Efterfrågeacceleration
Efterfrågeaccelation eller Demand Acceleration är en metodik för hur offentlig sektor kan driva innovation och omställning med offentlig upphandling som verktyg genom att öka efterfrågan på hållbara lösningar.
Vadå efterfrågeacceleration?
Karlstads kommun har tillsammans med andra aktörer och främst Stiftelsen Compare arbetat fram en metodik eller ramverk som tar sin utgångspunkt i att det finns ingen brist på tillgång på innovation, utan problemet ligger i efterfrågan, dvs. offentlig sektors förmåga att omsätta innovationer till nytta och värde.
Vi behöver alltså accelerera efterfrågan på innovation, och många gånger måste det ske i samverkan med externa näringslivsaktörer.
Ramverket Efterfrågeacceleration eller Demand Acceleration erbjuder ett sätt att integrera upphandling, innovation och utveckling så att vi tar oss hela vägen från utmaning till effekter i verksamhet och nytta för medborgare.
En viktig utgångspunkt när ramverket tagits fram är att lösningar som blir kommersiellt framgångsrika och skalar på en marknad blir hållbara över tid och skapa nytta för många.
Lite förenklat handlar det om att upphandla medverkande i en samskapande process som tillsammans med verksamhet och andra intressenter genomför att utvecklingsarbete, med fokus på problemet, målgruppen och affären för en framtida lösning.
Några förutsättningar för att metodiken skall kunna användas är:
- Ni har inte hittat någon existerande lösning på problemet på marknaden.
- Det finns fler som har samma behov och som därmed skulle kunna vara potentiella användare/kunder av en sådan lösning, det vill säga det finns en marknad för lösningen.
- Det är ett prioriterat problem/utmaning, det vill säga ni är beredda att avsätta både tid och pengar för att tillsammans utveckla/samskapa en värdeskapande lösning.
Som utgångspunkt för ramverket finns fyra grundläggande värderingar formulerade som man behöver förstå och köpa in på:
- Innovation innebär att omfamna komplexitet och oförutsägbarhet.
- Innovation begränsas inte av utbud utan av efterfrågan.
- Den offentliga affären har potential att bli ett viktigt verktyg för att driva omställning mot ett hållbart samhälle.
- De fem principerna för offentlig upphandling - icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, transparens och ömsesidigt erkännande, bygger på demokratiska värderingar och affärsmässighet och bör styra all interaktion mellan offentliga köpare och leverantörer.
Dom grundläggande principerna som tillsammans med de grundläggande värderingarna för efterfrågeacceleration, som är navet och den teoretiska grunden för upphandlingsmetodiken, är:
- Icke-prediktiv styrning
Att navigera i osäkerhet kräver processer som är utformade för oförutsägbarhet. - Iterativa och interaktiva processer
Behov, krav och lösningar förändras när användare och leverantörer interagerar med innovationer i dess olika former. - Integrera upphandling i innovationsprocessen, inte innovation i upphandlingsprocessen
När innovation och upphandling integreras måste processen följa en innovationslogik men också uppfylla de grundläggande principerna för upphandling. - Skalbarhet bortom den första kunden
Skalbarhet ökar det gemensamma värdet för köpare, leverantörer och samhället och behöver integreras i varje steg i processen.
De olika stegen
Stegen nedan ska inte ses som en strikt processbeskrivning, utan snarare ett ramverk att förhålla sig till och som man får anpassa efter de specifika behov man har men i korthet så finns det ett antal steg att ta sig igenom.
Ramverket är illustrerat som en tratt för att åskådliggöra att det handlar om att gradvis förfina insikter om både lösning och behov och gradvis hantera risken man tar. I samband med att en utvärdering av inkomna svar och tilldelning till ett antal leverantörer är gjort så utgår en mindre ekonomisk ersättning. I takt med att man blir säkrare på att det går att lösa problemet på ett värdeskapande sätt så kan man också öka den ekonomiska ersättningen eftersom risken då sjunkit.
- Utmaning
Som inledning behöver man beskriva sitt behov, sätta upp målsättningar för vad man vill åstadkomma och vilka effekter man eftersträvar. Initiativet behöver förankras i organisationen så att nödvändiga resurser både i form av kompetens och pengar kan säkras. - Marknadsanalys
Här vill man dels nå ut till marknaden för att klarlägga att det faktiskt inte finns någon existerande lösning på problemet och att det finns bolag som har potential att vara med i ett gemensamt utvecklingsarbete. Man vill också klarlägga marknadspotentialen genom att identifiera andra potentiella kunder. Att kunna påvisa en marknadspotential är viktigt för att kunna engagera innovativa bolag i processen.
Genom att efterfråga idéer på hur man skulle kunna lösa den utmaning man jobbar med så är innovationsprocessen i full gång! - Upphandling
I en upphandling går man sedan ut för att attrahera bolag med förmåga att jobba tillsammans med oss i ett utvecklingsarbete. Det är viktigt att förstå att det är inte en lösning man upphandlar i det här skedet, utan förmågan att utveckla en.
För att värdera förmåga så kan det bli aktuellt att titta på referenser, det vill säga uppdrag som bolagen gjort tidigare, men det kan också vara god idé att begära in arbetsprover eller förfinade idéer från marknadsanalysen för att kunna göra en utvärdering och en tilldelning.
Kontraktet man upprättar med tilldelade leverantörer delas in efter de faser man valt att genomföra, och att det är bara den första fasen som kontraktet omfattar med övriga faser som valbara, samt ekonomiska ersättningar man avser per fas.
I bilden nedan är utvecklingsdelen indelad i Konceptfas, Prototypfas och Utvecklingsfas och det är här som det verkliga utvecklingsarbetet drar igång! Genom att möta målgrupp, användare och verksamhet så byggs en fördjupad förståelse för utmaningen och möjliga lösningar och hur dessa bör utformas för att skapa så stort värde som möjligt. - Konceptfas
Detta är den första fasen som de tilldelade bolagen går in i och om man levererar det som förväntas i slutet av fasen så utgår den ekonomiska ersättning man stipulerat i avtalet. En utvärdering görs, dels av lösningens potential att lösa utmaningen, dels bolagets potential att utveckla och skala lösningen på en marknad.
De bolag som lever upp till de krav man satt går vidare i nästa fas och då aktiveras/beställs den optionen i avtalet. - Prototypfas
De bolag som klarade kraven från Konceptfasen går vidare i Prototypfasen där man förfinar idéer och lösningar ytterligare. De bolag som levererar enligt uppställda krav erhåller den ekonomiska ersättningen som finns angiven i avtalet.
I detta exempel så återstå nu en fas - Utvecklingsfasen. Det är här som idéer och prototyp skall omsättas till lösning som är möjlig att införa och nyttiggöra. Ofta vill man ha en leverantör att förhålla sig till efter slutleverans och under den resterande avtalstiden. Precis som tidigare så görs en förnyad utvärdering av dels av lösningens potential att lösa utmaningen, dels bolagets potential att utveckla och skala lösningen på en marknad för att på så sätt få fram vem som blir den som slutligt skall utveckla, leverera och skala lösningen på marknaden. - Utvecklingsfas
Här sker det slutliga utvecklingsarbete fram emot slutleverans och införande. - Implementering, införande och skalning
Här sker införandet och nyttiggörandet av lösningen parallellt med att leverantören förvaltar, vidareutvecklar och skalar lösningen på marknaden.
Finns en fast budget för hela projektet så kommer, enligt det här exemplet, den ekonomiska ersättningen för koncept- och prototypfas vara definierad. Ersättningen för utvecklingsfasen beror på hur mycket man gjort av med av budgeten under de tidigare faserna.
Vill du veta mer? Hör av dig!
Sidan uppdaterad: 2024-12-09
Hittade du det du sökte på sidan?