsammans med Ann-Catrin Kärnä, stadsbyggnadsstrateg på Karlstads kommun deltar de i projektet. Elin och Ann-Catrin deltog i arbetet med att identifiera behovsbilden av mer innovativa ledstråk, ett behov som synliggjordes i samband med arbetet av Karlstads kommuns kommande stadsmiljöprogram. För Elin handlar projektet om något grundläggande: rätten att kunna röra sig fritt och självständigt.

– För mig handlar projektet om att skapa en utemiljö tillgänglig för alla utan att behöva hänvisa till anpassade stråk. Man ska kunna röra sig fritt i sitt eget rörelsemönster utan att tappa bort sig, säger Elin.

Elin beskriver hur vardagliga situationer kan bli avgörande hinder för den som har en funktionsnedsättning eller rör sig med barnvagn, rollator eller små barn som plötsligt tar en annan väg. Ann-Catrin Kärnä pekar på att de ledstråk som används idag är utvecklade för helt andra förutsättningar än de som råder i Karlstad.

– Löv, snö och grus som lägger sig i ledstråken hindrar många från att kunna röra sig utomhus under cirka 65 procent av året. Vi använder lösningar som togs fram i Japan på 60‑talet och som inte fungerar optimalt här, säger Ann-Catrin.

En stad där ingen ska behöva välja särskilda vägar

De ser det geografiska omställningslabbet som en viktig arena för att hitta nya vägar framåt. Nya typer av ledstråk skulle gynna framkomlighet och valfrihet för Karlstadsborna samtidigt som det gynnar stadens gestaltning.

– Att ha en plats som labbet hoppas jag gör projektet både roligare och enklare och leder till riktigt bra lösningar, säger Elin.

Ann‑Catrin hoppas att projektet ska leda till mer universell design där tillgänglighet integreras naturligt i stadsbilden.

– Om tillgänglighetsstråken kan vävas in i den övriga gestaltningen öppnar vi upp staden för fler och kan skapa en mer levande och inbjudande miljö. Det är en win-win för alla.