Klara

Stadsdelen Klara förknippas kanske mest med teatern och de pampiga bostadshusen i kvarteret Ugglan. Men, stadsdelen har också en spännande historia som rymmer brännvinsbränneri och hästmarknader samt bebyggelse från många olika tidsepoker.

Historik

Den stadsdel som vi i dag känner som Klara bestod fram till slutet av 1800-talet till största delen av jordbruksmark tillhörande gården Lilla Våxnäs. Gården kom till i början av 1700-talet då den större egendomen Våxnäs delades i samband med ett arv. Mangårdsbyggnaden på Lilla Våxnäs finns kvar än i dag men kallas numera Våxnäs herrgård.

Redan när Karlstad grundades kom två av de viktigaste infartsvägarna till staden att gå genom Klara. Resande från väster kom längs nuvarande Våxnäsgatan och från norr längs Sandbäcksgatan. Där vägarna möttes strax innan bron över till själva staden kom Karlstads första tullport att uppföras. I slutet av 1700-talet uppstod ett mindre torg vid brons norra landfäste kring vilket stadens handlare byggde bodar och magasin för förvaring av spannmål och övriga varor, allt innanför tullporten. Vid torget uppfördes vid denna tid även den väderkvarn som gått till historien som Hybelejens kvarn efter dess konstruktör Carl Jakob Heublein. Torget kom att kallas Nya Salttorget och motsvarade ungefär området där teatern står i dag.

Området väster om Nya Salttorget gick vid slutet av 1700-talet under benämningen Skutebacken och användes av stadens skutskeppare för vinterförvaring och underhåll av skutor. Vid samma tid fanns här också ett privat brännvinsbränneri. Ännu en bit längre bort, vid platsen för de byggnader som än i dag bär namnet Dalmers, fanns vävaren Martin Dalmers kläd- och filtfabrik.

Under 1800-talet fram till branden år1865 var bebyggelsetillväxten i Klara sparsam. Viss bostadsbebyggelse växte upp på Lilla Våxnäs ägor längs Sandbäcksgatan upp mot Sandbäckens gård och Karlstads första kallbadhus byggdes strax nedströms vid Västra bron.

Klara tar form

Efter branden börjar stadens planer för Klara ta form, bodarna på Salttorget rivs och år 1884 fastställs en stadsplan som omfattar de tre kvarteren längs Sandbäcksgatan, teatertomten, Malmtorget och kvarteret Ugglan där Sockerslottet senare uppfördes. År 1892 rivs det som finns kvar av Hybelejens kvarn. Samma år påbörjas uppförandet av teatern och staden börjar förse Klara med gator, vatten-, avlopps- samt gasledningar.

År 1899 säljer dåvarande ägaren och landshövdingen i Värmland, Emil Adolf Malmborg, hela Lilla Våxnas egendom till staden för 100 000 kronor, vilket motsvarar ca 5,9 miljoner i dag (2018). Några år senare, år 1902, beslutas att hela Klara, det vill säga området som begränsas av järnvägen i väster, Klarälven i söder och öster samt Regementsgatan i norr ska inkorporeras med staden. Med inkorporerades menas här att Klara administrativt överfördes från Karlstads landskommun till Karlstads stad. Att staden redan ägde marken är en annan sak.

De två decennierna kring sekelskiftet 1900 byggs en stor del av de byggnader som fortfarande sätter en speciell prägel på Klara, bland annat teatern, hela det pampiga kvarteret Ugglan vid älven, samt ytterligare en handfull större bostadshus i kvarteren norr om teatern. I dessa kvarter längs Sandbäcksgatan rivs flera av de äldre husen från tiden kring branden för att ersättas av nya byggnader. Under perioden byggs också ett antal speciella byggnader som inte längre finns kvar, bland annat tingshuset och nykterhetslogen Ägirs första hus vid Malmtorget samt Karlstads synagoga på Norra Klaragatan.

På fältet väster om Våxnäs herrgård etableras ett marknads- och utställningsområde och det byggs stallar för att inhysa hästar och oxar under kreatursmarknaderna. År 1903 hålls här Hushållningssällskapets stora 100-årsjubileumsutställning. Några år senare byggs också Karlstads nya ridhus intill stallarna. Väster om kvarteret Ugglan där brännvinsbränneriet tidigare låg fanns ett bryggeri, Våxnäs bryggeri, vilket strax före första världskriget ersätts av ett mejeri som drivs av Karlstadortens mejeriförening.

Nya planer

Över huvud taget präglas bebyggelseutvecklingen i Klara från slutet av 1960-talet och framåt av de stora kontorskomplex som uppförts i stadsdelen. Först ut var utbyggnaden av Länsstyrelsen vilken gjordes västerut från den tidigare byggnaden på den före detta mejeritomten. Sedan byggdes det ovan nämnda huvudkontoret för Rottneros och Vänerskog tätt följt av Karolinen, den byggnad som i dag dominerar hela västra delen av Klara. Trots byggnadens storlek medför inte uppförandet av Karolinen några större rivningar. Dock rivs Karlstads tennishall samt flygel- och ekonomibyggnader tillhörande Våxnäs herrgård. I början av 1980-talet byggs Lantmäteriets nya kontor på den tomt som stått tom sedan tingshuset brann år 1977. Riksbankshuset byggs i mitten av 1980-talet och det senaste stora kontorshuset, NWT-huset, uppförs i början av 1990-talet.

Mellan NWT-huset och Karolinen går sedan slutet på 1960-talet matarleden Karl IX:s gata från motorvägen in mot Karlstads centrum. När motorvägen byggdes genom Karlstad skar den inte bara av nordvästra hörnet av stadsdelen utan förändrade i högsta grad trafiksituationen på Våxnäsgatan som fram till dess inte bara var infartsväg till Karlstad centrum från väster utan även användes av all genomgående trafik i öst-västlig riktning genom Karlstad. Förutom att antalet bilar minskade radikalt, försvann även alla de bensinmackar och kiosker som låg längs gatan.

Klara i dag

I dagens Klara finns många olika typer av bebyggelse. Dock finns det ett antal tydliga kvarter och strukturer som utmärker sig. Några av de tydligaste är tre kvarter som ligger längs en axel från Klarälven i söder upp mot Tingvalla idrottsplats i norr. Längst i söder vid älven väster om teatern finner vi kvarteret Ugglan, Karlstads enda kompletta stenstadskvarter från tiden kring sekelskiftet 1900. Kvarteret visar en mångfald av de olika arkitekturstilar som var på modet då. På grund av sina pampiga och utsmyckade fasader samt exponerade läge vid älven och teatern har kvarteret, med Sockerslottet i spetsen, blivit ett välkänt och populärt landmärke i Karlstad.

På norra sidan av Malmtorget finner vi ännu ett tids- och stilmässigt sammanhållet kvarter, denna gång i funktionalistisk stil. Dessa byggnaderna, uppförda under åren 1938-1944 står med sitt enkla och likartade formspråk i skarp kontrast till bebyggelsen i kvarteret Ugglan på motsatta sidan av Malmtorget.

Ytterligare ett steg längre norr ut ligger ett villakvarter med välbevarad bebyggelse från åren 1913-1922. Kvarteret med sin lilla park i mitten är det enda som förverkligades helt enligt det stadsplaneförslag P-O Hallman upprättade år 1904. Förutom att bebyggelsen är stilmässigt sammanhållen utmärks kvarteret av de uppvuxna trädgårdarna med förhållandevis höga häckar och staket mot gatan. Om bebyggelsen känns sammanhållen beror det inte bara på att den är uppförd ungefär vid samma tidpunkt utan också på att samme arkitekt, Karlstadsarkitekten Carl Axel Hagelberg, har ritat sju av de tolv husen. Han bodde även själv i ett av husen.

Klara präglas också av det stora antalet kontorsbyggnader, de flesta förhållandevis stora och uppförda från 1950-talet och framåt i rött eller brunt tegel. Tidigare låg tyngdpunkten på arbetsplatser med koppling till offentlig förvaltning men andelen privata arbetsgivare har ökat successivt.

Mycket grönska

Som kontrast till de stora kontorsbyggnaderna står Klaras omfattande grönska. Som port mot Klara från Tingvallastaden ligger Teaterparken med sina stora lövträd vars grönska mot älven fortsätter längs älvstranden både åt norr och åt väster. Mitt i stadsdelen finns Malmtorget, som i dag är mer en park än ett torg, och den forna herrgårdsparken Våxnäsparken som tillsammans bildar en central grön lunga med gångar, gräsmattor, planteringar och större lövträd. I norr ligger de lummiga villakvarteren och Tingvalla IP med sina björkar som avgränsar stadsdelen mot motorvägen.

Klara i årtal

1700-talets början – Lilla Våxnäs blir egen egendom
1700-talets slut – Hybelejens kvarn byggs
1884 – första stadsplanen fastställs
1893 – Karlstads teater står färdig
1899 – Sockerslottet, Hybelejens gata 2 står färdigt
1902 – beslut om att hela nuvarande Klara ska tillhöra Karlstads stad.
1919 – Tingvalla idrottsplats invigs
1960-talets mitt – Motorvägen, Klaramotet och Karl IXs gata byggs genom Klara
1976 – Karolinen invigs

Läs vidare

• Anteckningar om Våxnäs, Nils Folke Bergqvist, 1981
• Det gamla Carlstad, Mats Ronge, 1958
• Från handelsplats till storstad. Fyra sekler med Karlstad på kartan, Per Magnusson, 1995
• Karolinen - omlokalisering, byggnad, myndigheter, Bernhard Nilsson, 1993
• Karlstads historia, del III, Lars Dalgren, Ove Moberg, 1954
• Stadens identitet Klara, del VII 1996, Monica Björklund, Hans Johnsson, 1996
• Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.