Skåre

Skåre ligger ca 9 kilometer norr om centralorten Karlstad. I öster avgränsad av Klarälven, i norr av Grava och i väst av riksväg 62. Till området hör de före detta hemmanen Stodene, Skåre, Ilanda, Östra- och Västra Torp. Det nuvarande Skåre bestod länge av glest utspridd bebyggelse och stora arealer av skogs- och jordbruksmark. Det var först under 1970-talet som bebyggelseexpansionen tog fart på allvar i Skåre.

Områdesbeskrivning

Skåre tätort sträcker sig längs Klarälvens västra strand och genom samhället skär Torpnoret och Skårenoret. Bebyggelsen i Skåre består främst av bostadsbebyggelse, majoriteten av dessa är friliggande enfamiljsvillor eller kedjehus i en till två våningsplan. Inom tätorten finns det två större industriområden; Ilanda industriområde, som ligger i tätortens västra del och ett område intill Klarälvens strand där den före detta Skåresågen låg. I Skåre finns även skolor, förskolor, frikyrkobyggnad, ett vattentorn, ett reningsverk, fotbollsplaner, Skåre herrgård som har medeltida anor, ett litet centrum med mataffär, apotek och vårdcentral.

Nuvarande Kvarnvägen utgjorde tidigare en bit av den före detta landsvägen som fortsatte längs delar av nuvarande Ilandavägen. Söder om Ilandavägen uppfördes små enkla bostadshus kring sekelskiftet 1900. Bebyggelsen kallades för ”Klåtterstan” och enligt uppgifter uppförde arbetare vid sågen husen av restmaterial de fått från sin arbetsplats. Längs de äldre vägdragningarna finns ett mindre antal bostadshus från 1800-talet och tidigt 1900-tal inbäddat tillsammans med den yngre bebyggelsen. Några äldre mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader finns ännu kvar från tiden då Skåre präglades av jordbruksverksamhet.

Kring Östra- och Västra Torp samt Granliden uppfördes större kluster av villabebyggelse under 1950-talets slut och på 1960-talet. Byggnaderna är i ett våningsplan och har fasader klädda i rött eller gult tegel. Vid 1960-talets slut byggdes ett större kvarter med egnahemsvillor i norra Skåre och villabebyggelsen som uppfördes under 1930-talet längs nuvarande Storbrovägen/Gamla Skårevägen förtätades.

Trots nybyggnationer bestod området fram till 1970-talet främst av skogs- och jordbruksmark och bebyggelsen var begränsad. Under decenniet gjordes betydande förtätningar inom hela området. I Stodene uppförde en enskild byggherre villamattor av hustyper som upprepades för flera kvarter. Skåre exploaterades under denna period med friliggande egnahemsvillor med individuella kataloghus och i vissa fall ritade byggherren sitt hus själv. Under 1980-talet och tidigt 1990-tal byggdes ytterligare bostadsgrupphusområden inom tätortens norra och södra del. Arkitekturen inspirerades under denna period av äldre planeringsideal och bland annat allmogestilen.

Skåre i årtal

1359 Grava socken och gården Skåre omnämns första gången.

1540 Gården Ilanda omnämns första gången, så även Stodene. Torp blir gårdarna Östra och Västra Torp.

1862 Grava landskommun bildas.

1871 Skåre stationshus byggs i samband med spårdragningen av Nordvästra stambanan.

1872-73 Skåre ångsåg uppförs, även känd som ”norra sågen” eller Skåresågen. 1876 Hults ångsåg startas, även känd som ”södra sågen”, ”sönnere såga” eller ”Hults såg”.

1892 Helbrägdagöraren Fredrik August Boltzius flyttar till Skåre och bor där fram till sin död 1910.

1926 Hults ångsåg läggs ned.

1944 Forshaga köpingskommun kliver ur Grava landskommun. 1946 har Grava landskommun 2654 invånare och 1952 stiger antalet till 2801.

1950-tal Skåre får ett reningsverk i samband med att vatten och avlopp byggs ut i Grava kommun. Mellan åren 1951-52 framtas en generalplan för Grava landskommun.

1963 Skåre järnvägsstation läggs ned. Stationshuset rivs 1979 (låg vid nuvarande Gamla Skårevägen).

1970-tal Stor exploatering av industribebyggelse inom Ilanda industriområde. Många nya enfamiljshus byggs även under denna period. - Skåre Ångsåg läggs ned.

1971 Grava landskommun införlivas i Karlstads kommun. 1962 innan sammanslagningen har landskommunen 2938 invånare.

1980-tal Södra Skåre bebyggs med flera stora bostadsområden.

1984 BRF Tuggelite står klart och omnämns idag av många som ”den fösta moderna ekobyn” i landet.

Skårebron invigs och Almarsfärja har samma dag sin sista tur över Klarälven. Enligt uppgifter uppkom Almarsfärja redan under 1870-talet.

1992 Den så kallade Akrevillan, en före detta disponentbostad tillhörande Skåre Ångsåg, totalförstörs i brand

Tidig historik

I äldre administrativa indelningar bestod områden inom de svenska landskapen av så kallade häraden. Ett härad var ett mindre rätts- och förvaltningsområde och det fanns oftast flera stycken inom ett landskap. Det som idag kan benämnas som Skåre tätort tillhörde Karlstads härad, i äldre tid ”Eluahärad” som omnämns första gången under 1300-talet. Inom ett härad fanns socknar, en socken var den minsta territoriella kyrkliga enheten, och Skåre tillhörde Grava socken. Grava socken omnämns första gången 1359. Den geografiska yta som idag räknas till Skåre tillhörde tidigare hemmanen Grava, Stodene, Torp som 1540 blev gårdarna Östra- och Västra Torp, Ilanda och Skåre.

Tidiga industrier

Järnvägsförbindelsen Nordvästra Stambanan anlades 1870-1872 och kring denna period uppfördes två sågverk där järnvägen möter Klarälven i Skåre. I norr anlades Skåre Ångsåg och i söder anlades Hults Ångsåg. Initiativtagarna till de två konkurrerande sågverken kom från Norge. De nya kommunikationsförhållandena som uppkom på platsen skapade ett mycket gynnsamt läge för sågverksdriften. Timmer från de norska och nordvärmländska skogarna flottades på Klarälven till Skåre. Där sågades timret till bräder och plank som sedan transporterades med järnväg till Oslo. År 1885 inventerades 72 av Värmlands sågverk och Skåresågarna räknades då till två av de största. Vid 1880-talets slut startade den dåvarande disponenten för Skåre Ångsåg ett båtbyggeri och en skidfabrik i anslutning till sågverket. Personalen vid sågen kunde då hållas sysselsatta även vintertid då sågverket var i gång från vårfloden till isläggningen kring november. Skåresågen gick i konkurs under 1970-talets slut och industriområdet ägs idag (2022) av Moelven component AB med fortsatt virkeshantering.

I samband med uppförandet av sågverken byggdes arbetarbostäder men även egna små bostäder uppfördes. Bebyggelsen fick en utspridd placering vilket senare medförde vissa svårigheter för planarbetet för orten som påbörjades under 1950-talet.

Under 1930-talet byggdes Axelssonssågen intill Stodenetjärnet. Som mest uppgick personalen till 15 personer. Sågens grundare, Sven Axelsson, sålde sågen 1989 till Westwood som tidigare hade förvärvat Skåresågen. Vid 1990-talets slut påbörjades byggnationen av det villaområde som nu finns på platsen där Axelssonssåg en gång låg.

Väckelserörelsen

Under 1800-talet gjorde väckelserörelsen sitt intåg i Sverige, den så kallade frikyrkorörelsen, som var inspirerad av de frikyrkor som uppstått i Storbritannien och Amerika. Frikyrkorna motarbetades av statsmakten och den som deltog i frikyrklig aktivitet kunde få stränga straff. Därför valde många att emigrera från Sverige till bland annat Amerika.

Det finns fortfarande spår från väckelserörelsens ungdomstid i Sverige och de återfinns även runt om i Karlstads kommun. I Skåre finns det till exempel en liten torpstuga som kallas för Boltziushemmet. Byggnaden berättar om platsens frireligiösa verksamhet och dess tidiga ägare - helbrägdagörelsepredikant Fredrik August Boltzius. Mellan åren 1892 och fram till sin död 1910 bodde Boltzius i huset vid nuvarande Centrumvägen/Boltziusvägen. Genom bland annat handpåläggning sade han sig kunna hela och bota sjuka människor. Gudstjänsterna hölls i hans hem i Skåre och runt om i Sverige och Norge. Enligt uppgifter var F. A. Boltzius Nordens största helbrägdagörelsepredikant. Idag är hans hem ett museum som ägs av Equmeniakyrkan i Skåre.

Läs vidare

Att resa i Värmland 2 Gästgiveri och skjutshåll under 500 år, Arvid Ernvik, 1974

Grava och Forshaga : kulturhistoriska anteckningar, G. M. Sandin, 1930

Ortnamnen i Värmlands län, utg. av Ortnamnsarkivet i Uppsala, 1922-2018

Riksarkivet, Skåre Ångsågs AB (1872 (ca) – 1970-tal)

Stad eller land: Vad styr det rumsliga utfallet i gränslandet?, Isabelle Laakkonen Johansson & Jonna Grandics. Samhällsplanerarprogrammet, kandidatuppsats 15 hp, Karlstads universitet, 2020.

Så blev det Karlstads kommun : om kommunsammanläggningarna som ledde fram till den nuvarande kommunbildningen, Erik Wångmar, 2012

Grava i ord och bild, Grava hembygdsförening

Boltzius, David Liljemark, 2009