Personporträtt

Ny forskning om Gerda Hellberg

Uppsatsen Gerda Hellberg - Ty hon hörde till dem, som ha sin största betydelse icke genom vad de uträttat utan genom vad de äro är skriven av Jenny Moström, arkivarie på Värmlandsarkiv, C-nivå i historia vid Karlstads universitet.

 

Texten i sin helhet

Moström, Gerda Hellberg ty hon hörde till dem

Texten i korthet

Genom sin C-uppsats i historia vid Karlstads universitet har Jenny Moström, Karlstad, fyllt en del av det tomrum som finns i den tidigare forskningen om rösträttsaktivisten Gerda Hellberg.   

Hon har studerat hur hennes bakgrund såg ut och om den påverkade henne och formade henne till en av Sveriges mest framstående kvinnliga rösträttsaktivister. Gerda Hellberg växte upp i en tämligen välbärgad borgerlig familj i Stockholm, men hon fick samtidigt en inblick i hur det kunde vara att kämpa sig fram i livet som fattig. Hennes mormor tvingades som ensam mor försörja tre barn. 

Gerda, som då heter Lundberg, går vidare till studier i Uppsala där hon får kontakt med många av dåtidens ledande intellektuella. I kretsen finns även kända kvinnliga rösträttsaktivister. Gerda blir snart själv en ledande aktör i kampen för kvinnlig rösträtt - hon är exempelvis med och bildar den första kvinnliga studentföreningen i Uppsala 1892.  

I Verdandi i Uppsala träffar hon sin blivande make, värmlänningen Mauritz Hellberg. I samband med en ”skandal” – den socialistiske agitatorn Hinke Bergegren tar i en debatt i Verdandi upp frågan om männens roll i prostitutionsverksamheten – tvingas Mauritz lämna Uppsala och flytta tillbaka till Värmland. Gerda följer med, men fortsätter att hålla kontakten med sina väninnor på riksnivå.  

Samtidigt blir kvinnokampen allt mer organiserad. Föreningar som driver frågan om kvinnlig rösträtt bildas, både på lokalt och centralt plan. Gerda engagerar sig givetvis i föreningarna och är även med och bildar en avdelning av Fredrika Bremer-förbundet i Karlstad. Hon blir ordförande i föreningen. 

Samtidigt blir makarnas Villa Skogsbrynet i Karlstad en samlingsplats för samhällsintresserade, ofta radikala personer. Mauritz Hellberg gör sig som redaktör för Karlstads-tidningen känd som radikal liberal och väljs in i riksdagen. Gerda väljs in i stadsfullmäktige i Karlstad, där hon främst engagerar sig i sociala frågor. 

Som underlag för uppsatsen har Jenny Moström hittat tidigare okänt underlag i Föreningsarkivet i Värmland. Brev, som man antagit varit brända, finns bevarade. De ger oss ny personlig kunskap om Gerda Hellberg.  

Tillsammans med den mer offentliga bilden av Gerda leder detta Jenny Moström fram till slutsatser om vad som format henne till att bli den engagerade kvinnoaktivist hon blev. Det ”sociala kapitalet” har sin betydelse.

Uppdaterad den