Historiska citat om branden

"Vart jag än ser är det eld - eld i husen, eld i luften, eld överallt. Hela världen brinner. Det dånar, det knakar, det skriker, det väser och viner". Den intensiva skildringen av stadsbranden är nedskriven av Gustaf Fröding som bara var knappt fem år när eldsvådan drabbade staden.

Gustaf Fröding var bara fem år när branden bröt ut.

Den 2 juli 1865 drabbades Karlstads invånare av en fruktansvärd katastrof. Staden brann ner och bara 7 av stadens 241 gårdar klarade sig. Det finns få skildringar av branden, Gustaf Frödings hör till en av de mest kända. Citatet ovanför är ur Karlstads-Tidningen den 6 maj 1893, då han i samband med den stora branden i Kristinehamn skrivit ner sina minnen från branden i Karlstad, då han bara var barnet.

Bilderna av Karlstad efter branden påminner om dagens bilder från krigsdrabbade områden och flyktingläger. En av dem som skildrat Karlstad omedelbart efter branden är den unge arkitekten Magnus Isaeus.

"Der var i sanning förfärligt, gata på gata, qvarter på qvarter, idel murbitar och grushögar. Inga bränder eller halfbrända stockar och kol gåfvo tillkänna att det brunnit derstädes. Af hettan var gatan invid platsen der huset stått likasom remnad och ur dessa sprickor och hål uppvirflade fina rökpelare mot himmelen".

Gustaf Fröding skrev ner flera skildringar av branden, som han planerade skulle ingå i ett stort stadsepos. Han förverkligade aldrig planerna, men ett utkast till en dikt finns bevarad i ett brev till systern Cecilia.

"Bang!
En klämtning i nattens klang.
En flamma i höjden sprang.
På nytt det ljöd ett tungt
bang! - bang!

Och fönster öppnas och dörrar smälla
och röster skrika förvirrade gälla
och sprutor dåna och hovar stampa
och springande fötter på gatorna trampa
och staden är svept i ett sorlande, skyndande, dövande dunder och brus
och tunnorna skvalpa, det skvalar och rinner,
det brinner, det brinner,
det brinner i Pettersson hus!

Det smattrar, det knattrar och knakar,
det brakar, ett tak störtar samman,
det bolmar och ryker och sprakar
och starkare vräker sig flamman
i höjden och vidt över gårdar och tak
och dovt ljuder dån och vildt ljuder skrik och brak."

Källa: Kjell Fredriksson, fd kulturchef ur Värmländsk kultur, nr 3-4 2015.