Arkitekturtyper

1920-talsklassicism

Period: 1920-talet
Stilen kallas även nordisk klassicism eller Swedish grace. De putsade fasaderna är i mättad kulör med strama, ljusa dekorationer.

Bebyggelse under 1920-talet

Byggnadssättet under 1920-talet kännetecknas av slutna kvarter och en mer samlad bostadsbebyggelse, resultatet av att man försökte bygga bort efterkrigstidens bostadsbrist. Den stad som växte fram under 1920-talet kallades ofta trädgårdsstad. De slutna kvarteren och gårdarna omgärdade av bostadshus gav plats för planteringar. Från gatan nåddes innergårdarna genom dekorerade, välvda portar och en separat entré fanns till varje trapphus.

Välvd port med omfattning leder besökaren in på gården. Höder 3 på Herrhagen, byggår 1928.

Välvd port med omfattning leder besökaren in på gården. Höder 3 på Herrhagen, byggår 1928.

Utformning

De ord som bäst beskriver 1920-talsklassicismens formspråk är enhetlighet, symmetri, stramhet, lugn och ordning. Byggnaderna skulle ha en symmetrisk och jämn utstrålning med väl avvägda proportioner. Det var vanligt med markering av knutar, trapphus, entréer och fasadindelning liksom markerade gavelspetsar och sockel. Sockeln utgjordes ofta av imiterad sten i puts, men även natursten förekom. Inspiration hämtades från grekiska tempel, vilket tydligt kan ses i detaljer som kolonner och pilastrar.

Under denna tid blev det vanligt med arkitektritade villor vilka skulle efterlikna och utformas som herrgårdar. 1920-talsklassicismen strävade efter att skapa ett mer sakligt och stramt formspråk än tidigare sirliga och utsmyckade ideal. Stilen har även kallats Swedish grace eller Swedish modern.Fasad med jämn fönstersättning och klassicistiska omfattningar. Höder 2 på Herrhagen, byggår 1929.

Fasad med jämn fönstersättning och klassicistiska omfattningar. Höder 2 på Herrhagen, byggår 1929.

Tak

Taket utformades antingen som brutet tak eller sadeltak. Takmaterialet var i regel plåt eller tegel.

Höder 12 på Herrhagen, byggår 1929.

Höder 12 på Herrhagen, byggår 1929.

Fasad

Fasaden var ofta reveterad, det vill säga att stommen utgjordes av trä som sedan putsades. Putsen fästes på träunderlaget med hjälp av vassmattor eller tegelplattor. Både grov- och slätputsad fasad var vanligt. Träfasader förekom också, ofta klädda med stående locklistpanel och markerade knutar.

Fönster

Fönstersättningen skulle vara symmetrisk och jämn. Fönstren hade vanligtvis två bågar åtskilda av en mittpost. Spröjsning var vanligt och indelning av fönstren gjordes med tre rutor i varje båge, andra indelningar förekom men var inte alls så tidstypiska och karaktäristiska. Fönstren placerades i fasadlivet och fönstrets glas var handgjort.

Illustration ur Byggnaders särdrag

Illustration ur Byggnaders särdrag – en stilhistorisk handbok 1880-1960. Boverket (1996).

I gavlarna placerades ofta runda fönster eller så kallade lunettfönster, dessa var också vanliga i takkupor.

Illustration ur Byggnaders särdrag

Illustration ur Byggnaders särdrag – en stilhistorisk handbok 1880-1960. Boverket (1996).

Färgsättning

Det som kännetecknar en byggnad uppförd under 1920-talet var att fasaden utfördes i distinkta, kulörta färger som guldockra, röd, grågrön, brun men även faluröd och grå. Detaljerna däremot målades med en avvikande färg för att skapa kontrast, främst i vitt, ljusgrått eller brunt. Färgsättningen varierade om huset uppfördes i trä eller puts. Träpaneler målades ofta med linoljefärger i ockragult eller grågröna kulörer medan de putsade fasaderna hade mättade färger oftast i gult eller rödbrunt.

Karaktäristiska detaljer

Byggnaderna försågs med sparsamma men utsmyckande detaljer. De vanligaste utsmyckningarna är frontespiser ovanför fönster och tandsnitt under takfoten, pilastrar, kolonner, pelare förekommer främst kring entréer och som fasadavdelare. Fasaddekorationer i form av girlanger och rosetter, frontoner och tympanoner är också karaktäristiska. Balkonger utfördes som smäckra smideskonstruktioner.

Tympanon

Tympanon

Fronton

Fronton

Lunettfönster

Lunettfönster

Pilaster med kapitäl

Pilaster med kapitäl

Tandsnitt

Tandsnitt

Interiör

Under 1920-talet blev det återigen aktuellt med låg takhöjd eftersom behovet av bostäder var stort. Innerdörrar försågs med symmetriskt placerade speglar. Bostädernas standard höjdes och lägenheterna utrustades med funktionella kök och badrum. Övergången från järnspis till gas och därefter elspis påbörjades under 1920-talet.

Illustration ur Byggnaders särdrag

Illustration ur Byggnaders särdrag – en stilhistorisk handbok 1880-1960. Boverket (1996).

Byggnader i Karlstad

Det finns många väl bevarade byggnader som tydligt visar på 1920-klassicismen i Karlstad. Områdena Herrhagen och Haga är bra exempel som innehar många hus från tidsperioden.

Kvarteret Höder på Herrhagen

Kvarteret Höder visar upp den tidstypiskt slutna gatufasaden med jämn fönstersättning, reveterad fasad och typiska takkupor samt portaler som leder till innergårdarna. Gatufasaden är sparsamt smyckad med karaktäristiska detaljer som pilastrar, frontoner och tympanoner.

Kvarteret Höder omges av Herrhagsgatan, Sveagatan, Vasagatan och Långgatan.

Kvarteret Höder omges av Herrhagsgatan, Sveagatan, Vasagatan och Långgatan.

Varsamhet och goda råd

  • Respektera husets sparsmakade byggnadsstil. Undvik främmande tillägg.
  • Sträva efter att bevara alternativt återställa husets ursprungliga färgsättning.
  • Fasaden hålls ljus med utsmyckningar i en stenimiterande grå ton.
  • Fönsterbågar målas gråtonade, ej för pigmentstark nyans.
  • Vid underhåll används linoljefärg bruten med traditionella pigment för att få rätt nyans.

Uppdaterad den