Döda träd

Här kan du läsa mer om döda träd, varför de är bra och hur vi i Karlstads kommun jobbar med det.

Inom naturvården pratar vi ofta om död ved. Med det menar vi döda träd eller rester av träd, exempelvis grenar och kvistar. De döda träden är egentligen inte alls döda - de är fulla av liv!

Död ved/döda träd behövs för att bibehålla den biologiska mångfalden när det kommer till flertalet insekter, mossor, lavar och svampar. Många kan anse att döda träd är oattraktivt då det ser ut som att det bara “ligger och skräpar” men faktum är att det är högt uppskattat av dessa vedlevande arter som alla använder de döda träden för sin egen överlevnad. Döda träd har många viktiga funktioner - de fungerar som föda för svampar och insekter, som skydd mot kyla och torka och som boplatser samt övervintringsställen. När de döda träden rensas bort så försvinner deras livsmiljöer och därmed blir allt fler arter rödlistade eller hotade.

Döda träd uppstår naturligt i olika skogsmiljöer när naturen får ha sin gång. Ett träd dör och faller och får det ligga kvar så blir det till en stor resurs för många nedbrytare och andra vedlevande arter. I dagsläget ser skogsbilden inte likadan ut och det råder numera en brist på döda träd som är en av det största orsakerna till att skogsarter är hotade.

Ibland måste vi ändå ta ner träd och/eller flytta på döda träd, antingen på grund av att det utgör en säkerhetsrisk eller i samband med olika infrastrukturprojekt och exploatering. Då är det viktigt att dessa vedlevande arter ges en möjlighet att hitta nya ställen för bosättning och fortplantning, som inte ligger alltför långt bort.

Liggande träd och högstubbar

Så hur kan man göra för att gynna dessa vedlevande arter? Man kan låta döda träd ligga kvar eller anordna så kallade faunadepåer, där träden ligger kvar på marken (som du kan läsa mer om nedan). Man kan även skapa högstubbar. Som är precis som det låter - sparade stubbar som är höga och som utgör viktiga livsmiljöer och skydd för främst vedlevande insekter. Högstubbar används också flitigt av rovfåglar som ser det som en utmärkt utsiktspost. Hackspettarna får inte heller glömmas bort som hackar uteslutande i stående träd, då den försöker komma åt larver som finns i den döda veden/döda träden.

Mulmholkar

Ett annat sätt är att anordna mulmholkar som syftar till att komplettera håligheter i träd som kan vara begränsade. En mulmholk för insekter kan sägas vara motsvarigheten till fågelholkar eller bihotell. Det som är bra med dessa lösningar är att det kräver inga stora insatser, är lätt att åstadkomma och samtidigt får man stora resultat.

Faunadepå

En faunadepå (eller biodepå som det också kallas) kan se ut på många olika sätt men principen är densamma. Det innebär att man sparar och placerar virke på ett lämpligt ställe så att de arter som är beroende av död ved kan få finnas kvar i området. Vad som klassas som ett lämpligt ställe beror på vilka arter det är man vill gynna men generellt kan man säga att ved som är solexponerad gynnar många insekter medan skuggiga och fuktiga lägen gynnar flertalet mossor och svampar.

Utöver solexponering bör man även ta hänsyn till den omgivande miljön och om det finns blomrika miljöer tillgängligt. Den döda veden kan antingen spridas ut eller samlas i en gles hög. Anledningen till att den ska vara gles är att om högen blir för tätt packad kommer många insekter inte åt veden på botten. Även olika trädslag och tjocklek ger en större variation som gynnar många fler arter.