Other languages

Karlstad municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Karlstad.se

Vattnets väg

Följ vattnets resa från Vänern och tillbaks till Vänern igen, resan från sjövatten till dricksvatten till avloppsvatten till sjövatten igen. Vi beskriver hur det går till när Vänerns vatten renas så att det blir till det goda dricksvatten vi har i våra kranar.

Resan börjar i Vänern

Drickvattnets resa börjar i Vänern, där det naturliga sjövattnet används som råvatten för beredningen av dricksvatten vid vattenverket Sörmoverket. Reningen vid Sörmoverket består främst av konstgjord infiltration. Det innebär att sjövatten omvandlas till grundvatten i Sörmons sand och senare blir dricksvatten när det har pH-justerats och desinfekterats. Desinfektionen sker genom att vattnet passerar genom ett ultraviolett filter. UV-ljuset slår ut mikroorganismer som bakterier, parasiter och virus.

Vattentorn skapar tryck i ledningarna

Dricksvattnet strömmar i vattenledningar till abonnenterna. På en del platser längs vattenledningarna finns vattentorn. Vattentorn är bra på olika sätt. Framför allt ska tornet skapa ett jämnt och högt tryck i vattenledningarna. Mängden vatten i vattentornen är olika eftersom vattentornen ska jämna ut skillnader i vattenanvändning under dygnet. Dessutom fungerar vattentorn som en reserv om det skulle bli en vattenläcka.

Vattnet i hushållen

Hemma i hushållen i Karlstad använder varje person i genomsnitt 140 liter vatten varje dag. På ett år blir det drygt 50 000 liter per person. Mest vatten, 60 liter, använder vi till vår personliga hygien. 30 liter går till toalettspolningar. Tvätt och disk tar vardera 15 liter, medan det bara går åt 10 liter om dagen till mat och dryck. 10 liter används till övriga sker, till exempel städning. Efter användning hamnar det nedsmutsade vattnet i avloppsledningarna och går vidare till reningsverk.

Avloppsvattnet renas i Sjöstadsverket

Karlstads klart största reningsverk heter Sjöstadsverket. Sjöstadsverket har en reningsprocess som består av tre steg. Det första steget kallas mekanisk rening. Här sker en grovrengöring i två rensgaller. I gallren fastnar trasor, toapapper med mera. Efter det mekaniska reningssteget pumpas vattnet vidare till den biologiska reningen. I det biologiska reningssteget renas vattnet på två sätt, dels tas mycket kväve bort, dels bryts syreförbrukande material ned.

Den kemiska reningen avslutar vattenreningen i reningsverket. Den kemiska reningen sker genom att en fällningskemikalie droppas i vattnet. Den negativt laddade fosforn dras till den positivt laddade fällningskemikalien och bildar små klumpar som kallas flockar. Flockarna stöter ihop med andra flockar och växer kontinuerligt. Till slut blir de så tunga att de hamnar på botten som slam.

I Sjöstadsverket reningsprocess får vi i princip tre slutprodukter:

  • renat vatten släpps ut till naturen igen.
  • slam som används som gödning i jordbruket.
  • biogas som blir drivmedel för fordon.

Läs mer om slam och biogas här.

Vattnet tillbaka i Vänern

När avloppsvattnet har passerat genom Sjöstadsverket, är det rent och klart igen. Reningen i Sjöstadsverket tar ungefär ett dygn. Årligen renas mellan åtta och nio miljoner kubikmeter vatten (mellan åtta och nio miljarder liter) vid Sjöstadsverket. Vattnet strömmar ut i Klarälven för att strax därpå rinna ut i Vänern igen. Därmed är vattnet tillbaka till källan för dricksvattnet i vattenverket Sörmoverket. Kretsloppet är slutet.

Sidan publicerad: 2022-12-06

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

Hittade du det du sökte på sidan?