Områdesbeskrivningar

Hultsberg - Henstad

Villaområde med hus utmed gatan

Västerut i Karlstads tätort ligger stadsdelarna Hultsberg och Henstad. Området gränsar mot Våxnäs i öster och avgränsas av väg 62 i väster och E18 i söder. Henstad har sin grund i ett hemman med samma namn och gårdens bostadstomt med mangårdsbyggnad och flyglar finns fortfarande bevarad. Hultsberg var ursprungligen ett torp under gården Stora Våxnäs. Bostadsområdena i Hultsberg och Henstad är utbyggda på tidigare jordbruksmark under 1970-talet. I sydöstra Hultsberg finns också några inslag av äldre egnahemsbebyggelse ifrån 1920-1940-talen.

Historik

Gården Henstad omnämns första gången i 1616 års jordeböcker som skattehemman, vilket betyder att gården ägdes av bönderna själva, som betalade skatt till Kronan. Till Henstads gård fanns tidigare allékantad väg vilken motsvaras av den gång- och cykelväg som idag löper i nordsydlig riktning genom området.

I det som idag kallas Hultsberg fanns tidigare ett torp vid namn Hultet. Hultet nämns bland annat skriftligt i samband med en försäljning av Stora Våxnäs år 1763, då det beslutades att rådmännen i Karlstad som löneförmån skulle få förfoga över de betesmarker som hörde till torpet. Enligt 1706 års karta fanns kring Hultet mestadels "mager eng" och "åker af lermylla och lerbottn". Hultets marker gränsade till Henstad.

Egnahemshusen i Hultsberg uppfördes vid gamla västra landsvägen, eller gamla Trossnäsvägen som den också kallas. Denna vägsträckning benämns idag Mor Märtas väg och länge österut Hagalundsvägen. På tomten längst österut på Mor Märtas fanns tidigare ett torp kallat Elinsberg. Tomten är idag bebyggd med en villa från 1970-talet men i trädgården finns fortfarande lämningar efter torpet. Här står också en milsten som vittnar om den gamla landsvägen.

Torpet Hultet på geometrisk avmätningskarta från år 1706. Källa: Lantmäteriet.

Hultsberg-Henstad i årtal

  • 1616 Henstad gård omnämns i jordeböckerna.
  • 1706 Torpet Hultet under Våxnäs förekommer i kartmaterial.
  • 1700-tal Nuvarande mangårdsbyggnad på Henstad gård uppförs.
  • 1910-tal Nuvarande bostadshus på Hultsbergs gård uppförs.
  • 1920-1940-talEgnahemsbebyggelse uppförs i Hultsberg.
  • 1974 Områdets första stadsplan antas för södra Hultsberg.
  • 1982 Dagens bostadsområde är fullt utbyggt.

Mangårdsbyggnaden på Henstad är en salsbyggnad, ursprungligen uppförd under 1700-talet.

Områdets äldsta bebyggelse

Gårdsbebyggelsen på Henstad gård är den äldsta bevarade bebyggelsen i området. Mangårdsbyggnaden är uppförd någon gång under 1700-talet, medan flygelbyggnaderna, bestående av en stall- och magasinsbyggnad samt en lantarbetarbostad, är byggda något senare.

Även Hultsbergs gård utgör ett mycket karaktärsskapande inslag i den i övrigt relativt homogena bebyggelsen. Bostadshuset är uppfört i början av 1900-talet och mycket karaktäristiskt för den tidens större och mer påkostade enbostadshus i trä. På fastigheten finns även en äldre magasinsbyggnad som flyttats hit ifrån en närliggande plats i samband med exploateringen av området under 1970-talet.

I sydöstra delen av Hultsberg finns den äldsta småhusbebyggelsen i området. Det är ett antal mindre bostadshus uppförda mellan 1920-40-talet av egnahemskaraktär. Dessa har generellt större trädgårdar med fruktträd och som utgör spår efter tiden då Hultsberg var ett lantligt område där det till viss del bedrevs självhushållning. Om detta vittnar några bevarade små uthus i trädgårdarna vid Mor Märtas väg. Dessa har inrymt vedbodar, utedass, matkällare med mera. De äldre bostadshusen utgör dock inget eget homogent område, utan har integrerats i den dominerande 1970-talsbebyggelsen.

Ett av de äldsta småhusen på Hultsberg, beläget på Mor Märtas väg. Då det uppfördes i början av 1930-talet utgjordes omgivningarna av landsbygd.

Ett nytt bostadsområde tar form

År 1974 antogs stadsplan för södra Hultsberg, vilket blev den första utbyggnadsetappen. Kommunen hade förvärvat före detta Hultets ägor i syfte att bygga ett nytt bostadsområde. Under åren 1975-1982 byggdes hela Henstad-Hultsbergsområdet ut till sin nuvarande omfattning. Bebyggelsen följer den tidigare åkermarkens utbredning och inga av de omgivande skogspartierna togs i anspråk.

Utvecklingen i Hultsberg och Henstad speglar den nationella utvecklingen under 1970-talet. Rekordåren hade lett till ett överskott på lägenheter i flerbostadshus och efterfrågan på småhus ökade. Områden av samma typ som Hultsberg och Henstad med småhusbebyggelse på tidigare oexploaterad jordbruks- och skogsmark finns över hela landet. Efterfrågan kom sedan att minska under 1980-talet.

Då Bostadsstyrelsens skrift "God Bostad" med riktlinjer för utformningen av dessa småhus fick mycket stort genomslag, är de samtida områdenas karaktär ofta mycket likartad med få regionala variationer. Även planeringen av områdena var i hög grad standardiserad, ofta med små, svängande, friliggande villagator som avslutas i en återvändsgränd för att inte uppmuntra till genomfartstrafik.

Villagata i Henstad med den typ av villa i ett och ett halvt plan som kom att bli mycket vanlig under 1970-talet. Fasader i mexisten eller gult tegel samt träpanel.

1970-talsbebyggelsens karaktär 

I såväl Hultsberg som Henstad utgörs i princip all bebyggelse av enbostadshus. De allra flesta är uppförda efter typritningar av någon av de många husproducenter som var verksamma under 1970-talet. Några företag som finns representerade är Myresjöhus, Ytonghus, Eksjöhus och Borohus.

Hustyperna varierar mellan rad- och kedjehus samt friliggande villor, varav den sistnämnda är vanligast. Den hustyp som är mest representerad är villor utan källare i ett och ett halvt plan med brant sadeltak. Denna hustyp var över lag mycket vanlig i Sverige under 1970-talet, då det var möjligt att bygga ett bostadshus som de facto var ett tvåplanshus, men kunde taxeras som enplanshus.

De vanligaste fasadmaterialen i Hultsberg och Henstad är tegel och träpanel. De hus som har oförändrad färgsättning har ofta en kontrastverkan mellan ljust och mörkt, exempelvis gult tegel och mörkbrun panel, men även kombinationen mörkbrunt tegel och mörkbrun panel förekommer. Bostadshusen i ett och ett halvt plan har vanligen fasader av tegel med panelklädda gavelspetsar och taktäckning av mörka betongpannor. Indragna gavelbalkonger, så kallad joddlarbalkong är också ett vanligt inslag, framför allt i Henstad.

Den traditionella stugan som stilförebild för 1970-talets enbostadshus märks särskilt tydligt i ett område i södra Hultsberg, där mindre kedjehus med stora takfall och fönster med fönsterluckor ligger grupperade kring Forsvägen, Gurlittavägen och Borgvägen. Den mindre skalan på bostadshusen och viljan att bo i eget hus, om än i ett tätbebyggt område och efter rationella principer, speglar på ett tydligt sätt bostadsplaneringen vid slutet av och strax efter det så kallade miljonprogrammet.

Villagata i Hultsberg med enplansvillor. Fasader i mexisten, sadeltak med taktäck-ning av betongpannor och panelklädda gavelspetsar är tidstypiskt för 1970-talet.

Villaträdgården

Villatomterna i området är vanligen små och regelbundna till sin storlek. Oftast finns en mindre förträdgård mot gatan, samt en större trädgård som angränsar till ett skogsparti, vilket ger upplevelsen av privat läge i det relativt täta bostadsområdet. Trädgårdarna avgränsas sinsemellan av häckar eller låga staket. Även förträdgården mot gatan inramas ofta av en lägre häck eller ett spjälstaket i trä. Vanliga trädgårdsväxter är tujor eller prydnadscypresser och olika typer av barrväxter, men det är gräsmattan som är allra mest tongivande. Idealet var en lättskött trädgård som skulle fungera som ett vardagsrum sommartid. Markbeläggning utfördes ofta av betongplattor med frilagd ballast.

Trädgård med för 1970-talet tidstypiska inslag.

Milstenen i slutet av Mor Märtas väg vittnar om att här tidigare var en landsväg.

Läs vidare

 

Uppdaterad den