Demokrati och inflytande i arkiven

I år fyller demokratin i Sverige 100 år. Och demokrati är något vi kanske tar för givet i Sverige idag. Månadens dokument för november blir röstlängder från 1920-talet. Efter en titt i dem blir frågan om vi faktiskt införde demokrati 1921. För var det verkligen alla som fick rösta?

Texten är skriven i november 2021.

Rösträtt

I år är det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i riksdagsvalen. Reformen var genomgripande, och den går ofta under benämningen Det demokratiska genombrottet. För kommunernas del kunde de nya rösträttsreglerna tillämpas redan vid 1919 års kommunalval eftersom det inte krävdes någon grundlagsändring för detta.

Vi uppmärksammade saken med ett månadens dokument, De första demokratiska kommunalvalen, för två år sedan. Men det finns all anledning att återigen fästa uppmärksamhet vid det som inträffade för hundra år sedan.

Demokrati men inte för alla

Demokrati är kanske något vi tar för givet i Sverige idag, men det är alls ingen självklarhet. Inte heller dess innehåll är särskilt självklart, och frågan är kanske om vi faktiskt införde demokrati 1921.

För var går gränsen för demokrati? Är det när hälften av befolkningen får rösta? I så fall infördes demokrati med knapp marginal 1921. Visserligen var principen för de nya rösträttsreglerna att varje person hade en röst, men det fanns en hel del så kallade rösträttsstreck (villkor som behövde uppfyllas för att man skulle vara röstberättigad) som gjorde att endast ca 55 % av befolkningen faktiskt kunde utnyttja sin rösträtt.

Förutom åldersstrecket (som är det enda kvarvarande rösträttsstrecket) fick man till exempel inte vara varaktigt omhändertagen av fattigvården, vara omyndigförklarad eller dömd till fängelse. För att få vara med och fatta beslut om rikets styre skulle man nämligen kunna anses vara duglig och ansvarstagande.

I röstlängderna finns alla röstberättigade medborgare upptagna. Där kan man också se vilka som föll för de olika rösträttsstrecken och vilka som faktiskt deltog i valen. De utgör en utmärkt källa för val- och demokratiforskning, och de är även intressanta för släktforskare då de ger en snabb bild av vilka som till exempel uppbar fattigunderstöd eller inte kunde betala sin skatt ordentligt.

Före det demokratiska genombrottet, då rösträtten var graderad (man fick olika antal röster i kommunalvalen beroende på hur mycket skatt man betalade), ger de också en god bild av den lokalpolitiska maktstrukturen.

Källa: Valnämnden, Karlstads stad.