Råtorp - Älvåker
Råtorp och Älvåker är beläget vid Klarälvens västra strandlinje i norra Karlstad. Området har varit bebyggt under lång tid och har även expanderat under de senaste tio åren med nya bostadsområden i södra Råtorp. Under 1900-talets början var Råtorp och Älvåker ett mycket glesbebyggt område med enstaka skogstorp.
Områdets karaktär
Bebyggelsen på Råtorp och Älvåker består framförallt av villor, rad- och kedjehus, uppförda i ett till två våningsplan. I området finns även ett fåtal låga flerbostadshus, skolor, idrottsplaner och verksamhetslokaler. Stadsdelen sträcker sig över ett avlångt område längsmed Klarälvens västra strand, mellan det tidigare regementsområdet i söder och friluftsområdet Bryngfjorden i norr. I väster avgränsas området av järnvägsspår. Väster om järnvägen tar I2- skogens stora naturområden vid.
Bebyggelsen är uppförd från 1910-talet och fram tills idag. Här finns flera tidstypiska exempel från 1900-talets olika arkitekturstilar, så som stora nationalromantiska trävillor, enklare egnahemshus, kubistiska ljust putsade funkisvillor, tegelvillor från 1950-talet och låga villor i en rationell, modernistisk stil från 1960- och 70-talen. I området finns också ett antal uthus från 1900-talets första hälft bevarade.
Den senaste årsringen är ett bostadsområde i Södra Råtorp, uppfört mellan åren 2000 och 2008 i söder vid det före detta regementsområdet. På platsen fanns tidigare flera militärförråd, varav ett fåtal återstår idag. I Södra Råtorp finns både en- och flerbostadshus, bland annat så kallade BoKlok-hus, ett koncept utvecklat av IKEA.
Råtorp - Älvåker i årtal
- 1907 Stamfastigheten styckas av från kringliggande gårdar.
- 1910-tal Råtorp börjar bebyggas.
- 1930-tal Älvåker börjar bebyggas.
- 1936 Ringgatans sträckning fastställs.
- 1952-55 Stadsplan upprättas för Råtorp och Älvåker.
- 1960-tal Utbyggnad av norra Råtorp och södra Älvåker.
Tidig historik
Området där nuvarande Råtorp är beläget har sannolikt varit bebott sedan stenåldern. Flera äldre boplatsfynd har gjorts längs Klarälvens sträckning strax norr om Karlstad och Värmlands största domarring finns strax väster om stadsdelen.
Området utgjordes länge av landsbygd, tillhörande Grava socken. De första tomterna är avstyckade från hemmanen Dye, Krutbruket och Trangärdestorp, varav hela Älvåker är avstyckat från det senare. Namnet Råtorp är en sammansättning av orden rågång och torp. En rågång var en gräns mellan två hemman eller socknar. Råtorp var beläget längst söderut i området vid gränsen mellan Karlstads och Grava socknar.
Genom stadsdelen går Skogaholmsvägen och Råtorpsvägen som är en äldre vägsträckning mellan Karlstad och Kil. Vägen fortsätter norrut mot Torsby längs Fryksdalen och är sannolikt av medeltida ursprung. Om vägens långa historia berättar bland annat en milstolpe i stadsdelens södra del.
År 1907 styckades stamfastigheten Villaområdet nr.1 av ifrån Trangärdstorp och Krutbruket och villabyggnation påbörjades i Råtorp. Vid denna tid fanns en tydlig gräns mot staden i söder i form av regementets norra övningsfält.
Villaområdets framväxt
Den äldsta sammanhängande bostadsbebyggelsen i området utgörs främst av egnahemshus i ett och ett halvt plan, uppförda under 1920-talet. Denna byggnadstyp är huvudsakligen koncentrerad till lägen nära Råtorpsvägen i östra Råtorp. Egnahemshusen har vanligen mansardtak eller branta sadeltak, vilket ger ett luftigare utrymme på vindsvåningen. På vissa av tomterna finns bevarade uthus som tidigare inrymt funktioner som möjliggjort viss självhushållning i trädgårdarna.
Ett fåtal bostadshus ifrån 1900-talets två första decennier finns idag bevarade i Råtorp och Älvåker. Bland dessa utmärker sig en villa med torn byggd år 1911 vid Älvåkersgatan i nordligaste delen av Älvåker. Längs Råtorpsvägen och de närmsta parallellgatorna finns också några av Råtorps äldsta byggnader. Däribland två villor byggda år 1907 respektive 1915, uppförda i nationalromantisk stil med mörka fasadkulörer och vita snickerier. Samtliga av de äldsta bostadshusen i området är uppförda i trä med panelklädda fasader och har tegelklädda tak med murade skorstenar.
Inflyttningen och bostadsbyggandet på Råtorp och Älvåker ledde till befolkningstillväxt och ökat behov av skola och undervisning. Under tidigt 1920-tal byggdes skolhuset "Äppelbo" som fortfarande finns kvar på den nuvarande Råtorpsskolans område. Kring år 1920 pågick en intensiv utbyggnad av skolväsendet i Grava socken, där sju nya skolor uppfördes i liknande utformning. I slutet av 1920-talet byggdes också dansrestaurangen "Nickebo" på Råtorp. Nickebo var en populär mötesplats fram till 1952 då fastigheten såldes och blev verkstad. Några år senare uppfördes ett av Värmlands största möbelvaruhus på fastigheten.
Utbyggnad på 1930-talet
Vid 1930-talets början fanns en stor mängd oreglerad bebyggelse utanför Karlstads stadskärna. Det rådde bostadsbrist och en stor inflyttning från landsbygden var en bidragande orsak till detta. Älvåker började att bebyggas med mer tät villabebyggelse först på 1930-talet och Råtorp fortsatte under denna tid att förtätas.
I Älvåker byggdes många en- och tvåbostadshus i en funktionalistisk stil under 1930-40-talen. Ett antal av dessa finns idag bevarade och utgör nu den äldsta sammanhängande bostadsbebyggelsen i Älvåker. En tidstypisk putsad funkisvilla är belägen på en större hörntomt vid Älvåkersgatan och Södra Gärdesgatan. Ett ytterligare exempel på byggnadstypen finns vid Skogaholmsvägen i södra Älvåker. Längs Skogaholmsgatan finns också en byggnad från år 1935 i funktionalistisk stil som under 1950-talet inrymde en konsumbutik i bottenvåningen. Butiken fanns kvar fram till 1970-talet då byggnaden återigen blev bostad.
Planläggning och fortsatt utbyggnad
När det uppdagades hur 1900-talets tidiga oreglerade självbyggeri såg ut i Råtorp och Älvåker fattades beslut om att upprätta stadsplan här. Den första stadsplanen för Råtorp togs fram år 1950 av Eglers Stadsplanebyrå, som utformat planer i många svenska städer. I planen beskrivs att det vid tiden fanns cirka 230 privatbostäder i området. Vid 1950-talets början fanns utöver bostadsbebyggelsen även småskalig verkstadsindustri och handelsverksamhet i stadsdelen. Råtorpsskolan byggdes ut och dansrestaurangen Nickebo lades ner. Ända fram till 1950-talet fanns flera tvättställen och gemensam tvättstuga längs Klarälven för de boende på Råtorp och Älvåker.
Under 1950-talet uppfördes lägenheter i fem lamellhus vid den nuvarande idrottsplatsen Råtorps IP. Dessa byggnader är de enda renodlade flerbostadshusen i den äldre delen av Råtorp. 1950-talsbebyggelse finns även kring de sydligare delarna av Råtorp, men då i form av mindre villor. De flesta av 1950-talsvillorna är uppförda som egnahemshus av arbetare, som ofta ritade och byggde husen själva. Husen är ofta små och kvadratiska i ett plan med inredd källarvåning. Att inreda källarvåningen var ett sätt att få en extra våning utan att bostadshuset taxerades som tvåplanshus.
På 1960-talet kom Råtorp att bli en av Karlstads snabbast växande stadsdelar och tidens bostadsproduktion finns rikligt representerad i området. Här finns typiska låga enbostadshus, ofta med förskjutna fasader i gult tegel. Flera av dessa är så kallade kataloghus, uppförda efter typritningar och delvis byggda i fabrik. I Karlstad fanns lokala typhus-producenter så som Tingvallahus, men de flesta producenter var belägna i Småland. Bostadshus från det tidiga 1960-talet är ofta uppförda i en kvardröjande 1950-talsstil i ett plan med källare och sadeltak för att mot slutet av decenniet övergå till lägre villor- och kedjehus med platta tak.
Under 1970-talet byggdes något färre bostäder än under 1960-talet. Merparten av dessa var småhus. Särskilt goda exempel på mer påkostade bostadshus ifrån 1970-talet finns i sydöstra spetsen av Råtorp vid Klarälven. Det är två hus med kraftiga taksargar och fasad i brunt tegel. Fina exempel på 1970-talets villaarkitektur finns också på Älvåker längs Västra Gärdesgatan med fasader av den för tiden vanliga kalksandstenen, även kallad mexitegel.
Läs vidare
- Ortsnamnen i Karlstad, Erik Sandberg, 1946-48.
- Det gamla Carlstad, Mats Ronge, 1958.
- Råtorp - ett samhälle blir till,Ove Moberg, 1983.
- Stadsdelsboken Tätorten Karlstad, Gunnar Lundqvist, 2008.
- Kulturmiljökarta över området Länk till annan webbplats..
Sidan uppdaterad: 2024-09-10
Hittade du det du sökte på sidan?