Definition av skogsåtgärder

Röjning utförs normalt i ungskog som är 2–5 meter hög. Röjning görs genom motormanuellt arbete med hjälp av en röjsåg. Genom att röja ger vi de kvarvarande träden utrymme att växa bättre och bli mer stormfasta. Röjer vi inte kan det leda till klenare stammar med större risk för snö- och vindskador, vilket vi vill undvika.

Skapar öppna ljusa skogar

Med hjälp av röjning kan vi också skapa öppna och ljusa skogar som efter några år är lätta att ta sig fram i. Detta är särskilt betydelsefullt i tätorts- och friluftsnära skogar. Vi vill också spara många av de yngre träden. Genom att spara vissa trädslag när vi röjer, eller lämna känsliga områden oröjda, kan vi bidra till att bevara eller utveckla miljö- och naturvärden. De olika tillvägagångssätten bidrar till att skapa olika framtida skogar där alla typer är lika viktigt.

Riset lämnas efter röjning

Efter en röjning ligger riset kvar, det är nyttigt för skogen. Kvarvarande träd blir på så sätt mer svårtillgängliga en tid och andelen betesskador kan minska. Även om lämnandet av ris försvårar att ta sig fram i skogen de första åren så blir den mer tillgänglig efter några år. Det skulle kosta mer pengar att dra ut riset ur skogen än kostnaden för röjningen. Och det är avverkningar som betalar till exempel röjning.

Gallrar gör vi för att få bort träd av dålig kvalitet, med undantag för ett urval av karaktärsfulla och framtida naturvärdesträd och för att skapa bättre förutsättningar för andra träd. Gallringen ger även skogen en ökad motståndskraft mot olika skador som exempelvis snö- och stormskador och ökad utvecklingstakt på stamomkretsen.

Gallring genomförs när träden i skogen är omkring tolv meter eller högre och ofta gallrar vi en eller två gånger under trädens omloppstid. Under en gallring tar vi bort cirka 20–30 procent av träden.

Gallrar med maskin

Oftast gör vi gallringen med maskin och med en så kallad skördare där föraren från maskinen väljer vilka träd som ska avverkas respektive lämnas. Vid gallring tar vi hänsyn till natur- och miljövärden samt andra värden. Vi gör detta genom att till exempel anpassa gallringen intill känsliga våtmarker, spara lövträd i barrdominerande avdelningar, bevara så kallade naturvärdesträd och vara extra försiktig mot kulturmiljöer.

Värnar om mark, stigar och leder

Det är också viktigt för oss att vi inte kör sönder marken eller lämnar rishögar på stigar och leder. Ibland gallrar vi för utveckling till en skog för hyggesfritt skogsbruk. Vi strävar då efter att skapa en så varierad skog som möjligt, där den ändå har en positiv virkesvärdesutveckling.

Riset värdefullt för biologisk mångfald

Efter en gallring ligger riset kvar, det är gynnsamt för marken. Även klena grenar är av värde för den biologiska mångfalden och många gånger kan man exempelvis finna fågeln gärdsmyg i samlade grenhögar. Otillgänglighet som besökare kan uppleva i och med detta minskar varje år och efter några år kommer skogen återigen vara fin och lätt att ta sig fram i.

Föryngringsavverkning innebär att vi avverkar så pass många träd, att vi enligt Skogsvårdslagen, blir skyldiga till att se till att ny skog kommer upp. Detta är den stora skillnaden på föryngringsavverkning och gallring. Avverkar gör vi eventuellt tidigast när en avdelning uppnått avverkningsmogen ålder enligt vad skogsvårdslagen säger. Efter utförd gallring står det kvar så pass mycket skog att vi sådana gånger inte har föryngringsplikt.

Olika metoder för föryngningsavverkning

Vi använder huvudsakligen metoderna kalhuggning, fröträdsställning och skärmställning vid föryngringsavverkning. I metoderna fröträdsställning och skärmställning lämnar vi så kallade fröträd eller en skärm av större träd. Normalt tas dessa ut vid ett senare tillfälle men på Karlstads kommuns mark är detta dock inte alltid givet, träden kan många gånger få bli så kallade evighetsträd.

De kvarlämnade träden bidrar på rätt marker, ibland med behov av markberedning, till att en ny föryngring blir till. Samtidigt skyddar de föryngringen mot skador av sol, frost, vind och uttorkning. Förutom med skärmträd föryngrar vi med plantering alternativt sådd.

Hyggesfritt när det är möjligt

I motsats till föryngringsavverkning försöker vi, när förutsättningarna tillåter, att tillämpa hyggesfria metoder. Det betyder att marken sådana gånger alltid är skogbevuxen och inga stora kala ytor uppstår. Vi avser att prova olika sätt att bedriva hyggesfritt skogsbruk, speciellt i friluftsområden. Då ska vi inte enbart hålla oss till de få traditionella kända men sällan utövade metoderna i den svenska skogbruksskolans utbud.

Då rätt förutsättningar inte alltid finns för att använda hyggesfria metoder, ofta i äldre skogar, avser vi därför att skapa förutsättningar för hyggesfritt i en betydande andel av våra gallringar och röjningar.

Planerar var det ska avverkas

Vilka avdelningar som i slutändan avverkas, antingen med hjälp av hyggesfritt eller föryngring, påverkas av flertalet faktorer. Vår skogsbruksplan bidrar till det första urvalet. I planen är cirka 30 procent av skogsinnehavet planlagd skog för naturvård och rekreation. Dessa områden är målklassade som naturvård orörd och naturvårdande skötsel. Det handlar sedan om en prioriteringsfråga där vi bedömer varje i planen tillgänglig avdelning inför ett beslut om åtgärd. Vi undersöker till exempel vilket område avdelningen ligger i, vilka naturvärden som finns i det, vilka rekreationsmöjligheter som finns där samt vilken ekonomisk avkastning avdelningen kan ge vid åtgärd.

Avverkar inte mer än nödvändigt

Stora markägare som Karlstads kommun måste också enligt lag och certifieringskrav ransonera mängden skog som avverkas. Vi får helt enkelt inte ta ner hur mycket skog som helst. Detta vill vi heller inte göra utan i stället avstår vi från att avverka mer skog än vad dessa säger. Vi väljer i stället att skydda många sådana skogar från produktivt skogsbruk för att långsiktigt kunna bevara den biologiska mångfalden.

Tar hänsyn till natur- och kulturmiljön

Vid alla typer av avverkningar är det precis som vid andra skogliga åtgärder oerhört viktigt att vi tar hänsyn till natur- och kulturmiljön samt friluftslivet. Särskilt viktigt är det att vi gynnar olika trädslag och sparar sådana som är av särskild betydelse för mångfalden, lämnar död ved, inte gör för stora hyggen, lämnar skyddszoner och undviker att skada spår och stigar. En annan viktig sak är att vi vid avverkning men också vid gallring transporterar virket på ett sådant sätt att inte allvarliga skador på mark och vatten uppstår.

Små mark- och vattenområden som är särskilt värdefulla miljöer för hotade växt- och djurarter vill vi skydda. Detta kan vi göra med till exempel ett biotopskyddsområde. Genom att skydda dessa värdefulla naturmiljöer i form av ett biotopskydd, kan vi långsiktigt bidra till att den biologiska mångfalden skyddas. Dessa områden skyddas från produktivt skogsbruk för all framtid.

De flesta skogliga biotopskyddsområden är av den skogliga karaktären att inte ens röjning ska utföras i dem, undantag är till exempel granröjning i vissa lövskogar som är biotopskyddsområden. De skiljer sig från naturreservat med att inte ha en skötselplan och får inte överskrida 40 fotbollsplaners storlek, 20 hektar.

En nyckelbiotop är ett område i skogen med höga naturvärden. Dessa områden är viktiga för den biologiska mångfalden då de kan utgöra livsmiljöer för hotade eller sällsynta arter. Det finns många olika typer av nyckelbiotoper och ofta är de rester av miljöer som försvunnit i det omgivande landskapet. För att kunna avgöra om det är en nyckelbiotop görs en noggrann bedömning av området. I bedömningen granskas områdets struktur, historik och vilka arter som finns där. Med hjälp av insamlad information kan det sedan beslutas om området hyser goda skäl att klassificeras som nyckelbiotop.

Ingen avverkning i nyckelbiotoper

Det är inte olagligt att utföra skogliga åtgärder i en nyckelbiotop enligt skogsvårdslagen, skogsbrukare måste dock alltid enligt den anmäla sådana åtgärder för samråd innan de kan påbörjas. Karlstads kommuns anslutning till certifieringsorganet FSC gör dock att vi förbundit oss att inte avverka någon skog i nyckelbiotoper. Däremot kan vi ges tillåtelse att utföra naturvårdande skötsel. Nyckelbiotoper registreras i ett nationellt register, och finns för många markägartyper tillgängliga i en internetbaserad kartdatabas som heter Skogens Pärlor.

En naturvärdesskog, eller objekt med naturvärde, är ett skogsområde med naturvärden som på sikt troligen kommer att kunna utvecklas till en nyckelbiotop. Det är en biotop som i dagsläget inte uppfyller kraven för att klassificeras som just nyckelbiotop. Men den kan ändå vara viktig för den biologiska mångfalden då det där ofta finns strukturer, objekt och ibland arter som kan vara känsliga för störningar.

Vid skötsel av skog i hänsynskrävande biotoper vill därför oftast begränsa eller förhindra skador. Inför en eventuell åtgärd i ett sådant område samråder vi därför först med Skogsstyrelsen där vi diskuterar naturvärden och gemensamt kommer fram till hur vi bäst kan sköta och bevara dessa.

Objekt med naturvärden registreras precis som nyckelbiotoper i kartdatabasen Skogens Pärlor.