Bergvik, Eriksberg och Skutberget
Bergvik och Skutberget ligger vid Vänern i västra Karlstad, söder om E18. Norr om E18 ligger Eriksberg. Bergviks bebyggelse omfattar ett stug- och villaområde vid strandlinjen och ett stort handelsområde med köpcentrum i nordöst. Större delen av Skutberget utgörs av ett fritidsområde med motionsanläggning, badplats och camping. Här finns även små fritidshus från 1930-talet och framåt.
Områdets karaktär
Bebyggelsen i området består främst av enbostadshus i 1-1,5 plan, i form av små fritidshus till större villor och äldre mangårdsbyggnader. Bergviks handelsområde har betydligt större skala än övrig bebyggelse och omfattar även stora parkeringsytor. I Bergviks stug- och villaområde är tomterna placerade på vardera sidor av Frykmans väg. De äldsta fritidshusen från 1910- till 1930-talen finns längsmed stranden. Norröver ligger platsen för Bergviks gård. Här finns en ladugårdsruin i natursten och många spår i landskapet så som äldre stenmurar och planterade stora lövträd. Väster om gården är landskapet öppet med långa vyer över Bergviks udde och Vänern.
Inom Skutbergets stora fritidsområde finns stora öppna gräsytor men området är även omgivet av tät skog i de norra och västra delarna. I skogen leder slingriga vägar och stigar till små fritidshus på kuperade naturtomter. Vid Skutberget går gamla Bomstadsvägen som är en äldre vägsträckning till Karlstad förbi Eriksberg, Aspsäter och Bergviks gårdar.
Bergvik, Eriksberg och Skutberget i årtal
- 1353 Aspsäter omnämns första gången i skriftliga källor.
- 1571 Kattviken (senare Bergviks gård) omnämns i skriftliga källor.
- 1616 Fintatorp på nuvarande Skutberget omnämns i skriftliga källor.
- 1850-tal Gården Norra Aspsäter flyttar och får namnet Eriksberg.
- 1914 Den första sommarvillan i Bergvik uppförs av hovfotograf Karl Nyström.
- 1920-30-tal Stugområden växer fram på avstyckad mark från områdets gårdar.
- 1940-tal Fritidshus flyttas från Grundviken till Bergvik.
- 1945 Skutbergets fritidsområde etableras på Fintatorp.
- 1955 Skutbergsgården invigs.
- 1960-tal De första permanentbostäderna i Bergvik byggs.1970-tal Bergviks folkskola rivs.
- 1986 Bergviks handelsområde invigs.
Bergviks gård
Det som idag utgör Bergvik med köpcenter, stug- och villaområde har under lång tid tillhört gården Bergviks ägor. Bergvik och Bergviks gård kallades fram till 1900-talets början för Kattviken. Gården omnämns för första gången i skriftliga källor år 1571, som bland annat Kattawikom och Kattewÿkan. Kartor från sent 1600-tal visar hur gården Kattviken redan då var belägen på den plats där det som finns kvar av gården ligger idag.
Bergviks gård ligger vid Hallviksvägen väster om köpcentret, norr om Bergviks stug- och villaområde. Ett stort antal av gårdens byggnader finns inte längre kvar. Det nuvarande bostadshuset är byggt 1956 och ersatte då en äldre mangårdsbyggnad. Norr om bostadshuset finns de murade väggarna kvar efter gårdens ladugård från tidigt 1800-tal. Ladugården hade även en stor byggnadsdel av trä som revs tillsammans med taket 2007.
Under slutet av 1800-talet fanns även Bergviks folkskola i gårdens närhet, österut längs landsvägen. Skolan uppfördes under 1800-talets andra hälft och låg där Bergviks köpcenter och parkering ligger idag. Skolan revs under sent 1970-tal och hade även flera tillhörande ekonomibyggnader och ett mindre markområde för självhushållning.
Eriksberg och Aspsäter
Området norr om Bergvik och E18 ägdes fram till 1900-talets mitt av gårdarna Eriksberg och Aspsäter. Aspsäter finns omnämnt i skriftliga källor redan år 1353. Under 1600-talet delades gården upp i två gårdar, Norra och Södra Aspsäter. På 1800-talet flyttades Norra Aspsäter till marker väster om Södra Aspsäter och kom senare istället att kallas Eriksberg. Gården Eriksberg hade ett stort antal byggnader, parkliknande trädgårdar och en allé ner mot landsvägen. Ägorna omfattade även Skutberget. Gården köptes av Karlstads stad år 1944. Idag finns ladugården från 1800-talet och två arbetarbostäder från 1949 bevarade på platsen. Aspsäter är fortfarande privatägt och omfattar idag mangårdsbyggnaden från år 1890 samt ett äldre timrat uthus. Gårdens jordbruksmark är sedan länge avstyckad.
Bergviks stug- och villaområde
Under tidigt 1900-tal blev det vanligt att gårdar styckade av eller arrenderade ut mark till fritidshus på natursköna tomter. År 1914 byggdes den första sommarvillan i Bergvik åt hovfotograf Karl Nyström med familj. Ytterligare två sommarvillor byggdes här under tidigt 1920-tal och i slutet av decenniet började ett stugområde med små sportstugor att växa fram på strandtomterna i södra Bergvik. Genom Bergviks stug- och villaområde sträcker sig Frykmans väg som fått sitt namn efter Frykmanstorp i områdets östra del.
Tomterna på östra sidan av vägen bebyggdes först på 1940-talet. Flera fritidshus flyttades hit från Grundviken eftersom den nyanlagda ammunitionsfabriken på Zakrisdal krävde en skyddszon. Dessa tomter saknade strand och därför ordnades en gemensam badplats. Från 1960-talet har Bergvik alltmer bebyggts med permanentbostäder, varav flera uppvisar det sena 1900-talets villaarkitektur som återblickar på traditionell allmoge- och schweizerstil.
Skutberget
Det område som idag kallas Skutberget har historiskt benämnts Fintan och Fintatorp och dessa gårdar har funnits här sedan 1500-talet. Namnet Skutberget kommer från att det funnits ett hamnläge här, troligen vid gården Fintan. Fintatorp bestod under 1800-talet av två gårdar, varav den norra finns kvar. Tomten för Finta gård är sedan 1930-talet bebyggd med fritidshus. Vid Gamla Bomstadsvägen ligger även två gårdar från sent 1800-tal varav den ena, kallad Villa Solhem, ursprungligen uppfördes som soldattorp.
Från sent 1920-tal började fritidshus byggas på arrenderad mark på Skutberget. När marken såldes till Karlstads kommun 1944 ökade antalet fritidshus. Nu etablerade sig också skid- och friluftsfrämjandet på Skutberget, med en av friluftsområdets grundare, brandmannen och orienteraren Anders Forsell i spetsen. År 1955 invigdes Skutberget och Skutbergsgården, ritad av stadsarkitekt Olle Lagergren och Nils Åkerman. Tanken var att skapa ett reservat för alla stadsbor som saknade sommarstugor eller egen badstrand. Kring 1960 var antalet sommarstugor på området omkring 30 stycken och vid 1970-talets början uppfördes motionscentralen med dusch och omklädningsrum.
Fritidshusbebyggelsen
Under tidigt 1900-tal började gårdar i både Karlstad och i övriga landet att stycka av eller arrendera ut mark till fritidshustomter. På 1930- och 40-talen ökade fritidshusbebyggelsen och sommarstugeområden växte fram på tidigare gårdsägor i takt med nedläggningen av jordbruket. Intresset av att ägna sig åt friluftsliv är en följd av 1800-talets och det tidiga 1900-talets industrialisering. Växande och allt mer förorenade städer frambringade ideologier om friluftslivet som hälsofrämjande och badorter, badhotell och stora sommarvillor blev vanligt för samhällets övre klasser.
En bit in på 1900-talet blev små sportstugor och camping ett sätt för en bredare allmänhet att ta del av friluftslivet, vilket även hänger samman med möjligheten att vara ledig på sommaren. År 1938 lagstadgades två veckors semester för alla och lagändringen tillsammans med folkhemmets förbättrade ekonomiska och sociala villkor ledde till en stor ökning av antalet fritidshus.
Sportstugan blev populär bland medelklassen och var ämnad för sport och friluftsliv. De hade en genomsnittsstorlek på 40 kvm och de var ofta billiga att uppföra. Sommarstugan däremot var en större villa där hela familjen skulle kunna tillbringa sommaren med alla bekvämligheter. Gemensamt för de tidiga sommar- och sportstugorna var att byggnaderna skulle underordna sig naturen och varsamt placeras i terrängen utan stora markingrepp. Stugtomterna nåddes vanligen via små skogsstigar eller med båt.
Läs vidare
- Ortsnamnen i Karlstad, Erik Sandberg, 1946-48
- Karlstad stads historia, Ove Moberg, 1983
- Stadsdelsboken Tätorten Karlstad, Gunnar Lundqvist, 2008
- Kulturmiljöutredning vid Skutberget, Värmlands museum, 2008
- Kulturmiljöutredning vid Bergvik och Zakrisdal, Värmlands museum, 2009
- Arkeologisk utredning, rapport 2018:20, Leif Karlenby, Arkeologigruppen AB, 2018
- Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.
Sidan uppdaterad: 2024-09-10
Hittade du det du sökte på sidan?