Nyedsbygden och Älvsbackatrakten

Det som är Karlstads kommun idag har tillbaka i tiden varit flera mindre kommuner, som i olika skeenden slagits ihop till större. Längst i norr låg Älvsbacka kommun, Nyeds kommun samt Molkoms municipalsamhälle. Arkiven efter dessa finns bevarade hos kommunarkivet. De ger en inblick i bygdens utveckling och människorna som levde där.

Nyed - Molkom

I Nyedsbygden har människor vistats ända sedan stenåldern, det kan man veta genom fynd som hittats. Men exakt när människor först bosatte sig i bygden går inte säkert att säga. Under 1500-talets första hälft fanns endast ett fåtal gårdar i Nyed. I Gustaf Vasas jordebok för Värmland 1540 återfinns sex skattebönder i området. Det skulle bildas en ny socken 1593 och på edet mellan Borrsjön och Molkomsjön skulle kyrkan byggas. Eftersom det redan fanns Eds socken blev namnet Nyeds socken vilket från början skrevs NY-EDH. Nyed var egen kommun 1863-1951 och slogs sedan ihop med Älvsbackas och Alsters kommuner under namnet Nyeds kommun, 1952-1970 som i sin tur blev en del av Karlstads kommun 1971.

Centralorten Molkom har fått sitt namn efter en gård vid namn Molchom som fanns redan i början på 1500-talet och ordet molkom tros betyda mullrik jord.

Men det Molkom och Nyedsbygden kanske mer är känt för är sin långa historia av metallindustri och de många bruken som bland annat Molkoms bruk, Norums bruk och Lindfors bruk. I Nyed har det också funnits bland annat tegelbruk, träullsfabrik, pappersbruk, tändstickefabrik, torvströfabrik och vagnfabrik.

Älvsbacka

Den första dokumenterade bebyggelsen i Älvsbackatrakten är Fernsviken 1581, Lersjön 1582 och Norra Viken 1587. Älvsbacka har fått sitt namn från Elofs backa som finns dokumenterad från 1594. Älvsbacka socken var egen församling i 274 år (1731-2005) och egen kommun i 90 år (1863-1952).

Älvsbacka hade jordbruk och kvarn, såg, järnbruk, tegelbruk, skräddare, skomakare och hattmakare. Man spann, vävde och sydde i hemmen. Älvsbacka Bruk kom till 1642 då borgmästaren Lars Ingmansson i Karlstad fick privilegium på den första stångjärnshammaren. Läget var perfekt eftersom det fanns gott om kolskog och nivåskillnaden mellan sjöarna Gräsmangen och Lersjön skapade ett flertal fall. Bara några decennier senare var Älvsbacka bruk ett av Värmlands största järnbruk. Tack vare järnbruket som även kallats Östanås bruk bodde det många i socknen under mitten av 1800-talet. Bruket la ned sin verksamhet 1893.

Historien finns bevarad

Älvsbackatrakten och Nyedsbygdens historia sträcker sig långt tillbaka, långt innan kommunerna bildades i Sverige 1863. Historien innan 1863 kan man söka hos Värmlandsarkiv, som bevarar de statliga arkiven och kyrkoarkiven men även arkiven efter flera av bruken som legat i området. Hos Föreningsarkivet i Värmland finns arkiven efter bland annat idrottsföreningar och religiösa eller politiska föreningar som ger en bild av vad människor sysslade med på sin fritid och av personers engagemang i olika frågor.

När socknarna upphörde bildades kommuner som tog över deras borgerliga uppgifter och församlingar som tog över de kyrkliga. Från 1863 och framåt har kommunarkivet handlingarna efter all verksamhet som legat under kommunernas ansvar.

Vad arkiven berättar

Det är kanske lätt att tro att arkiven bara innehåller beslut som tagits av till exempel kommunalfullmäktige men det finns olika typer av handlingar och dokument från en mängd olika nämnder, styrelser och kommittéer. Arkiven vittnar både om utvecklingen av en bygd och om personer som levde och verkade i bygden.

I protokollen kan man följa beslut som togs, läsa diskussionerna som fördes och få inblick i vilka personer som var lokalpolitiskt aktiva. Fyrktalslängderna vittnar om den lokala maktstrukturen där till exempel Älvsbacka bruk hade 2849 röster, vilket motsvarade 37 procent av samtliga röster i kommunen. Röstlängder fördes över alla röstberättigade invånare från 1910, efter att fyrkskalan övergivits som rösträttsgrund året innan. I röstlängderna kan man se vilka som hade rätt att rösta och vilka som utnyttjade sin rösträtt.

Barnavård och fattigvård

En annan viktig uppgift som kommunerna tog över från kyrkan var att ta hand om de svaga och utsatta i samhället. I fattigvårdsliggarna antecknades bland annat vilka som fick fattigvård, var de bodde och vilken typ av hjälp de fick.

Kommunerna fick också både rätt och skyldighet att ingripa när barn for illa. Barnavårdsnämnderna började bildas från början av 1900-talet i Sverige. På landsbygden kom de något senare då uppgiften ofta låg hos andra myndigheter som skolstyrelse eller fattigvårdsnämnd men blev 1926 obligatoriska att ha. I arkiven finns register och akter som innehåller uppgifter om dessa barn.

Handlingarna kan innehålla uppgifter om bland annat bostadsort, familjeförhållanden, vilken typ av hjälp som har beviljats och under vilken tid. Utifrån de uppgifterna går det att leta sig vidare till utredningar och beslut i protokollen, som kan ge betydligt fylligare beskrivningar om förhållandena kring myndighetens agerande.

Från och med 1918 skulle kommunerna utse barnavårdsmän till alla ”barn utom äktenskapet”. Barnavårdsmännen hade bland annat i uppgift att utreda faderskapet, se till att fadern betalade underhåll för barnet, övervaka att modern skötte uppfostran på ett tillfredsställande sätt samt även i övrigt vaka över barnets välfärd. Akterna ger ofta en god beskrivning av såväl barnet som föräldrarna, och även av deras ekonomiska och sociala förhållanden. Alla sociala arkiv omfattas av sekretess i som längst 70 år.

Skolarkiv

Det har funnits många mindre skolor tillbaka i tiden inom Älvsbackas och Nyeds kommuner. Det som främst har bevarats i skolarkiven är examenskatalogerna, alltså den tidens betygsdokumentation. Men de ger inte bara uppgifter om elevernas betyg utan också om hemvist, födelsedata, vitsord, skolgång och innehåller ofta särskilda anmärkningar om barnen.

I Karlstads kommunarkiv finns det bevarat examenskataloger från skolor i Acksjön, Asplund, Bäckelid, Böckelhöjd, Böckeltjärn, Börserud, Fageråsen, Fasterud, Forsnäs, Graninge, Hedås, Hulteby, Hökebro, Lindfors, Molkom, Mångstorp, Nedre Fösked, Nybacka, Näs, Råglanda, Skallåsen, Stenhagen, Stenåsen, Sund, Sutterkärn, Södra Rådom, Torsked, Åstorp, Åsvalla, Älvsbacka, Östanås och Östnästorp.