Samhällsbyggande

Värmland och Karlstad – struktur, finanser och förutsättningar för politik

Artikeln Värmland och Karlstad - struktur, finanser och förutsättningar för politik är skriven av P O Norell docent i stadsvetenskap vid Karlstads universitet. Den är tidigare publicerad i boken Värmländska landskap. Politik, ekonomi, samhälle, kultur, medier.

Texten i sin helhet

Norell, Värmland och Karlstad – struktur, finanser och förutsättningar för politik

Texten i korthet

I denna vetenskapliga artikel från 2012 står relationen mellan Karlstad och övriga Värmland i fokus.  Artikeln har tre syften: (1) att ge en beskrivning av den strukturella och finansiella situation som de värmländska kommunerna då befann sig i och därmed också teckna en bild av de skilda förutsättningarna för politiken; (2) att med detta som bakgrund studera värmlänningarnas syn på den egna kommunens och (dåvarande) landstingets ekonomi (hur informerade är invånarna?) samt, (3) att analysera värmlänningarnas syn på Karlstads roll och position. Ett fjärde syfte är att också ge en bakgrund till diskussioner som förs i andra delar av den bok artikeln hämtats från, Värmländska landskap. Politik, ekonomi, samhälle, kultur, medier, med Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell som redaktörer. Boken är utgiven 2012 av Karlstad University Press. Den bygger på enkätstudier genomförda av forskare vid Karlstads universitet i samarbete med SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Media) vid Göteborgs universitet.

Författare är PO Norell, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet.

Kommunernas skilda strukturella situationer belyses med uppgifter om bland annat befolkningsförändring, skatteunderlag, ungas respektive äldres andelar av befolkningen, behov av skatteutjämning, invånarnas självförsörjningsgrad, arbetslöshet och företagsklimat. Skillnaderna mellan den framgångsrika Karlstads kommun, och några av dess grannkommuner, och flera av de så kallade bruksorterna är stora och tycks öka över tid. Detta diskuteras utifrån uppfattningar som ”Vad som är bra för Karlstad är bra för Värmland” och ”Karlstad växer på Värmlands bekostnad”.

Medborgarnas bedömning av den egna kommunens ekonomi överensstämmer i hög grad med kommunens faktiska situation; värmlänningarna tycks ha en god bild av förhållandena i detta avseende vare sig den egna kommunen har en stark eller svag finansiell situation. Bedömningen av (dåvarande) landstingets ekonomi överensstämmer även den i hög grad med den faktiska situationen. De flesta uppfattar landstingsekonomin som ”ganska dålig” eller ”varken god eller dålig”. Medborgarna kan i detta avseende ses som relativt väl informerade vilket är av värde för deras möjlighet att fatta välgrundade beslut t ex i samband med de allmänna valen.

Hur uppfattar då värmlänningarna Karlstad? Och hur ser man på Karlstads utveckling i förhållande till länet i övrigt? Svaren visar att det beror på var man bor, hur gammal man är och vilken utbildning man har. Boende i Karlstad har störst tilltro till stadens utveckling och dess möjlighet att bidra till hela länets utveckling. I Karlstads kranskommuner är denna tilltro fortsatt hög. Tilltron avtar med avståndet men är fortsatt positiv i hela länet. Yngre har en klart mera positiv syn på Karlstads roll och position än äldre. Högre utbildade har en mera positiv syn än lägre utbildade. De grupper som starkast instämmer i att allt för mycket är koncentrerat till Karlstad är de äldsta (över 65 år) och de lägst utbildade. Norell förklarar detta med att ålder och utbildning spelar roll för t ex vilken kontakt man runtom i länet har med Karlstad som utbildningsort.

Uppdaterad den