Områdesbeskrivningar

Marieberg

Vy över friluftsteatern.
Stadsparken Mariebergsskogen ligger inom Marieberg.

Som så många av Karlstads stadsdelar ligger Marieberg på mark som donerats av staten till Karlstads stad. Denna donationsjord användes ursprungligen av stadens invånare för odling och som betesmark.

Innan industrialismens genombrott skilde sig livet i de mindre städerna inte så mycket från livet på landbygden och även stadsborna livnärde sig till stor del på jordbruk. Till exempel bodde det under slutet av 1700-talet knappt 2000 människor i Karlstad.

karta

Herrgården Marieberg

Vid denna tid skedde en omfattande omfördelning av donationsjorden i Karlstad och större delen av marken som i dag räknas till Marieberg kom att disponeras av Lars Magnus Wester, Karlstads landskamrer. Efter Westers död år 1801 övertog hans änka Maria marken och det antas att namnet Marieberg kommer sig av detta. Herrgården Marieberg, som fortfarande finns kvar i Mariebergsskogen, byggs först i slutet 1820-talet av paret Westers äldste son Adolf Mauritz vilken tog över gården efter moderns död.

År 1845 säljs Marieberg till auditören och senare lanträntmästaren Carl Magnus Höök. Vid faderns död flyttar sonen Conrad in på Marieberg och bor där till sin död år 1895. Det är Conrad Höök som strax innan sin död uttrycker en önska om att skogen söder om herrgården ska skänkas till staden för att garantera "dess framtida bestånd och vård". Hans arvingar uppfyller hans vilja och år 1896 skänker de större delen av Mariebergsskogen till staden. Hööksgatan, vilken leder från Mariebergsviken upp till sjukhuset, har fått sitt namn efter mannen bakom Mariebergsskogens bevarande.

Gul större byggnad med torn. Vinterbild med snö
Friluftsteatern i Mariebergsskogen i vinterskrud.

Mariebergsskogen

Conrad Hööks avsikt var främst att bevara och göra skogen tillgänglig för stadens befolkning. Men, på 1910-talet presenterades en idé om att skapa ett värmländskt Skansen i Karlstad, ett friluftsmuseum dit man kunde flytta och visa upp äldre byggnader. Tankarna tog allt fastare form och år 1920 godkände stadsfullmäktige att friluftsmuseet kunde placeras i Mariebergsskogen. Genom att lägga friluftsmuseet i Mariebergsskogen fick man också de första byggnaderna, herrgårdsmiljön, på köpet. Precis som på Skansen var tanken främst att återskapa äldre landsbygdmiljöer men det fanns även planer på att uppföra några kvarter äldre stadsbebyggelse nere vid Mariebergsviken.

Under 1920- och 1930-talen flyttades ett antal byggnader till parken men under 1950- och 1960-talet kom Mariebergsskogen allt mer att utvecklas till en traditionell nöjespark med dansbana, serveringar, friluftsteater och tivoli. På senare år har den tidigare bebyggelsen i parken kompletterats med lekträdgård, badplats, skridskobana och inte minst Värmlands naturum. I och med byggandet av Naturum har fokus åter igen hamnat på skogen och naturen i enlighet med Conrad Hööks vilja mer än hundra år tidigare.

Äldre stor instutuionsbyggnad med gult tegel
Folkskoleseminariet som nu är Arkivcentrum.

Seminariet och villaområdet

Samtidigt som idéerna om ett friluftsmuseum i Mariebergsskogen tog allt fastare former planerades det även för ett bostadsområde på de låglänta ängarna mellan Kvarnberget och Mariebergsskogen. Redan år 1913 hade det bestämts att det skulle byggas ett nytt folkskoleseminarium uppe vid korsningen mellan Hööksgatan och Rosenborgsgatan. Ett förslag till stadsplan togs år 1916 fram av den, vid tidpunkten framstående stadsplaneraren Per-Olof Hallman. I planen leder en pampig allé från Mariebergsviken, genom bostadsområdet och upp mot seminariets huvudentré. Att placera stora offentliga byggnader i fonden av alléprydda gator var något av både Hallmans och tidens signum.

Seminariebyggnaden är ritad i nationalromantisk stil av den värmlandsfödde arkitekten Bror Almquist och invigdes år 1924. Nationalromantiken som arkitekturstil var sprungen ur samma tidsanda som låg bakom bildandet av Skansen och Mariebergsskogens friluftsmuseum, en strävan efter ett idealiserat Sverige opåverkat av den framväxande industrialismen. Tegel och granit var material som gärna användes i nationalromantikens monumentalbyggnader och äldre slott och borgar som till exempel Vadstena slott var en stor inspirationskälla.

Nationalromantiska drag fick också den första villabebyggelsen som under 1919-1920 uppfördes längs Mariebergsvägen och Hööksgatan. Här kom dock inte inspirationen från Vasatidens slott och herresäten utan från landsbygdens röda stugor. De första villorna byggdes i 1 ½ plan med faluröd panel och enkla förstukvistar. Längs gatan fanns lika faluröda spjälstaket med vita grindar. De hus som byggdes senare under 1920-talet fick ofta mer 1920-talsklassicistiska drag med inklädda knutar och mer påkostade entréer. Vanligen bodde det två familjer i varje hus, ägarfamiljen bodde på bottenvåningen och ovanvåningen hyrdes ut.

För att kunna bygga på området öster om Kvarnbergsgatan var man tvungen att höja marknivån och fylla ut delar av Mariebergsviken. Fyllnadsmassorna togs från Mariebergsvikens botten. Detta muddrings- och fyllnadsarbete utfördes under åren 1924-1928. Efter avslutat arbete var marken tvungen att sätta sig ett par år innan man kunde börja bebygga.

vit tvåvånings villa
Funkis längs Långövägen.

När byggandet på det utfyllda området satte igång var det nya stilideal som gällde. Alla hus öster om Kvarnbergsgatan har tydliga funktionalistiska drag. Ju längre in på 1930-talet man kommer (läs öster ut mot Mariebergsviken) desto mer renodlad blir funktionalismen. De flesta husen öster om Kvarnbergsgatan är ursprungligen byggda som mindre flerfamiljshus med två till sex lägenheter i varje hus.

Väster om Mariebergsskogen

Stadsdelen Marieberg avgränsas i väster av Rosenborgsgatan och i söder och i sydöst av Suttersälven. Det innebär att bostadsområdet söder om Mariebergsskolan, Mariebergs idrottssplats samt före detta Kamyrs/Kvaerners kontor (från 2011 hem för Landstingets centrala administration) också tillhör Marieberg.

Redan 1903, långt innan seminariet och de första villorna uppfördes mellan Mariebergsskogen och Kvarnberget, flyttade en av Karlstads då mest kända personer in i en nybyggd villa precis väster om Mariebergsskogen. Det var Karlstadstidningens redaktör, Mauritz Hellberg, som byggt en större nationalromantisk villa, Villa Skogsbrynet, på en skogsklädd ås mellan skogen och ängarna.

Runt Hellbergs gamla villa ligger i dag ett antal villor varav de flesta är byggda i rött tegel och uppförda från mitten av 1950-talet fram till cirka 1970. Fortfarande kan de boende i Villa Skogbrynet blicka ut över öppna obebyggda marker i söder. Visserligen är det inte längre jordbruksmark utan fotbollsplanerna på Mariebergs IP. I fonden skymtar dock Kamyrs postmodernistiska kontorsbyggnad.

svartvit foto på större villa i en skog
Familjen Hellberg utanför Villa skogsbrynet 1938. Foto: Dan Gunner

Marieberg i årtal

1826-28 – Mariebergs herrgård byggs.
1845 – Marieberg hamnar i släkten Hööks ägo
1896 – Conrad Hööks efterlevande skänker Mariebergsskogen till staden
1919 – De första villorna byggs längs Mariebergsvägen
1920 – Stadsfullmäktige beslutar om att förlägga ett friluftsmuseum i Mariebergsskogen
1924 – Folkskoleseminariet invigs
1924-28 – Marknivån i östra delen av villaområdet höjs med muddermassor från Mariebergsviken
1959 – Mariebergsskogens entré flyttas till sin nuvarande plats

Läs mer

  • Alla var vi små på stadsdelen Marieberg, Karlstads hembygdsförening, red Lennart Edberg, 2006
  • Det gamla Carlstad, Mats Ronge, 1958
  • Då, nu och sedan - En berättelse om Mariebergsskogen, Lennart Edberg, 2005
  • Från handelsplats till storstad - Fyra sekler med Karlstad på kartan, Per Magnusson, 1995
  • Marieberg 2, Karlstads hembygdsförening, red Lennart Edberg och Gunnar Engstrand, 2007
  • Kulturmiljökarta över området

 

Uppdaterad den