Artrika vägkanter

Pollinatörer gör en viktig insats när de pollinerar blommor och bidrar till att vi får bär och frukter. Tyvärr blir antalet pollinatörer färre i Sverige. Karlstads kommun inledde därför ett projekt under 2021 för att gynna pollinatörer genom att kartlägga var vi har blommande vägkanter som pollinatörer gillar.

Ett LONA-projekt med fokus på biologisk mångfald vid vägkanter

Pollinatörer så som bin, fjärilar och blomflugor spelar en viktig roll för oss människor, det är därför viktigt att vi värnar om dem. Som en del i arbetet med att stärka pollinatörers livsförutsättningar har kommunen därför startat ett projekt med fokus på vägkanter. Projektet är ett så kallat LONA-projekt, vilket innebär att det genomförts med statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt som medfinansiär. Under sommaren 2021 genomfördes en inventering för att se var det finns artrika vägkanter som är lämpliga livsmiljöer för pollinatörer, och var det finns vägkanter med invasiva arter som kan vara problematiska.

Pollinatörer är viktiga för oss människor

Pollinatörer minskar både i Sverige och internationellt och konsekvenserna kan bli stora. Förutom en förlust av biologisk mångfald så kan även minskningen av pollinatörer leda till långsiktigt svåra konsekvenser för vår matproduktion då de bidrar med viktiga ekosystemtjänster i form av pollinering av grödor.

Ett förändrat odlingslandskap

En av huvudorsakerna till att pollinatörer minskar i Sverige är att förändringar i odlingslandskapet har lett till en kraftig minskning av lämpliga livsmiljöer. Ängs- och hagmarker försvinner och åkerbruket domineras allt mer av stora monokulturer där en och samma gröda odlas. Pollinatörer missgynnas även av de kemiska bekämpningsmedel som används inom jordbruket. De få lämpliga miljöer som fortfarande finns kvar ligger ofta på stora avstånd från varandra, avstånd som kan vara svåra för pollinatörer att överbygga.

Vägkanter - ett viktigt komplement

En stor del av Sveriges bebyggda yta består av vägar. Vägar kan ofta innebära spridningshinder för många arter men det finns även positiva aspekter. Vägkanter slås årligen och kan fungera som en spridningsväg eller tillflyktsort för arter som tidigare funnits i odlingslandskapet. Eftersom Sverige är beroende av ett fungerande vägnät så är det viktigt att vi tar tillvara på de nya möjligheter som skapas och förvaltar dem på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.

Spridningsväg på gott och ont

Tyvärr är det inte endast spridningen av pollinatörer i landskapet som underlättas av vägkanter, många invasiva arter så som blomsterlupin, kanadensiskt gullris och jättebalsamin gynnas också. Invasiva växter sprids ofta fort längs med vägar med hjälp av fordon som passerar eller maskiner som sköter vägkanterna. Att åtgärda de förekomster som finns är viktigt för att undvika spridning till nya platser. Invasiva arter är ett hot mot den biologiska mångfalden då de tar plats och tränger ut våra naturliga svenska arter, vilka många av pollinatörerna är helt beroende av.

Inventering av artrika vägkanter

Under sommaren 2021 har cirka 40 mil vägkant inventerats för att kartlägga vilka av dem som är artrika. Vägkanter med naturvärden har klassats i två kategorier; artrika vägkanter och hänsynsobjekt enligt trafikverkets arbetsmodell. Artrika vägkanter är de mest värdefulla, medan hänsynsobjekt har värden som kan öka med rätt anpassad skötsel. Totalt har cirka 5 km vägkant klassas som någon av dessa kategorier i inventeringen. Som förväntat visade även inventeringen att det finns en utbredd problematik med invasiva arter längs med vägkanterna i kommunen. Betydligt fler vägkanter har förekomst av invasiva arter än vad som hyser en biologisk mångfald.

Under 2022 började vi med åtgärder

Nu pågår arbetet med att prioritera och sammanställa åtgärdsförslag för minst 10 km vägkant så att vi kan sköta dem på bästa sätt. Förhoppningen är att bevara eller öka den biologiska mångfalden som redan finns längs våra vägkanter. Det kan till exempel handla om förändrad slåttertidpunkt, uppsamling av material eller slyröjning men även åtgärder för att begränsa spridningen av invasiva arter. På så sätt kan vi gynna pollinatörers livsförutsättningar och bidra till att säkra framtidens matproduktion.