Orrholmen
Orrholmens bostadsområde är med sin arkitektur och stadsplan typiskt för 1960-talets byggande. Den har höga kulturhistoriska värden och har därför utsetts till en värdefull miljö i Karlstads arkitekturprogram.
Stadsdelen Orrholmen ligger söder om Karlstads stadskärna och omfattar ett sammanhållet bostadsområde samt ett större mark- och vattenområde sydost därom, inkluderande Bergholmen. Orrholmen omsluts på tre sidor av Vänerns och Klarälvsdeltats vatten.
Sågverket på ön
Orrholmen var tidigare en ö i Orrholmsviken och kallades Stora Orrholmen. Norr om denna låg Lilla Orrholmen (i dag Tullholmen) som tillsammans med Stora Orrholmen förenades med fastlandet genom markutfyllnad i början av 1900-talet.
År 1854 uppfördes ett sågverk av Göteborgsfirman Röhss & Brusewitz på Stora Orrholmen. Det övertogs vid sekelskiftet 1900 av Nils Christian Jensen, som utvecklade sågverket och bildade Trävaruaktiebolaget N. CH. Jensen. Till industrin hörde även en såg på den närbelägna ön Bergholmen, vars anläggning var en av de första i Karlstad som helt upplystes med elektriskt ljus. Utöver sågverket på Orrholmen fanns bostäder för arbetare och tjänstemän. Sågverket avvecklades på 1950-talet och kommunen förvärvade den södra delen av Orrholmen. All befintlig bebyggelse revs då.
Bergholmen
Bergholmen är en liten holme som ligger sydöst om Orrholmen, en bit söder om småbåtshamnen. Man kan komma dit genom att gå på en spång från Hammaröleden. I vattnet står en elstolpe från den tidiga elektriciteten kvar. Ute på holmen uppförde N. C. Jensen år 1896 ett "träslott" som i början av 1900-talet såldes, märktes upp och flyttades till Tallåsen på Våxnäs. Förhoppningen hade varit att hans familj skulle bo på Bergholmen, men istället användes det som kontor och förvaltarebostad. I ett annat hus på ön bodde en maskinist. Han ägde en ångbåt som stod för resorna in till staden samt bogseringar. Ön har en varierande flora och djurliv med bland annat bäver.
Husgrunder och syrénbuskar visar på att det har varit mer bebyggelse här en gång i tiden. På holmen finns även rester av två runda luftvärnsställningar från andra världskriget. Karlstadborna samlades år 1940 på torget för att samla in pengar till luftvärnen, då Karlstad hade ett sårbart läge nära Norge under andra världskriget.
Rester från en bro som aldrig byggdes
Under början av 1900-talet gick landsvägen från Hammarö till Karlstad över Orrholmen med färjeförbindelse över älven. Det fanns planer på att uppföra en bro istället men när Jakobsbergsbron uppfördes år 1929 omdirigerades trafiken dit. Man hann dock uppföra brofästen på bägge sidor om älven, de finns ännu kvar.
Storslagna planer
Efter olika diskussioner om markanvändning för Orrholmen beslutades i början av 1960-talet att området skulle bebyggas med bostäder, vilket innebar en revidering av generalplanen från år 1954. År 1963 upplät kommunen åt ett konsortium av flera företag att exploatera marken. Vattenbyggnadsbyrån (VBB) fick uppdraget att utforma stadsplanen för Orrholmen, som fastställdes år 1964. I konsortiet ingick bland andra byggnadsfirman AB Huse & Co och AB Skånska Cementgjuteriet. Husprojektör var John Wästlunds Arkitektbyrå, ett för Karlstad betydande arkitektkontor. Byggherren var det kommunala Karlstads Bostads AB (KBAB), som också kom att förvalta merparten av lägenheterna.
Orrholmens läge på en halvö i ett stort vattenlandskap med långa siktlinjer gjorde att man strävade efter att ge bebyggelsen en samlad siluett med begränsad höjd. De flesta lägenheterna fick sjöutsikt. Mellan åren 1964 och 1970 uppfördes husen med nästan 1 000 bostäder, som fördelades på tre typer av hus. Hälften av lägenheterna skulle enligt VBB inrymmas i tio sjuvåningshus. Radhus samt lamellhus, ett slags långsmalt flerbostadshus, i två och en halv respektive tre våningar fylldes med resterande bostäder. De höga skivhusen, det vill säga avlånga höga lägenhetshus, är alla orienterade i nordsydlig riktning på södra delen av Orrholmen. De omsluter en planterad gårdsyta som täcker betongdäcket över det stora garaget som är gemensamt för husen i kvarteret Seglet. Sett uppifrån bildar skivhusen formen av ett skepp. Runt skivhusen placerades en krans med radhus och lamellhus. Norrut ligger kvarteret Fören och Aktern med symmetriskt placerade lamellhus i tre våningar.
Den vita staden
Orrholmens bostadsområde kom på många sätt att bli typiskt för sin tid. Arkitekturen speglar de rådande idealen med enhetlig bebyggelse med enkla, raka linjer. Fasadmaterial av betongelement och kalksandsten var vanliga under den här tiden, liksom lamell- och skivhus som representerar två av de tre vanligaste hustyperna under miljonprogrammets tid. Genom den ljusa färgsättningen av husen kom Orrholmen att kallas "Den vita staden".
De rådande stadsplaneringsidealen förespråkade trafikseparering. I planen ingick det överdäckade garaget som Orrholmen kom att bli berömt för redan i sin samtid. Parkeringsanläggningen omges av en bussgata och garaget nås direkt med hissen från lägenheterna i skivhusen. Denna del av området trafikseparerades på så sätt i två plan och markplanet kring husen är således helt bilfria vilket ger utrymme för grönskande rum och trygghet för lekande barn.
Staden hade önskemål om flera stora lekytor inom området, vilket förverkligades med minst en lekplats inom varje kvarter. Här bör nämnas Orrleken, en parklek som staden uppförde i samband med att Karlstad utsågs till "Årets stad" år 1968. Orrholmen var en starkt bidragande orsak till utmärkelsen och inom området ville staden anlägga en lekplats utöver det vanliga. Orrleken blev förebild för flera parklekar i landet.
Orrholmens bostadsområde är med sin arkitektur och stadsplan typiskt för 1960-talets byggande. Den har höga kulturhistoriska värden och har därför utsetts till en värdefull miljö i Karlstads kulturmiljöprogram.
Orrholmen i årtal
1854 Orrholmens sågverk anläggs av göteborgsfirman Röhss & Brusewitz.
1900 Sågverket tas över av Nils Christian Jensen, som utvecklar och expanderar rörelsen.
1957 Sågverksindustrin på Orrholmen och Bergholmen avvecklas och rivs.
1963-64 Orrholmen projekteras för bostäder.
1964 Stadsplan för Orrholmen antas.
1964-70 Bostadsbebyggelsen uppförs på Orrholmen.
1968 Karlstad utnämns till "Årets stad". Orrleken anläggs.
Läs vidare om Orrholmen
- 50- och 60-talets Karlstad, Lars Bäckström, Sten-Ove Carlvik, Karlstad 1996
- Det gamla Carlstad, Mats Ronge, Karlstad 1958
- Från handelsplats till storstad. Fyra sekler med Karlstad på kartan, Per Magnusson, Karlstad 1995
- Karlstads historia del IV, Ove Moberg, Karlstad 1983
- Markanvändning i Karlstadsdeltat, Roger Nord, Åke Sundmar, Konsthögskolans Arkitekturskola 1984
- Nedslag i värmländsk arkitektur 1945-2001, red. Elisabeth Backman Broomé, Karlstad 2001
- Orrholmen i Karlstad – en 1960-talsstadsdel i förändring, Ulrika Sahlsten, Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, 2006
- Parklek – ingen barnlek, Per-Ola Åström, Värmlands museum, Karlstad 2006
- "Nya Bostadsområden", ur Plan, 1964 nr 4, årgång 18
- Stadens identitet Orrholmen del IX, Monica Björklund, Hans Johnsson, Karlstad 1996
- Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.
Sidan uppdaterad: 2024-09-10
Hittade du det du sökte på sidan?