Det nya Karlstad växer fram

Trots den stora katastrof som branden innebar för invånarna i Karlstad som förlorade alla sina ägodelar, blev den starten för ett nytt och modernare Karlstad.

Ledningen för Karlstad hade nu chansen att anpassa stadsplaneringen till de senaste normerna, så att det blev säkert ur brandskyddssynpunkt. Och möjligheten utnyttjades verkligen! Två dagar efter branden sammanträdde stadsfullmäktige och beslutade om att staden skulle byggas upp så snart som möjligt. Man tillsatte en kommitté som skulle utforma stadsplanen. Denna i sin tur utlyste en allmän pristävling. Staden skulle byggas upp enligt de senaste rönen, men ändå ha kvar sin tidigare karaktär.

20 bidrag i utlyst stadsbyggnadstävling

När tävlingstiden hade gått ut hade 20 bidrag lämnats in, men inget av förslagen kunde anses ta hem segern enligt tävlingskommittén. Kommittén gjorde istället ett nytt förslag med delar från de bästa tävlingsbidragen. Den 3 oktober antog stadsfullmäktige planen och den 29 december blev den stadsfäst av kungen. Det kan man kalla rekordsnabbt arbete, med att ta fram en stadsplan. Kravet på utformning styrdes bland annat av Städernas Allmänna Brandstodsbolag, ett försäkringsbolag med stor erfarenhet av stadsbränder. Breda gator och uppdelningar mellan delar av staden genom boulevarder eller torgytor var vanligt.

Stadsplanen före branden och efter

Om man jämför stadsplanen före och efter branden syns stora skillnader. I den senare planen, kallad von Wachenfeldts plan, är gatorna bredare och kvarteren har större rymd. Stora torget har fått en ny dimension som gör det till ett av landets största. Området för järnvägen var inlagt i planen, där järnvägsstationen ligger mot Residenstorget och Järnvägsgatan. Järnvägen tycker vi i dag delar av staden, men 1865 var detta i utkanten av staden och tanken var att den skulle ha en sammanhållande effekt.

Karlstad reste sig snabbt

Frivilliga från olika delar av landet hjälpte till att bygga upp Karlstad igen. De offentliga byggnaderna var försäkrade hos Städernas Allmänna Brandstodsbolag och kunde därför byggas upp snabbt. Tillsammans med bolaget Skandia betalade försäkringsbolaget ut tre miljoner riksdaler till återuppbyggnaden. Förödelsen efter branden var enorm. I stort sett hela den gamla stadskärnan var utplånad. Hypoteksbankens hus - en av de byggnader längs Älvgatan som klarat sig - fungerade som samlings- och informationsplats för stadens angelägenheter. På våren 1866 kom byggnadsarbetena igång på allvar och efter några år var alla byggnader längs de stora gatorna färdiga. Byggnaderna utefter norra delen av torget på Kungsgatan var de första som byggdes upp. Ett betydligt större torg, ett av landets största byggdes efter branden.

Koleraepidemi härjade i staden

Det mest fantastiska var att ingen människa omkom i den stora stadsbranden. Värre var det året efter när många bodde trångt under dåliga förhållanden. Då spred sig nämligen en koleraepidemi som drabbade både invånarna och de som kommit för att hjälpa till med återuppbyggnaden. Sammanlagt 300 personer dog och en kolerakyrkogård öppnades på Västra kyrkogårdens västra del.

Mycket har förändrats i Karlstad under senare år, men i princip gäller fortfarande den stadsplan som von Wachenfeldt gjorde för Tingvallastaden.

Källa: Inger Berggrén, Karlstad, arkitekt SAR/MSA, ålderman i Carlstads-Gillet och tidningen Värmländsk kultur nr 3-4 2015.