Other languages

Karlstad municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Karlstad.se
Ritning av hus i kvarteret Väktaren
Ritning av hus i kvarteret Väktaren.

Ritningar genom historien

Det finns många ritningar i skiftande format som skapats i kommunens verksamheter genom åren, mestadels i byggnadsnämndens arkiv. Lagstiftningen har också förändrats från att bara gälla städer till att reglera bebyggelse även på landsbygden vilket gjort att ritningarna blivit fler med tiden. Kommunarkivets uppdrag är att bevara och vårda ritningarna och att se till att de förvaras på ett tryggt sätt, det gör vi både i arkivmagasinet i Bibliotekshuset och i vår depå i Zakrisdal.

Vårda och bevara

Kommunarkivet har en hel del ritningar i arkiven, ända ifrån 1800-talet och framåt. Vi arbetar inte bara med att organisera dem och göra ritningarna sökbara, vårt uppdrag är att bevara dem för all framtid. Våra arkivlokaler har klimatanläggningar som vi kontrollerar regelbundet så att de håller optimal luftfuktighet och temperatur, ritningar som legat rullade ska planas ut och förvaras i ritningsskåp, och skört gammalt papper som har gått sönder kan behöva lagas för att inte förlora information.

Lagar reva i ritning med rispapper

Genom vårt samarbete Arkivcentrum Värmland har bokbindaren Kristine på Arkivenheten, Region Värmland lärt ut både hur man planar ut papper som varit rullat eller vikt och hur man kokar klister. Och också det pilliga arbetet att laga ritningar med rispapper.

I stället för att specialbeställa dyra tyngder för att plana ut ritningar gav Kristine tips om att använda gamla strykjärn.

Efter en tur till Solareturen har vi nu behovet täckt både med tyngder, skålar och redskap till att koka klister. Både bra, billigt och miljövänligt.

Gamla strykjärn är bra som tyngder när man planar ut ritningar

Nyligen köpte vi in nya fina ritningsskåp till bibliotekshuset. De ger inte bara bra och större förvaring till ritningar, affischer och fotografier, de har placerats så att de skapar en användbar, lång arbetsbänk som också blir en bra visningsyta när vi har visningar och studiebesök. Äldre ritningsskåp har flyttats ut till vår depå i Zakrisdal där mestadels av våra ritningar förvaras.

Ritningsskåp utgör en bra yta för visningar
Ritningsskåp i biblioteket, i ordning inför en visning om Karlstads busshistoria.

Ritningar på hus

Vi har besökare då och då som köpt ett hus eller som ska bygga om och som därför är nyfikna på eller i behov av ritningar. Men det kan se ganska olika ut om kommunen har några ritningar beroende på var huset ligger och när huset byggdes. Vad som finns sparat i ett kommunarkiv styrs av vilka verksamheter kommunen haft genom åren och det har i sin tur styrts till stor del av lagstiftning, och samma gäller ritningar.

Ritning av hus på Sandbäcksgatan 5
Vacker ritning av Sandbäcksgatan 5. Så många detaljer som är på ritning blev det dock inte på den färdiga byggnaden.

Kommunerna i Sverige bildades 1863. Det som tidigare hade varit socknar blev då kommuner. Delar av vad som idag är Karlstads kommun som till exempel Alster, Segerstad och Väse var från början egna kommuner. De i sin tur hade nämnder och styrelser som tog beslut i olika frågor som till exempel byggfrågor. Och några av dem hade egna byggnadsnämnder.

Varför bara vissa kommuner hade byggnadsnämnder beror på att regleringen kring bygglov, eller byggnadslov som det också har hetat, historiskt sett bara gällt städer eller tätbebyggelse. 1874 kom en första mer modern och detaljerad gemensam byggnadsstadga i Sverige, Byggnadsstadga för rikets städer. I den står att städerna ska ha byggnadsordningar och att byggnadsverksamheten ska kontrolleras av en byggnadsnämnd. Syftet med byggnadsstadgan var bland annat att göra städerna mer brandsäkra genom bredare och raka gator och att reglera byggmaterial.

Detaljerad ritning över pampig trappa
Detaljerad ritning över pampig trappa.

1947 får vi en byggnadslag som säger att bebyggelse på kommunal mark ska regleras när det gäller tätbebyggelse. Bestämmelserna för städerna skulle nu tillämpas även i köpingarna och i vissa municipalsamhällen. Genom 1959 års bygglag infördes krav på att landets samtliga kommuner skulle ha en separat tillsatt byggnadsnämnd och kommunerna fick möjlighet att reglera tätbebyggelse även på landsbygden.

Genom tiden har beslutsfattandet alltså gått mer och mer från statliga organ till kommunerna och 1987 ersattes byggnadslagen och byggnadsstadgan av en ny plan- och bygglag som innebar en ytterligare decentralisering. Vad som är följden av de här bygglagarna är alltså fler och fler bygglovsärenden ju längre fram i tiden vi kommer men också att ju längre från staden eller tätbebyggelse desto mindre reglerade har husbyggen varit.

I byggloven kan det verkligen skilja sig mellan ritningarnas detaljnivå och det är inte bara de stora pampiga byggnadernas ritningar som går att hitta, här finns även små sommarstugor och uthus.

En ritning på Ivar Jönsson i Väses uthus.
En ritning på Ivar Jönsson i Väses uthus finns också bevarad.

Mikrokort och originalritningar

I olika skeenden har det funnits skiftande syn på vilken dokumentation som ska bevaras och hur det ska bevaras. Från tidigt 1970-tal och en bit in på 2000-talet mikrofilmade Byggnadsnämnden bygglovshandlingar. I stället för att hantera ritningar i stora otympliga format blev de små och smidiga i nätta blädderbara mikrokort. När originalritningarna hade mikrofilmats hade verksamheten inte längre behov av dem och ville göra sig av med dem. Men kommunarkivet såg värdet i att bevara dem ur ett historiskt perspektiv och tog dem tillvara. Det är ett pågående arbete att göra originalritningarna sökbara och ge dem bra förvaring.

Lådor fulla med mikrokort med bygglovshandlingar

I kommunarkivet finns idag över 310 000 mikrokort med bygglovshandlingar bevarade.
Många av dem finns digitaliserade och kan fås ut via Kontaktcenter. Men ibland är den inskannade versionen otydlig och då kan man vända sig till kommunarkivet för att se om vi kan få fram en tydligare kopia av ritningen.

Mikrokorten har ett gediget register sorterat på fastighetsbeteckning och går därför relativt lätt att hitta i. I framtiden, när sorteringsarbetet med originalritningarna är klart, kommer det vara lätt även att få fram dessa.

Sidan publicerad: 2023-05-05

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

Hittade du det du sökte på sidan?