Historiska nedslag 1865-1965
Tre år före den stora branden infördes de författningar som lade grunden för det kommunala självstyret. Karlstad fick ett stadsfullmäktige som också spelade en stor roll när Karlstad skulle byggas upp igen efter branden. Här har vi samlat några viktiga händelser som format det moderna Karlstad.
1863 håller stadsfullmäktige i Karlstad sitt första sammanträde. Innan dess hade vi fått den obligatoriska folkskolan 1842 och 1847 fattigvårdsförordningen. Detta var grunden till ett allt större offentligt ingripande i samhällslivet. Det första stadsfullmäktige hade 25 ledamöter. Endast hantverkare, köpmän och ämbetsmän fanns med i församlingen. Rösträtten för medborgarna stod i proportion till inkomsten vilket förklarar den snäva urvalet.
Mandatperioden var fyra år. Allmänhetens intresse var måttligt. Ansatser till valrörelse förekom men de redan utsedda valde oftast även de nya. Ingen arbetsordning fanns för sammanträdena så de blev långa. Många möten per år och böter till dem som inte kom. Böter från uteblivna stadsfullmäktigeledamöter blev en inte föraktfull inkomstkälla för staden. Stadsfullmäktigeledamöternas arbetsförmåga sattes på hårda prov under återuppbyggnadsarbetet efter den stora branden som bröt ut 2 juli 1865.
Bild på återuppbyggnaden tagen från kyrktornet. Vi ser Rådhuset under uppbyggnad och älven och Älvgatan i bakgrunden.
Sommaren 1876 var torget och huvudgatorna klara och bebyggda. Hela staden var klar på fem år. Många viktiga beslut fattades under några få år, som har haft avgörande betydelse för Karlstad av idag.
Järnvägen kom att dras genom Karlstad men det var ingen självklarhet. Stark lobbying och hårt arbete gav resultat. Många ville att järnvägen skulle gå genom Nyed till Nilsby. Den 11 maj 1866 kom beslutet att järnvägen skulle dras genom Karlstad.
Järnvägsstationen stod färdig 1869.
1877 tar Stagnellska hemmet emot sina första patienter och äldreomsorgen i modern tappning börjar.
1878 invigs den Yhnellska teaterladan vid Järnvägsgatan - Karlstad som kulturstad tar form. Karlstad får också sin första telefonlinje och grunden för internet är lagd.
1882 tänds de första elektriska lamporna – men bara tillfälligt i samband med kronprinsparets besök.
Den första barnkrubban låg på Västra Torggatan.
1882 får vi den första barnkrubban, vilket betyder att det vi kallar barnomsorgen är på gång. Första barnkrubban inrymdes i det så kallade Näbbhuset i sydvästra hörnet av Drottninggatan och Östra Torggatan. 1883 flyttade den till Spritförsäljningsbolagets nya gårdshus på Västra Torggatan. Denna byggnad är den som syns på bilden och den skänktes av Spritförsäljningsbolaget.
1887 bildas den första fackföreningen - Typografernas.
1888 kommer den första permanenta elektriska belysningen i gång.
1893 invigs Karlstads teater.
1896 skänks Mariebergsskogen till stadens invånare av doktor Konrad Höök.
1905 beslutar Karlstadskonferensen om den svensk-norska unionens upplösning.
Första kvinnan i stadsfullmäktige - aktiv motionär
1909 års rösträttsreform gjorde det möjligt att välja kvinnor till samtliga kommunala organ. Först i Karlstad var folkskollärarinnan Anna Maria Ljungqvist för den liberala partigrupperingen ”Sparsamhet, nykterhet och reformvänner”.
Hennes första motion var en bidragsansökan till vita bandet för att arbetarhustrurna behövde utbildas i matlagning och skötsel av hemmet vilket skulle vara bra för nykterhetens främjande. Motionen bifölls. Hon motionerade också om en veckas betald semester 1912, 26 år före vår första semesterlag. Den bifölls inte. Ärendet behandlades 1917 och i första världskrigets krisspår ville man inte ha några nya utgifter. Anna Ljungkvists tredje motion föreslog att fullmäktiges kommittéer skulle rapportera sitt arbete två gånger per år för att effektiviteten skulle höjas i arbetet. Motionen bifölls men efterlevdes dåligt.
Andra motioner handlade om kostnadsfri husmodersskola, fridlysning av Lambergsskogen och all sjöfågel inom staden, centralhem för ensamstående kroppsarbeterskor, åtgärder mot alkohol och tobak för minderåriga och att två sjuksköterskor skulle få varsin telefon installerad för att öka sin tillgänglighet.
1913 fick Karlstad sitt första stadsbibliotek. Biblioteket låg då i komministergårdens nedre våning i hörnet av Södra Kyrkogatan/Tingvallagatan.
1916 drabbades Karlstad av en stor översvämning. Det var Klarälvens vårflod som svämmade över. Höljesdammen fanns inte på den tiden. Kommunen var ganska passiv och ansåg att det var fastighetsägarnas sak att skydda sina hus. Så här skrev Drätselkammaren i annonser till de Karlstadsbor som led nöd till följd av översvämningen:
”då olyckan kommit hastigt på och fått en sådan omfattning, som svårligen kunnat av någon befaras, ansåg drätselkammaren, att i förevarande fall de uppkomna förlusterna knappast helt och hållet kunde läggas dem till last som byggt på de översvämmade områdena. Drätselkammaren vore dock förvissad om att fastighetsägarna för framtiden kommer att göra vad som göras kunde för att skydda sina bostäder och ansåg därför att staden denna gång borde träda emellan för att hjälpa dem som vore i behov av hjälp.”
1922 startade den första omnibustrafiken till Grums. Den värmländska kollektivtrafiken är på gång. Åren efter kommer skolor, ålderdomshem, daghem, broar, gator, kyrkor i långa rader. Staden växer.
1962 påbörjas det nya stadshuset. Bilden är från den stora invigningsdagen den 24 maj 1964, när Östen Undén invigningstalar.
Den stora förskingringshärvan
1936 florerar massiva rykten på stan om korruption och förskingring i förvaltningen. 1937 erkänner stadskassören förskingring på cirka 10 000 kronor i dagens värde cirka 283 000 kronor. Sedan följer stadskamreren som också norpat åt sig pengar under 1929-1933. 1941stod det klart att automatinkasserare och statsbokhållaren hade förskingrat ytterligare 11 000 kronor.
Efter den här skandalen blev det mer ordning och reda i den offentliga förvaltningen. En yrkesrevisor anställs och det görs en granskning tio år tillbaka i tiden. Stadens bokföringsväsende organiserades om det gjordes en utredning om bisysslor för stadens tjänstemän. Missnöjespartiet Kvastpartiet bildades med främsta uppgift att sopa rent i den kommunala förvaltningen. Kvastpartiet blev näst största parti i valen 1938 och 1942 och fick 4 mandat av 45 även i valet 1946.
Källa: Anna Sandborgh, tidigare kommundirektör i Karlstad och Kommunarkivet.
Sidan uppdaterad: 2023-12-01
Hittade du det du sökte på sidan?