Inledning - vad är en översiktsplan?

Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring och ger vägledning för hur mark- och vattenområden och bebyggd miljö ska användas, utvecklas och bevaras nu och i framtiden.

Här visar kommunen långsiktiga ambitioner samtidigt som den ska spegla det politiska styrets uppfattning om utvecklingen av Karlstads kommuns fysiska miljö.

Tillsammans med kommunens styrmodell med strategisk plan är översiktsplanen ett av de viktigaste övergripande styrdokumenten för att nå en hållbar samhällsutveckling.

En översiktsplan ska ange en långsiktig och övergripande utvecklingsinriktning som utgör grunddragen för användningen av mark- och vattenområden. Översiktsplanen ska därutöver visa hur kommunen tänker ta hänsyn till allmänna intressen samt hur riksintressen ska tillgodoses och hur miljökvalitetsnormer ska följas.

Kommunens översiktsplan utgör en del i den regionala utvecklingsplaneringen och fungerar som plattform i relation till andra kommuner och statliga myndigheter.

Översiktsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument, men den ska ge vägledning för efterföljande planering och lovgivning för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Planeringsstrategin

Sveriges kommuner ska senast två år efter ett ordinarie val anta en planeringsstrategi. Syftet med planeringsstrategin är att den ska främja en kontinuerlig översiktsplanering som håller översiktsplanen aktuell och ger uttryck för de gällande övergripande politiska målen i kommunen.

Planeringsnivåer

I Sverige är fysisk planering en demokratisk process där olika samhällsintressen ska vägas mor varandra. Kommunerna är enligt plan- och bygglagen ansvariga för den fysiska planeringen. Men kommunernas planering behöver förhålla sig till internationella, nationella och regionala mål och planer. Genom översiktsplanen visar kommunen hur vi bidrar till att relevanta mål och planer uppfylls.

Översiktsplanens utvecklingsinriktning, mark- och vattenanvändning och ställningstaganden är sedermera vägledande för efterföljande planering och lovgivning i kommunen.

Från globalt till lokalt

Samhället står gemensamt inför stora utmaningar som behöver hanteras över nations-, region- och kommungränserna. Klimatförändringar är ett exempel där alla är beroende av varandra och av hur väl man på global till lokal nivå lyckas med högt uppsatta ambitioner. Därför behöver flera tänkbara konsekvenser hanteras inom planeringens ramar.

För en hållbar utveckling i Karlstads kommun är flera nationella och regionala mål av betydelse. Några exempel på sådana planer och mål som har betydelse för översiktsplanen är Agenda 2030, Sveriges miljökvalitetsmål, Barnkonventionen och Värmlandsstrategin.

Agenda 2030 är FN:s globala agenda med 17 mål för hållbar utveckling. Karlstads kommun bidrar till dessa genom arbete på lokal nivå. Redan 2017 beslutade Karlstads kommun att arbeta utifrån Agenda 2030 och att den ska vara en del av vår styrmodell. De globala målen har på så vis integrerats i den kommunala verksamheten, via strategisk plan med dess samverkansområden, som översiktsplanen tar sin utgångspunkt från.

Karlstads vision - ett bättre liv i solstaden

Karlstads kommuns styrmodell består av tre delar - visionen, strategisk plan och värdegrunden. Karlstads kommuns vision Ett bättre liv i solstaden talar om riktningen vi vill gå i och ger en bild av kommunens framtid. Ett bättre liv i solstaden syftar till att livet ska vara bättre i Karlstad oavsett i vilket skede i livet du befinner dig. Vi vill att livet i Karlstad ska vara bättre än på andra platser. Vi ska därför utgå från vad människor behöver för att kunna ha ett bra liv. Översiktsplanen är ett av flera redskap kommunen har för att bidra till den riktning som vår vision pekat ut.

Karlstads strategiska plan och samverkansområden

Den strategiska planen talar om vad vi ska göra för att nå visionen på sikt. Den innehåller samverkansområden med tillhörande mål. Översiktsplanen påverkas av alla samverkansområden, men kopplas tydligast samman med samverkansområdet Utveckla och förvalta en växande stad och landsbygd. Samverkansområdet har tre målsättningar som ger avtryck i översiktsplaneringen på olika sätt.

Karlstads kommuns verksamheter ska vara fossilfria 2026 och det geografiska området Karlstad ska vara klimatneutralt år 2030

För att Karlstads kommuns geografiska område ska vara klimatneutralt år 2030 behöver planeringen präglas av smarta lösningar och arbeta med både klimatanpassning och minskad klimatpåverkan. I översiktsplaneringen tas det i uttryck genom:

• Planera för korta avstånd, hållbart resande och en sammanhållen stadsutveckling.
• Planera för ett nära serviceutbud i stads- och kommundelar.
• Planera för en utvecklad järnvägsinfrastruktur.
• Planera med hänsyn till och värna ekosystemtjänster och mångfunktionella grönområden.
  
• Planera för att dra nytta av befintlig infrastruktur och underlätta energieffektiva samhällen.

Karlstad ska vara en regional och nationell tillväxtmotor

Karlstads tillväxt ska bidra till den gröna omställningen, vara smart och hållbar. Karlstad ska vara en tillväxtmotor för hela regionen och bidra med förutsättningar för god tillgång till kompetens, investeringar, företagsexpansion, forskning och innovation. I översiktsplaneringen tas det i uttryck genom:

• Fokus på stadskärnan som nav i regionen med fler bostäder, arbetsplatser och besöksanledningar.
• Planera för ny verksamhetsmark.
• Planera för en utvecklad järnvägsinfrastruktur.
• Stärkt regional samverkan i planerings- och utvecklingsfrågor.

Minska och motverka segregation i hela kommunen

Vi vill motverka segregation i samhället och samhällsplaneringen kan på flera olika sätt bidra med förutsättningar för det. I översiktsplaneringen tas det i uttryck genom:

• Prioritera en blandad bebyggelse.
• Planera för en utveckling i befintliga stadsdelscentrum och centrumnoder.
• Planeringsinsatser i områden med socioekonomiska utmaningar.
• Planera för en mer sammanhållen och sammanhängande stad.
• Planera för fler bostäder och verksamheter i kommunens mindre tätorter med god tillgång till lokal service.
  

Fördjupade översiktsplaner och tematiska tillägg

Till översiktsplaneringen hör ett flertal fördjupningar och tematiska tillägg. Där denna plan inte anger någon annan markanvändning eller inriktning föreslås följande fördjupningar och tematiska tillägg fortsatt gälla:

• Masshushållningsplan (2022)
• Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2016)
  
• Vatten- och avloppsplan (2015)
• Vindkraftsplan (2011)
• FÖP Välsviken (2019)
• FÖP Stockfallet och Edsgatan (2006)
  

Pågående planarbeten

Detaljplaneuppdrag som är beslutade och pågående vid tiden för framtagandet av översiktsplanen värderas inte inom ramen för denna process. De har hanterats som givna förutsättningar.

Andra styrdokument och planeringsunderlag

Utöver kommunens styrmodell (Vision, strategiska plan och värdegrund) och översiktsplanen samt dess tillägg finns fler styrande dokument och planeringsunderlag som är vägledande för detaljplanering, lovgivning och förvaltning under förutsättning att översiktsplanen inte anger en annan inriktning.

Nationella och regionala mål, planer och program

Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

Sveriges miljömål

Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål inom bland annat områdena biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.

Förhållningssätt

Översiktsplanen skapar förutsättningar för en utvecklingen som på flera sätt bidrar till Sveriges miljömål. Det handlar om en bebyggelsestruktur som har ett tydligt samband med befintlig tätortsbebyggelse vilket främjar gång- och cykel och kollektivtrafikresor som bidrar till minskade utsläpp och frisk luft. Översiktsplanen präglas av en samhällsplanering som drar stor nytta av befintliga infrastruktursystem och som utformas efter människors behov.

Nya markanspråk har skett med avvägning och hänsyn till naturvärden. Där ny bostadsbebyggelse föreslås finns även tydliga ställningstaganden som redogör för vilka ekologiska värden, livsmiljöer och spridningssamband som efterföljande planering behöver förhålla sig till och samexistera med. Översiktsplanen belyser därutöver behovet av fler park- och grönområden i stadsbebyggelsen för att nyttja ekosystemtjänster för klimatanpassning.

Översiktsplanen tar även ställning till att långsiktigt skydda fler områden med höga natur- och friluftsvärden vilket utgör beståndsdelar i målen avseende myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv.

Folkhälsomålen

Den nationella folkhälsopolitiken med sina 11 mål syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa för rikets befolkning. Arbetet berör aspekter som jämlikhet, trygghet, miljöer, levnadsvillkor med mera.

Förhållningssätt

Översiktsplanen skapar förutsättningar för utvecklingen av miljöer som främjar folkhälsan. Det kan handla om att säkerställa trygga och säkra gång- och cykelvägar, trygga offentliga rum, möjlighet till rekreation och fysiska aktiviteter med mera. En annan del i arbetet för en bättre folkhälsa berör människors delaktighet, samhällsansvar och inkludering. Karlstads kommun har genomfört ett flertal invånardialoger under översiktsplanarbetet.

Nationella friluftsmålen

Den nationella friluftspolitiken är till för att säkerställa invånarnas möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som en grund. Ett av de nationella målen syftar till att säkerställa tillgången av attraktiv natur i närheten av tätorter.

Förhållningssätt

Karlstadsborna har goda förutsättningar att utöva friluftsliv i attraktiva, tätortsnära naturområden. En viktig del i översiktsplaneringen är att fortsättningsvis säkerställa tillgången på kvalitativa grön- och naturområden i en kommun som växer. Här tar översiktsplanen ställning för den övergripande grönstrukturen och för att ett antal områden att långsiktigt skyddas.

Värmlandsstrategin

Region Värmland har det regionala utvecklingsansvaret och utarbetar en strategi för regionens utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin anger bland annat att Värmland ska vara öppet och välkomnande, och allt från våra natursköna miljöer till vårt rika kulturliv ska vara till för alla. För att utveckla länet krävs ett hållbart transportsystem för gods- och persontrafik och det ska vara lätt att ta sig inom, till och från länet och ut i världen.

Förhållningssätt

Kommunen har med översiktsplanen en nyckelroll i att skapa genomförbarhet för mål och ambitioner som formuleras i den regionala utvecklingsstrategin. Karlstad ska fortsätta att vara en regional och nationell tillväxtmotor som bidrar till en dynamisk och expanderande arbetsmarknad. Utvecklingen av transportinfrastrukturen i stråket mellan Oslo och Stockholm är en prioriterad utvecklingsfråga som skapar förutsättningar för en regionförstoring och tillväxt.

Ett förbättrat transportsystem gör det enkelt för kommuninvånare och företag att välja hållbara transportsätt. Översiktsplanen reserverar mark som tidigare utretts för ny järnvägsinfrastruktur och planerar mark för bostäder och verksamheter som drar nytta av läget i stråket. För att dessa lägen ska utgöra attraktiva boendemiljöer gör översiktsplanen tydliga avvägningar mellan plats för tillväxt, och plats för rekreation och fritidsaktiviteter.

Nationell och regional plan för transportinfrastruktur

Region Värmland ansvarar för att ta fram en länsplan som anger målen för utvecklingen av den regionala transportinfrastrukturen i Värmland. Region Värmland har länge prioriterat E18 och E45 samt riksvägarna 61, 62, 63 och väg 236. Tillsammans knyter de ihop länet och utgör Värmlands vägförbindelse med omvärlden. Infrastrukturförbättringarna är viktiga för att utveckla den regionala arbetsmarknadsregionen och i nuvarande planperiod sker kapacitet- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 61/62 norr om Bergvik och väg 236.

Vidare har Värmlandsbanan och Norge/Vänerbanan hög prioritet bland järnvägarna eftersom de har störst betydelse för regionen med mest gods- och persontrafik. På värmlandsbanan behövs infrastrukturåtgärder finansieras via den nationella planen för infrastruktur.

Förhållningssätt

Karlstad kommun fortsätter att skapa förutsättningar för att stadsutveckla och förtäta runt Karlstad C i syfte att förstärka Karlstad som en nodstad med tillgänglighet till hållbara transporter i stråket mellan Oslo och Stockholm. Kapacitet och trafiksäkerhet på samtliga regionala vägar har betydelse för tillgängligheten till Karlstad och regionförstoringen. Genom att genomföra den sedan tidigare planerade Östra förbindelsen kan väg 236 flyttas från Tormestad och där med skapas en bättre framkomlighet och färre konflikter mellan trafikleden och planerad stadsutveckling.

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Region Värmland är regional kollektivtrafikmyndighet och tar fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram som är ett långsiktigt strategiskt dokument för kollektivtrafik i länet. Programmet innehåller mål om andelen resor med hållbara transportslag, kundnöjdhet, miljöpåverkan samt tillgänglighet och pekar i nuvarande plan ut en riktning mot ett mer flexibelt och behovsanpassat resande. Eftersom all kollektivtrafik numer är att betrakta som kommersiell ska planeringen av allmän kollektivtrafik ta hänsyn till om det finns intresse av att bedriva kommersiell kollektivtrafik i en relation.

Förhållningssätt

Utformningen av kommunal infrastruktur sätter förutsättningar för kollektivtrafikens framkomlighet och tillgänglighet. I takt med att staden och kommunen växer och utvecklas skapas nya kundunderlag för kollektivtrafiklösningar varför det är viktigt att fysisk planering och kollektivtrafikens utveckling går hand i hand. Karlstads kommun fortsätter arbeta tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten för en långsiktig planering av kollektivtrafikens utveckling i kommunen.

Regional cykelplan

Den regionala cykelplanen syftar till att förbättra och bygga ut cykelvägarna mellan och utanför regionens tätorter. Planen har tagits fram av Region Värmland, och utgör ett underlag för prioriteringar av åtgärder i cykelinfrastrukturen med statliga medel från länsplanen. Planen slår fast att cykel skall vara en naturlig del i all samhällsplanering och åtgärder för ökad och säker cykeltrafik skall integreras i all lokal och regional planering. Genom att prioritera cykelns utveckling som ett eget transportslag stärks cykelns betydelse för transporter.

Förhållningssätt

Goda cykelförbindelser mellan Karlstad tätort, kommunens mindre tätorter och grannkommuner är viktigt för att göra cykelpendling i Karlstadsregionen attraktivt. Karlstads kommun kommer fortsatt att prioritera åtgärder för förbättrad cykelinfrastruktur mellan stad och tätorter i Karlstadsregionen i samband med ansökningar om statlig medfinansiering. På så sätt skapas förutsättningar att uppnå måluppfyllelse i den regionala cykelplanen.

Regionala energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategin är framtagen av Länsstyrelsen för att ge kommunerna i Värmlands län vägledning mot Sveriges nationella klimat- och energimål. Strategin pekar ut riktningen mot målen och vilken ambitionsnivå som krävs i det regionala arbetet för att Värmland ska kunna bidra till att målen uppnås. De målbilder som lyfts fram i strategin är Ett robust och flexibelt energisystem, Ansvarstagande konsumtion, Fossilfria och effektiva transporter samt Långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk.

Förhållningssätt

Kommunen har sedan tidigare använt sin översiktsplanering för att skapa förutsättningar för storskalig elproduktion med vindkraft. En bärande inriktning för kommunens framtida utveckling och fysiska planering är att dra nytta av den kapacitetsstarka infrastrukturen för hållbara transporter, för såväl gods som för människor. Att kommunen planerar mark i dessa stråk stärker underlaget för nyttjande av fossilfria och effektiva transporter.