Samhällsbyggande

Nya lagar – nya bostäder Kvarteren Vargen och Pilen

Uppsatsen Ett vykort berättar är skriven av Torkel Birgersson, B-uppsats i historia vid Karlstads universitet.

Texten i sin helhet

Birgersson, Ett vykort berättar


Texten i korthet

Mitt under andra världskriget, under perioden 1943-45, byggdes två nya kvarter med bostäder på Sundsta i Karlstad; Vargen och Pilen. Totalt innehöll dessa 284 lägenheter. Byggnationen kan ses som en del av starten på det miljonprogram som syftade till att skapa nya och moderna bostäder i ett trångbott Sverige.

Tiden då dessa lägenheter byggdes är en tid då ny lagstiftning avseende bostadsbyggande började gälla. Denna innebar bland annat en tydligare statlig styrning men betydde också att kommunerna ålades nya åtaganden. Detta ställde krav på den kommunala organisationen och på hur olika kommunala system samverkade med varandra.

Bakgrunden till den nya lagen var givetvis behovet av nya bostäder. Men tidpunkten, 1942, ska också ses i ljuset av krigets utbrott 1939 som kraftigt minskade bostadsbyggandet i landet. Att Karlstad behövde nya bostäder var tydligt. Under 1900-talets första decennier växte befolkningen snabbt som en följd av urbaniseringen och den ökande industrialiseringen. I början av 1930-talet bodde drygt 20 000 människor i Karlstad, en siffra som 13 år senare (då byggnationen av Vargen och Pilen påbörjas) hade stigit till drygt 30 000. På 13 år hade alltså befolkningen ökat med cirka 50 procent!

För att möta denna befolkningsökning byggdes det i snitt 214 lägenheter per år mellan 1931 och 1938. Året därpå 1939 byggdes det hela 542 lägenheter. I och med krigets utbrott sjunker byggnationen avsevärt; 1940 byggdes 101 lägenheter och 1941 endast 33.

De nya lagarna påverkade Karlstads kommun på olika sätt. Dåtidens uppfattning i kommunen rörande denna fråga var att bostadsbyggande var en angelägenhet för privata aktörer snarare än för kommunen. Trots detta skapades under denna tid det kommunala bostadsbolaget KBAB. Samtidigt var kommunen initialt tveksam till att använda bolaget för produktion av bostäder. Dock såg man positivt på bildandet av bostadsrättsföreningar och att dessa agerade som byggherrar. I sådana fall kunde kommunen även vara behjälplig.

Lagstiftningen innebar också att kommunen skapade en bostadskommitté som kunde hantera frågor rörande bostadsförsörjningen på ett effektivt sätt där bland annat frågor om tomtindelning, försäljning och byggandet av infrastruktur hanterades.

Karlstad kommun påverkades alltså av men drog också nytta av den nya lagstiftningen. Byggandet av 284 nya bostäder mitt under ett pågående världskrig visar detta!

 

Uppdaterad den