Breven från Norge
Under ett pågående förteckningsarbete av Brandstyrelsens arkiv hittas några brev. De är postade till "Brandpersonalen, Brandstationen, Karlstad" och skickade runt årsskiftet 1944-1945 från Norge under den tyska ockupationen. Var kom de ifrån och varför?
Ett av kuverten vittnar om den tyska ockupationstiden. Brev öppnades, lästes igenom och klistrades sedan ihop innan de skickades. På tejpen står orden Zensurstelle och Geöffnet på tyska, de ville visa tydligt att breven hade öppnats och granskats för eventuell censurering. En ren maktuppvisning.
Ett av breven är skrivet av Peder, far till en liten pojke, den 25 december 1944 i Oslo och börjar så här:
”Vill skrive å takke så mange ganger for den deilige pakken som jeg fikk til min 2 ½ år gamle gutt til jul. Vi hadde ikke nogen håb om å få noget godt til gutten, men så fikk vi beskjed at barn mellen 2 og 7 år skulde få en pakke av Svenska Norgehjelpen. Di kan tro vi blev glade...”.
Svenska Norgehjälpen var en opolitisk folkrörelse som jobbade under ockupationstiden 1940-1945 med att samla in pengar, kläder, mat och mycket annat till människorna i Norge.
Julepakker innehöll ofta vardagliga varor som till exempel tvål, tandborstar, kammar, burkmat, kexchoklad och kola men sågs som lyx då detta var bristvaror i Norge.
Personalen på Brandstationen i Karlstad hade varit med och bidragit med några paket som sedan hamnat på olika platser i Norge.
Tackbreven innehåller inte bara värme och djup tacksamhet för julepakker, de ger också en inblick i vardagen hos några norska familjer under den nazi-tyska ockupationstiden på1940-talet.
De berättar om ett land i blockad, om ransonering av varor och att det är svårt att få tag på kläder och skor åt barnen.
Ett annat brev är skrivet av Åge, en 17-årig pojke i Hokksund. Han ger en målande beskrivning av känslorna eleverna kände inför julklappsutdelningen i skolan. Han skriver:
"Plutselig en dag kom en av våre larere inn og medelte at det den 21 desember ville bli delt ut pakker på skolen. Hele klassen naturlegvis hoppet av begeistring".
Efter lite letande på sociala medier har vi hittat Peders barnbarn Ruth-Anne. Vi skickade en kopia av brevet till henne vilket hon tyckte var mycket roligt och spännande att få läsa. Hon berättar att hon tyckte mycket om sin farfar och att den två och ett halvt åriga gutten som står omnämnd i brevet är hennes pappa.
Vi hittade även släkt till Åge och skickade en kopia på hans brev. Vad vi fick veta sedan var att brevskrivaren var vid livet och skulle fylla 90 år den 3 december. Släkten tog med sig brevet till Åges födelsedagsfirande där det lästes upp av hans bror.
Åge mindes inte så mycket av brevet men en historia hade han om när hans föräldrar hade fått tyska soldater på besök på deras gård. Soldaterna ville ta djur och hans pappa gömde undan en kviga och bjöd in tyskarna på en "dram" (en sup). Åges pappa Arne hade då sagt "Man skal elske sin fiende". Spriten hade de satt på bordet för att avleda tyskarna från att snoka så mycket på gården.
Åge tycker att han haft ett gott liv, han har haft ett djupt samhällsengagemang och är stolt över att han startade upp Oslos första, bästa och största ungdomsklubb.
Grattis Åge önskar vi på kommunarkivet och tack för ditt fina brev!
Sidan publicerad: 2023-05-17
Sidan uppdaterad: 2023-12-01
Hittade du det du sökte på sidan?