Gerda Hellberg

För drygt 100 år sedan röstade kvinnor för första gången i riksdagsvalet. Politisk rösträtt var ett stort steg på den långa och krokiga vägen mot jämställdhet, och resultatet av många år av hårt och ihärdigt arbete. En av nyckelpersonerna i den svenska rösträttsrörelse var Gerda Hellberg, som levde och verkade i Karlstad.Text av feriearbetaren Tova..

Gerdas historia börjar i Stockholm, där hon föds den tjugoandra juni 1870. Efter att ha gått ur skolan i hemstaden flyttar hon till Uppsala för att studera vid universitetet. Detta var under en tid då det var mycket ovanligt att se kvinnliga studenter då det fortfarande var ett relativt nytt fenomen; Gerda föddes två år innan den första kvinnan fick specialtillstånd att påbörja sina universitetsstudier i Uppsala.

När Gerda kommer till universitetet finns där endast ett tiotal kvinnliga studenter, vilket kan jämföras med omkring 1500 män. I den här miljön blir det naturligt för kvinnorna att söka sig till varandra, och de bildar 1892 Uppsala Kvinnliga Studentförening. Deras medlemmar blir de allra första kvinnorna som bär sina studentmössor offentligt, något som på den här tiden anses mycket skandalöst.

Många av kvinnorna i föreningen ses som radikala och nytänkande och under sina sammankomster diskuterar de jämställdhetsfrågor och knyter kontakter. Det är alltså inte underligt att så många av dem senare kommer att bli nyckelpersoner och ledare
i kampen för kvinnlig rösträtt. För om kvinnor kan studera och vara
precis lika bildade som sina samtida män, varför ska de då inte kunna fatta politiska beslut?

Under sin tid i Uppsala träffar Gerda även en ung man från Värmland vid namn Mauritz Hellberg. Det visar sig att de båda har mycket gemensamt och de börjar så småningom brevväxla. Sommaren 1897 trolovar de sig. De undviker en kyrklig vigsel då det skulle ha inneburit att Gerda skulle få Mauritz som förmyndare, något som ingen av dem önskar. Flera av deras bekanta, varav många är jämställdhetskämpar, hade tidigare ingått liknande allianser. Det är tillsammans med Mauritz som Gerda flyttar till Karlstad, där han sedan några år tillbaka arbetar som chefredaktör på Karlstads-Tidningen. De första åren i Värmland bor paret i en lägenhet på Klara, men 1903 flyttar de in i det nybyggda huset Villa Skogsbrynet på Marieberg.

Samma år bildas Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (LKPR) i Stockholm, och inte långt därefter finns även en lokalförening i Karlstad där Gerda Hellberg väljs till ordförande. Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR) i Karlstad blir en av de mest aktiva avdelningarna i Sverige och 1907 hålls den så kallade “Näbbstämman”, ett möte som samlar rörelsens viktigaste ledare, i Villa Skogsbrynet. Bilden nedan är tagen under just det mötet och de närvarande är Augusta Tonning, Sigrid Kruse, Emmy Welin, Ottilia Marin, Anna Lindström, Hilma Söderberg-Böving, Frigga Carlberg, Vienna Masterton och Gulli Petrini. Gerda själv sitter till vänster i soffan.

1911 blir Anna Ljungkvist den första kvinnan i Karlstads stadsfullmäktige, och 1912 är även Gerda invald. 1919 går förslaget igenom som ska ge kvinnor rätt att rösta i det kommande riksdagsvalet 1921, efter vilket LKPR och dess underavdelningar upplöses då målet som varit syftet med dess
långa kamp äntligen är uppnått. Många av de aktiva kvinnorna väljer då att engagera sig på andra sätt - det finns ännu mycket som behöver göras innan det slutgiltiga målet, sann jämställdhet, kan uppnås.
Gerda engagerar sig i Fredrika Bremer-förbundet (FBF) och grundar 1923 dess Karlstadskrets, där hon sedan kommer att fortsätta kämpa för bland annat jämställd utbildning.

Den sjätte augusti 1937 går Gerda bort på Karlstads Lasarett efter att i en vecka ha vårdats på sjukhuset. Hon lämnar efter sig många vänner som kommer att minnas hennes osjälviskhet, hennes humor och hennes skicklighet som talare, och otaliga andra vars liv hon har påverkat genom sitt engagemang för kvinnors rätt att tala, tycka, påverka och existera.

Källor:

www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fredrika-bremer-f%C3%B6rbundet Länk till annan webbplats.

www.foreningsarkiv.se/wp-content/uploads/2017/11/Gerda-Hellberg.pdf Länk till annan webbplats.

www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/landsf%C3%B6reningen-f%C3%B6r[1]kvinnans-politiska-r%C3%B6str%C3%A4tt Länk till annan webbplats.

karlstad.se/kommun-och-politik/delta-och-paverka/demokrati-kallkritik-och-samtalsklimat/fokus-pa-demokrati/forsta-kvinnan-i-fullmaktige Länk till annan webbplats.

skbl.se/sv/artikel/GerdaHellberg