Betyg och bedömning
För att kunna utvecklas och nå goda resultat är det viktigt att utvärdera hur arbetet i skolan går.
Utvecklingssamtal
Minst en gång varje termin bjuds du och ditt barn in till utvecklingssamtal tillsammans med klasslärare eller mentor.
Under utvecklingssamtalet pratar ni om hur det går i skolarbetet, vad om krävs för att nå kunskapskriterierna och om ditt barn behöver något stöd eller mer utmanande uppgifter. Samtalen handlar också om hur ditt barn mår och trivs i skolan.
Informationen vid utvecklingssamtalet grundar sig på lärarens bedömning av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och de kunskapskriterier som gäller för olika ämnen.
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen i årskurs 1-5
En gång per läsår får ditt barn en skriftlig individuell utvecklingsplan, IUP. Den individuella utvecklingsplanen dokumenteras i samband med ett av ditt barns utvecklingssamtal och ska hjälpa lärarna att följa upp ditt barns kunskapsutveckling och behov av stöd på rätt sätt.
Genom utvecklingssamtalet ska du och ditt barn ha inflytande över utvecklingsplanen.
Du hittar den individuella utvecklingsplanen och skriftliga omdömena i Haldor.
Planen innehåller två delar:
- Skriftliga omdömen om kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskriterierna i de ämnen som eleven får undervisning i.
- En sammanfattning om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskriterierna och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
Den individuella utvecklingsplanen bygger på lärarens kontinuerliga dokumentation och bedömning av elevens kunskapsutveckling utifrån läroplanen. Utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Det vi kommer överens om vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen.
Betyg från årskurs 6
En elev får betyg i årskurs 6 till och med 9 vid varje terminsslut. Det sista betyget ges på vårterminen i årskurs 9 och är ett slutbetyg. Det är med det betyget som du söker vidare till gymnasieskolan.
Betygen är en sammanställning av elevens kunskaper och resultat.
För att sätta rättvisa betyg görs en likvärdig bedömning som utgår från Skolverkets kursplaner och hur väl eleven uppfyller kunskapskriterierna i varje ämne.
Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F.
A-E är godkända betyg medan F är ett icke godkänt betyg.
Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (-) i betygsdokumentet.
I anpassad grundskola sätts endast betyg om du eller ditt barn begär det. lever som enbart läser ämnesområden får enbart ett intyg när de avslutar årskurs 9.
Betygsskalan har fem steg: A, B, C, D och E.
Om barnet inte uppnår kraven för betyget E sätts inget betyg. Streck används inte i anpassad grundskola.
Nationella prov
I årskurs 3, 6 och 9 genomförs nationella prov. Syftet med de nationella proven är att få en så rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning av elevens kunskaper som möjligt.
De nationella proven är obligatoriska.
Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om hur stor frånvaro eleven har haft utan giltigt skäl under terminen.
Skolan sammanställer uppgifter om ogiltig frånvaro, sen ankomst och om eleven har avvikit från lektionen och redovisar detta som ogiltig frånvaro i antal timmar på terminsbetyget från och med årskurs 6. Det är endast frånvaron under terminen som tas med, inte frånvaro som eleven haft tidigare.
Den ogiltiga frånvaron visas inte på slutbetyget.
Behörighetskrav till gymnasieskolan
Behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.
Godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik + 5 andra ämnen.
Godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik + 9 andra ämnen.
Om du söker Ekonomi-, Humanistiska eller Samhällsvetenskaps- programmet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa 9 ämnen.
Om du söker Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa 9 ämnen.
För estetiska programmet är de nio ämnena valfria - utöver svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Prövning för godkänt betyg i grundskolan
Du som inte får godkänt betyg i ett ämne i grundskolan har rätt att pröva ditt betyg.
Vad är en prövning?
En prövning innebär att du får dina kunskaper i ett ämne bedömda. Dina kunskaper prövas mot betygskriterierna i årskurs 9. Du ha rätt att göra prövning i ett eller flera ämnen. Du hittar betygskriterierna på Skolverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vem kan göra en prövning?
- Du som har gått ur grundskolan och saknar godkänt i betyg i ett eller flera ämnen eller önskar pröva för högre betyg.
- Du som går i grundskola i Karlstads kommun och vill göra en prövning i ett ämne, tidigare än slutbetyget i årskurs 9, har rätt att göra en prövning i ett eller flera ämnen. Du kan till exempel pröva i ämnet matematik när du går i årskurs 8. Prövningen utgår dock alltid från kunskapskraven i ämnet i årskurs 9.
- Du som deltar i den obligatoriska lovskolan i årskurs 9 kan göra en prövning av betyg i samband med det.
Ansök om prövning
Du ansöker om prövning via blankett som du skickar till:
Barn- och ungdomsförvaltningen
Karlstads kommun
651 84 Karlstad
Det är skolan som fattar beslut om hur prövningen går till och när den ska genomföras. Efter att ansökan inkommit skickas besked till dig som vill göra prövning med
information om datum, tid och plats där prövningen kommer att genomföras
Kostnad för att göra en prövning
Har du gått ur grundskolan och saknar godkänt betyg i ämnet du vill göra prövning i kostar det inget att göra prövningen. I övriga fall kostar det 500 kronor per ämne.
Begära ut ett nytt slutbetyg
Du som redan har slutbetyg har rätt att få ett nytt slutbetyg efter prövning i ett eller flera ämnen. Något nytt slutbetyg utfärdas inte per automatik, men du som prövar ett betyg har rätt att begära ett nytt slutbetyg som innefattar alla ämnen.
- I de flesta fall ingår både skriftliga och muntliga moment i en prövning. Även laborationer eller andra praktiska moment kan ingå, beroende på vilket ämne du prövas i.
- Inläsningen är omfattande eftersom innehållet i prövningen motsvarar samtliga kunskapskrav för hela ämnet.
- Prövningen bygger inte på en viss kurslitteratur utan dina kunskaper blir bedömda utifrån nationellt fastställda betygskriterier i Skolverkets kursplaner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Du får information om prövningen från den som blir din prövningsförrättare.
Sidan uppdaterad: 2024-01-30
Hittade du det du sökte på sidan?