Mark- och vattenanvändning

Denna del av översiktsplanen beskriver hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras. I mark- och vattenanvändningskartan redovisas grunddragen och kommunens inriktning för den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Beskrivningar om utvecklingen för kommunens tätorter finns även i detta avsnitt.

Vålberg och Edsvalla

Vålberg utgör kommundelscentrum och avses en utveckling med nya bostäder i anslutning till ortens centrumfunktioner. I Edsvalla avses bostadsutveckling kring ortens centrala delar samt dess norra del. Plats för verksamhetsändamål koncentreras kring järnvägen i Vålbergs norra del, samt kring Älvenäs hamn i söder. Tillgång till rekreation och friluftsliv finns bland annat vid befintliga motionsspår på den västra sidan E45 samt i Sjösalaparken och stråket längs Norsälven, i Bålbergets naturreservat, samt ett antal tätortsnära områden vilka reserveras som grönstruktur. Kommunens ambition är att möjliggöra utvecklingen av en logistiknod i Vålberg samt att stärka service, utöka boendemöjligheter och stärka attraktiviteten i Vålberg och Edsvalla. Kommunens ambition är att Vålberg förses med en ny pendeltågsstation för att främja ett hållbart resande och regional rörlighet.

Bostäder

I Vålberg föreslås ett större sammanhängande område av bostadsbebyggelse kring Stora Bårum, som kan dra nytta av närliggande centrala funktioner och en attraktiv miljö med öppna siktlinjer. Ett nytt område föreslås i centrum vid befintlig livsmedelsbutik främst i form av flerbostadshus men även radhus. Ett ytterligare område för bostäder föreslås vid Smultronvägen nära Vålbergs skola, förslagsvis i form av småhus med radhus och villabebyggelse.

I sluttningen väster om centrala Edsvalla föreslås ett större område av villabebyggelse. Mark för bostadsändamål pekas även ut intill Edsvalla idrottsplats. Komplettering med bostäder inom befintlig bebyggelse bedöms som önskvärt, i synnerhet i Vålberg för att eftersträva en mer sammanhängande bebyggelsestruktur.

Verksamheter

Kommunen ser goda möjligheter till att utveckla en framtida gods- och logistiknod i Vålberg. Därför föreslås ytterligare verksamhetsmark i anslutning till redan detaljplanelagd industrimark med järnvägsanslutning för en etappvis utbyggnad. Ett järnvägsreservat för Vålbergsrakan utgör också en del av det utpekade verksamhetsområdet, vilken på sikt kan tillgodose bland annat ökad kapacitet för godstransporter på järnväg. Gods- och logistiknoden bör betraktas i en helhet som omfattar nya markanspråk för verksamhetsmark, Värmlandsterminalen (före detta Älvsbyhus) samt befintliga detaljplanelagda verksamhetsmarkytor väster samt nordväst om Värmlandsterminalen.

I anslutning till hamnen i Älvenäs avses en utveckling med verksamhetsmark med god tillgång till sjöfart och väginfrastruktur. Området bedöms på sikt kunna utvecklas vidare med järnvägsförbindelser som knyter samman hamnen och intilliggande verksamhetsmark med den föreslagna gods- och logistiknoden norr om Vålbergs tätortsbebyggelse.

För att tillgodose markbehov för andra verksamheter som nödvändigtvis ej är knutna till gods och logistik pekas ett område ut söder om Norsälven intill befintlig verksamhetsmark.

Infrastruktur

Utpekandet av en gods- och logistiknod i Vålberg kräver investeringar inom väg- och järnvägsinfrastrukturen. Bangården på Vålberg station är idag en linjeplats som behöver stärkas upp med signalreglering och elektrifiering som säkerställs med hjälp av nytt ställverk för att kunna bli en driftplats. Ett 650 meter långt rundgångsspår behöver komplettera de två befintliga spåren på bangården. Två uppställningsspår om 400 meter behövs norr om driftplatsen på Vålberg station för att få till en effektiv och driftsäker godshantering. Kommunens ambition är att järnvägsförbindelsen till hamnen i Älvenäs återupptas vilken på sikt kan sammanlänka hamnverksamheten med den föreslagna gods- och logistiknoden.
Godsnoden i Vålberg kommer innebära fler godstransporter med lastbilstrafik i Vålberg och Edsvalla. Därför föreslås en ny väganslutning mellan E45 och Edsvallavägen anpassad för tung trafik för att leda om godstransporter från bostadsbebyggelsen i Edsvalla.

Eftersom Vålberg station omformas till en driftplats och beläggs med ytterligare ett spår för godshantering, behöver plankorsningen för Bårumsgatan ersättas med en passageundergång för gång och cykel för att motverka barriäreffekter och främja tillgången till en framtida pendeltågsstation. Gång- och cykelinfrastrukturen behöver även kompletteras mellan Edsvalla, Vålberg och Lillerud samt nya bostadsområden. Gång- och cykelinfrastrukturen mellan tätorterna är av stor betydelse, inte minst för barn och deras behov av trygga och säkra skolvägar.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Behovet av skola och förskolor ska beaktas i efterföljande planering och följa befolkningstillväxten i Norsbygden. Förutsättningar för omkring 1-2 förskolor bör studeras, samt Vålbergsskolans förutsättningar att tillgodose ett större elevantal.
• Efterföljande planering bör vidta ett avstånd om minst 50 meter från befintlig 130 kV-ledning.
• Efterföljande planering och lovgivning ska sträva efter att undvika att nya bostäder, skolor och förskolor placeras nära kraftledningar och elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. 0,4 μT (mikrotesla) tillämpas som riktvärde i Karlstads kommun.
• Verksamheter med inriktning mot gods, logistik och hållbara transporter prioriteras i verksamhetsområden som utgör del av den föreslagna gods- och logistiknoden.
• Planeringen av en gods- och logistiknod föranleder behov att utreda anslutningsvägar, GC-kopplingar samt kapaciteten i försörjningsystem som VA och elnät.
• Kommunen ska tillsammans med Trafikverket och Region Värmland planera för en pendeltågsstation i Vålberg.
• Kommunen ska tillsammans med Trafikverket och Region Värmland planera för att gång- och cykelinfrastrukturen stärks i Norsbygden via medel från Länstransportplanen.
• Ras- och skredrelaterade risker intill Norsälven föranleder behov av ytterligare utredningar och eventuella stabilitetsåtgärder.
• Bullerstörningar från Malma bergtäkt och behov om eventuella åtgärder ska utredas vid efterföljande planering.
• Fossil åkermark och fornlämning vid markanspråk väster om centrala Edsvalla.

Vallargärdet

I Vallargärdet avses en utveckling med nya bostäder i anknytning till befintlig bebyggelse såväl kring ortens centrala delar som västerut kring Åstorp. Plats för verksamhetsändamål koncentreras i skyltläge vid riksväg 63. Tillgång till rekreation och friluftsliv finns vid befintligt motionsspår samt skog kring centrum som reserveras som grönstruktur. Kommunens ambition är att stärka Vallargärdet som servicenod med god tillgång till service, närhet till Karlstad via hållbara transportsätt och ett varierat bostadsutbud i småskalig miljö.

Bostäder

Ny sammanhållen bostadsbebyggelse föreslås kring centrala Vallargärdet samt Åstorp. Bebyggelseutvecklingen bör vara varierad med såväl villor som radhus med inslag av flerbostadshus i lägre skala för att uppnå ett bredare bostadsutbud på orten. I de centrala delarna kan främst radhus och flerbostadshus övervägas, medan det i de västliga markanspråken är viktigt att bevara den lantliga och småskaliga karaktären.

Klarälvsbanan utgör en särskild förutsättning för gång- och cykeltransport till och från Karlstad, varför markanspråken i väst utgår från den. Ny bebyggelse i detta läge ska knyta ihop samhällets olika delar på ett bättre sätt, särskilt kopplingen mellan Klarälvsbanan och centrum.

Verksamhetsmark

Norr om riksväg 63 i anslutning till befintligt verksamhetsområde föreslås ytterligare mark för verksamhetsändamål. Läget intill riksvägen med egen infart ger goda förutsättningar för verksamheter att dra nytta av transportlägets funktion.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Kommunen ska utveckla ett ändamålsenligt centrum med torg som kan utgöra en tillgänglig och trygg mötesplats.
• Kopplingen mellan Klarälvsbanan och centrala Vallargärdet förstärks med nya gång- och cykelvägar.
• Kommunen ska planera för ytterligare busshållplatser som kan kollektivtrafiksförsörja ny och befintlig bebyggelse.
• Hänsyn ska tas till grundvattenförekomsters långsiktiga funktion för vattenförsörjningen.
• Behovet av skola och förskolor ska beaktas i efterföljande planering och följa befolkningstillväxten i Vallargärdet. Förutsättningar för omkring 1–2 nya förskolor bör studeras.
• Utbyggnad och kapacitetsförstärkningar av kommunalt vatten och avlopp i Vallargärdet bör samordnas med nödvändiga åtgärder bland annat i norra Kronoparken, för att uppnå en kostnadseffektiv helhetslösning.

Molkom

Molkom utgör kommundelscentrum för kommunens norra delområden. På orten avses en utveckling med såväl verksamheter som bostäder. Ny mark för verksamheter koncentreras intill Bergslagsbanan där möjlighet till etableringar även finns i form av befintlig planlagd verksamhetsmark.

Utöver nya markanspråk för bostadsändamål finns det inom tätorten förutsättningar för kompletterande bostadsutveckling i form av förtätning, samt lediga tomter och planlagd mark för bostadsändamål. I tätortens utkanter finns möjligheter till bostadsbebyggelse inom utpekade LIS-områden. Tillgång till rekreation och friluftsliv finns vid bland annat Molkomsskogen, Molkomsmossen samt vid Graningebadet. Kommunens ambition är att stärka Molkom som kommundelscentrum med tillkommande bostadsbebyggelse, mark för näringslivsetableringar och god tillgång till service.

Verksamhetsmark

I östra Molkom i anslutning till befintligt verksamhetsområde pekas ny mark ut för verksamhetsändamål. Områdets avskildhet samt goda tillgång till infrastruktur gör området intressant för ytterligare verksamhetsmark. En utveckling av befintliga verksamheter såsom stål- eller byggindustri alternativt en större etablering av industriverksamhet kan vara möjlig här.

Bostäder

Ny sammanhållen bebyggelse föreslås mellan Ängsbacka och centrala Molkom för att bygga samman tätorten och skapa nya attraktiva boendekvaliteter. Bebyggelsen kan endera vara blandad med såväl småhus som flerbostadshus eller av småskalig utveckling i form av en ekoby eller annat gemenskapsboende.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• En ny 130 kV regionnätsledning planeras i syfte att säkra elförsörjningen till Molkom. Efterföljande planering ska vidta ett avstånd om minst 50 meter från den planerade 130 kV-ledningen.
• Efterföljande planering och lovgivning ska sträva efter att undvika att nya bostäder, skolor och förskolor placeras nära kraftledningar och elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. 0,4 μT (mikrotesla) tillämpas som riktvärde i Karlstads kommun.
• Gräsmarksanknutna samt lövskogsanknutna spridningssamband.
• Buller- och vibrationsstörningar från Bergslagsbanan bör utredas vid efterföljande planering
• Anslutningsvägar och koppling till befintligt gång- och cykelnät.
• Eftersträva mer sammanhängande gång- och cykelvägar som når målpunkter i Molkom.
• Kommunen ska tillsammans med Trafikverket planera för trafiksäkra gång- och cykelpassager över väg 63.

Väse

I Väse avses en utveckling med varsam förtätning inom den sammanhållna bostadsbebyggelsen. Markanspråk för ny sammanhållen bostadsbebyggelse möjliggörs för fortsatt tätortsutveckling enligt översiktsplanens inriktning. Väse station förser orten med särskilda förutsättningar och god tillgång till den regionala tågtrafiken vilket utgör en bärande förutsättning för Väses tillväxt. Plats för verksamhetsändamål fokuseras i infrastrukturnära lägen vid E18. Tillgång till rekreation och friluftsliv finns i befintligt friluftsområde med motionsspår och Vildaparken. Kommunens ambition är att stärka Väse som kommundelscentrum med god tillgång till service, fler arbetsplatser och ett varierat bostadsutbud.

Verksamhetsmark

Söder om E18 i nära anslutning till brandstationen och Väse bytespunkt avses utveckling för verksamhetsändamål. Boende i Väse har god tillgång till området via Storgatan vilket gör platsen lämplig för exempelvis mindre verksamhets- och företagsetableringar eller lokal service.

Norr om E18 avses utveckling av verksamhetsmark i anslutning till Rasta Värmland, samt ett större sammanhängande område nordost om Väsemotet. Områdets geografiska läge med dess goda tillgång till nationell infrastruktur gör platsen intressant för företag och verksamheter.

Bostäder

I Väses föreslås ny småskalig och sammanhållen bostadsbebyggelse såväl norr som söder om järnvägen. Bebyggelseutvecklingen avses vara i varierad form med villor och radhus som utgör en väsentlig del av den tillkommande bebyggelsen, även flerbostadshus i lägre skala behövs för att tillgodose ett brett bostadsutbud på orten.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Kapaciteten i nuvarande VA-försörjningssystem är begränsad och behöver utökas. En utredning för utökad kapacitet pågår.
• Reningsverkets omgivningspåverkan, funktion och framtida behov behöver beaktas i efterföljande planering.
• Inom utpekat verksamhetsområde behöver förutsättningarna för en hållbar dagvattenhantering säkerställas.
• Eftersträva en mer naturlig utformning av Fläskbäcken och möjlighet till våtmarksområden i dess mynning.
• Buller- och vibrationsstörningar från Värmlandsbanan utreds i efterföljande planering.
• Kopplingen mellan Väse tätort och föreslaget verksamhetsområde norr om E18 ska förstärkas med gång- och cykelvägar. Väse bytespunkt vid E18 och tillgången till service i vid Värmlands Rasta ska inkluderas.
• Behovet av skola och förskolor ska beaktas i efterföljande planering och följa befolkningstillväxten i Väse. Förutsättningar för cirka 1–2 nya förskolor ska studeras inom ramen för efterföljande planering. Väse skolas förutsättningar att tillgodose ett större elevunderlag ska också utredas

Karlstads stad

Trangärd

Trangärd avses att utvecklas till en ny stadsdel med blandad småskalig bebyggelse med främst småhus samt inslag av flerbostadshus i lägre skala för att uppnå ett bredare bostadsutbud. En viktig planeringsförutsättning är anknytningen mellan Trangärd och Henstad för att undvika barriärer. Områdets struktur, stråk och bebyggelse ska förbinda Trangärd med den närliggande stadsdelen och skapa förutsättningar för hållbar mobilitet. Trangärd kan utgöra plats för en mindre centrumnod som kan tillgodose lokal service i närområdet. Den nya bebyggelsen bör präglas av det naturnära läget där gröna värden tas tillvara i stadsdelens struktur och bevaras eller förstärks så långt det är möjligt.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Våtmarksområden och större avrinningsvägar av betydelse för vattenrenande och flödesreglerande ekosystemtjänster behöver visas hänsyn.
• Utrymme och funktionalitet för barrskogsanknutna spridningssamband.
• Vegetation intill väg 61/62 till förmån för luftrening och bullerdämpning säkerställs i efterföljande planering.
• En förbindelse som sammankopplar friluftsområdena I2-skogen, Sörmon och Skutberget ska prioriteras i eller i anslutning till området.
• Plats för cirka två förskolor och en skola behöver säkerställas i efterföljande planläggning i strategiska lägen i relation till kommunikationstråk, målpunkter och bostäder.

Trangärdstorp

Trangärdstorp ligger i anslutning till stadsdelarna Råtorp och Älvåker. Platsen avses att utvecklas med ett varierat bostadsutbud i en mångfunktionell bebyggelse. Planeringen och utbyggnaden av Trangärdstorp är beroende av Värmlandsbanans framtida sträckning med kurvrätningar och dubbelspårsutbyggnad. Detaljplaneläggning av området ska invänta beslut om järnvägen, eftersom det sätter förutsättningarna för stadsdelens utformning.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Befintlig bäck i områdets södra del som fyller en funktion för avvattningen i ett större sammanhängande område ska säkerställas.
• Utrymme och funktionalitet för barrskogsknutna samt bland- och lövskogsanknutna spridningssamband.
• Nedre Fryken-Klarälven grundvattenförekomst ska inte påverkas negativt.
• Plats för cirka en till två förskolor behöver säkerställas i efterföljande planläggning i strategiska lägen i relation till kommunikationstråk, målpunkter och bostäder.

Våxnäs

Området avses utvecklas med en omvandling från dagens handels- och verksamhetsområde till mångfunktionell bebyggelse som innehåller en variation av bostäder, kontor, verksamheter, handel och fritidsverksamheter. Områdets centrala läge bör prägla bebyggelsens stadsmässiga karaktär. I området bör tillgång till effektiva och hållbara mobilitetslösningar eftersträvas. När området omvandlas bör nya park- och grönområden tillskapas.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Tillskapa mer vegetation med park- och grönområden som tillgodoser fler ekosystemtjänster och stärker spridningssamband i samband med omvandling.
• Våxnäs utgör ett riskområde för bebyggelse med höga temperaturer. Nya parker, grönområden och annan vegetation ska minska dessa risker.
• Tillgänglighet till I2-skogen ska prioriteras.
• Geotekniska förutsättningar, markföroreningar, översvämningsrisk, dagvattenhantering och VA-försörjningen i området erfordrar utredningar som tar ett helhetsgrepp för omvandlingen.
• Hagalundsvägens kapacitet och funktion behöver anpassas som följd av områdets omvandling.
• Marktillgång för verksamheter i behov av omlokalisering säkerställs vid Eriksberg.
• Plats för cirka två till tre förskolor och en skola behöver utredas i efterföljande planläggning i strategiska lägen i relation till kommunikationstråk, målpunkter och bostäder.

Fallängen

Fallängen avses att utvecklas till en ny mångfunktionell stadsdel med en blandad bebyggelse som präglas av tillgång till effektiva och hållbara transporter samt god tillgång till natur- och grönområden. Platsen hyser idag höga natur- och friluftsvärden vilka är av särskild betydelse att beakta i efterföljande planering där gröna värden tas tillvara i stadsdelens struktur och bevaras eller förstärks så långt det är möjligt.

Söder om Fallängen finns stadsdelen Rud som utgör ett prioriterat utvecklings- och förtätningsområde. En bärande planeringsförutsättning är att knyta Fallängens södra delområden ihop med Rud. Områdets struktur, stråk och bebyggelse ska förbinda Fallängen med Rud där utvecklingen av båda stadsdelarna bör betraktas i ett sammanhang. Förutsättningar för en mindre centrumnod i Fallängens norra delområden bör dock eftersträvas för att säkerställa tillgång till service i hela området. Stadsdelen bör även via ett funktionellt kommunikationsstråk sammanlänkas med Stockfallet och Edsgatan.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Ytor med särskild betydelse för biologisk mångfald ska visas hänsyn i efterföljande planering.
• Utrymme och funktionalitet för barr-, löv- och blandskogsknutna spridningssamband.
  
• Tillgänglighet till närliggande natur- och friluftsområden ska prioriteras i efterföljande planering.
• Kopplingar mellan Tyrskogen, Rudsskogen och Höja i form av ett sammanhängande motionsspår ska säkerställas i efterföljande planering.
• Befintliga motionsspår som påverkas av bebyggelseutvecklingen ska kompenseras.
• Funktioner för spridningssamband och rekreation bör så långt som möjligt tillgodoses med ett eller flera gemensamma gröna släpp.
• Behov av markytor för flödesreglerande och vattenrenande ekosystemtjänster som fördröjer och renar dagvatten innan avledning mot Färjestadsbäcken eller vidare mot Rud ska säkerställas i efterföljande planering.
• Kapacitetsförstärkningar krävs i befintligt VA-försörjningssystem för att möjliggöra nyanslutningar norr om Rud.
• Efterföljande planering ska säkerställa anslutning från Gravaleden med planerad trafikplats vid väg 63 enligt Fördjupad översiktsplan för Stockfallet och Edsgatan.
• Plats för cirka fyra till fem förskolor och en skola behöver utredas i efterföljande planläggning i strategiska lägen i relation till kommunikationstråk, målpunkter och bostäder.

Norra Kronoparken och Steffensminne

Norra Kronoparken och Steffensminne avses att utvecklas till en ny mångfunktionell stadsdel med en blandad bebyggelse med förutsättningar för effektiv och hållbar mobilitet samt god tillgång till natur- och grönområden. Sambandet med befintlig bebyggelse i Kronoparken och dess målpunkter vid Kronoparkens centrum och Karlstads universitetet utgör en viktig planeringsförutsättning. Områdets struktur, stråk och bebyggelse ska förbinda den nya stadsdelen med Kronoparken i söder, Stockfallet och Edsgatan i nordväst samt Alstervik i nordöst. Ny bebyggelse bör i första hand tillkomma i stadsdelens södra delområde vid Kronoparken och vidare norr ut för att få med sig tekniska försörjningssystem och motverka såväl fysiska som sociala barriärer.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Behov av markytor för flödesreglerande och vattenrenande ekosystemtjänster som fördröjer och renar dagvatten innan avledning mot recipient ska säkerställas i efterföljande planering.
• Utrymme och funktionalitet för barr-, löv- och blandskogsknutna spridningssamband.
• Plats för cirka tre förskolor och en skola i området Norra Kronoparken – Steffensminne – Alstervik behöver utredas i efterföljande planläggning i strategiska lägen i relation till kommunikationstråk, målpunkter och bostäder.
• Ellevio har för avsikt bygga om och stärka kapaciteten i befintliga ledningar vilket erfordrar särskild hänsyn och samverkan i efterföljande planering. Ny bebyggelse ska inte påverka möjligheten att öka kapaciteten i ledningarna.
• Efterföljande planering och lovgivning ska sträva efter att undvika att nya bostäder, skolor och förskolor placeras nära kraftledningar och elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. 0,4 μT (mikrotesla) tillämpas som riktvärde i Karlstads kommun.

Alstervik

I Alstervik avses utveckling av ny sammanhållen bostadsbebyggelse med i huvudsak småhus som även kan kompletteras med flerbostadshus i lägre skala för att tillgodose ett varierat bostadsutbud. Alsterviks struktur, stråk och bebyggelse bör knyta ihop området med den nya stadsdelen Norra Kronoparken och Steffensminne för att undvika barriärer och i förlängningen stärka sambandet från Kronoparken till sjön Alstern. En större utveckling av området bör avvakta planläggning i Norra Kronoparken och Steffensminne

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Behov av markytor för flödesreglerande och vattenrenande ekosystemtjänster som fördröjer och renar dagvatten innan avledning mot recipient ska säkerställas i efterföljande planering.
• Utrymme och funktionalitet för barr-, löv- och blandskogsknutna spridningssamband.
• Ellevio har för avsikt bygga om och stärka kapaciteten i befintliga ledningar vilket erfordrar särskild hänsyn och samverkan i efterföljande planering. Ny bebyggelse ska inte påverka möjligheten att öka kapaciteten i ledningarna.
• Efterföljande planering och lovgivning ska sträva efter att undvika att nya bostäder, skolor och förskolor placeras nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. 0,4 μT (mikrotesla) tillämpas som riktvärde i Karlstads kommun.

Sydöstra Karlstad

Området Sydöstra Karlstad avgränsas till att hantera Yttre hamn, Herrhagsbangården, Tormestad, Lamberget, Kalvholmen, Örsholmen, Heden och Sjöstad. Denna del av Karlstad har avgränsats utefter markanvändningsfrågor rörande den rådande och framtida infrastrukturen som finns inom området. Karlstads hamn, oljehamnen på Kalvholmen, spåren på Herrhagsbangården och tillhörande industrispår till oljehamnen och Örsholmen, reningsverket på Sjöstad och värmeverket på Heden är funktioner och verksamheter som är viktiga för såväl kommuninvånarna som regionalt och lokalt näringsliv.

Stadsomvandling

Ett större sammanhängande område för stadsomvandling avses på Tormestad, den nordöstra delen av Lamberget samt intill Örsholmens idrottsplats. Dagens handels- och verksamhetsområde på Tormestad och del av Lamberget omvandlas till en stadsmässig mångfunktionell bebyggelse med bostäder, kontor, handel och andra verksamheter som är förenliga med bostäder. I området kring Örsholmens idrottsplats prioriteras främst bostäder i form av flerbostadshus med nära anknytning till kringliggande natur- och rekreationsytor.

Den tillkommande bebyggelsen bör bidra till att kopplingen mellan den södra och norra sidan av älven förstärks, med tillgängliga stråk som kan knyta ihop de olika delarna till en sammanhållen helhet. Befintliga gång- och cykelstråk längs Klarälven bör bevaras och utvecklas där det är lämpligt. Området bör präglas av en hög medvetenhet avseende hållbarhet med tillgång till effektiva och hållbara mobilitetslösningar samt att nya eller befintliga park- och grönområden utvecklas och bidrar till en god levnadsmiljö.

Väginfrastruktur

Översiktsplanen tar ställning för ett genomförande av den sedan tidigare planerade östra förbindelsen. Den nya förbindelsen blir en ny del av Hammaröleden och väg 236 som via Kalvholmen och Örsholmen ansluter mot Välsviken och E18. Östra förbindelsen förbättrar framkomligheten för trafik mellan E18, Karlstads hamn och Hammarö kommun. Vägförbindelsen är av regional och nationell betydelse.

Järnvägsinfrastruktur

Översiktsplanen föreslår en överlämningsbangård på Sjöstad längs med Värmlandsbanan med tre 750-metersspår. Markanspråket för en överlämningsbangård blir därmed cirka 1000 meter i längd samt 30 meter i bredd. Från överlämningsbangården föreslås ett förbindelsespår via Heden och vidare till nuvarande industrispår på Örsholmen via en järnvägsbro över Kaplansälven. Från Örsholmen vidare mot Kalvholmen nyttjas nuvarande industrispår och järnvägsbro, men med ett nytt triangelspår på Kalvholmen som kopplar samman industrispåret med en växlingsbangård. Spåren mellan överlämningsbangården på Sjöstad och växlingsbangården på Kalvholmen ska vara elektrifierade.

Växlingsbangården ska möjliggöra isär- och hopkoppling samt uppställning av vagnar och behöver minst tre långa spår om 750 meter, men möjlighet för spår upp till 900 meter finns. Från växlingsbangården föreslås ett utdragsspår i västlig riktning och vidare till Karlstads hamn via en järnvägsbro över Lambergskanalen. Denna järnvägsbro behöver vara öppningsbar för att kunna säkerställa fortsätta sjötransporter till Lambergets kaj. Spåren mellan växlingsbangård och hamnen behöver ej vara elektrifierade men spår på bangården behöver vara signalreglerade. Inne på hamnområdet kan viss omstrukturering av spår behövas.

Det behöver utredas vidare vid fortsatt planering och genomförande. Industrispåren på Lamberget och Tormestad samt bangården på Herrhagen föreslås avvecklas till förmån för stadsomvandling.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Regleringen av bebyggelsens utformning och placering kring Örsholmens idrottsplats behöver ta hänsyn till naturvärden och kartlagda spridningssamband i efterföljande planering.
  
• Marktillgång för verksamheter i behov av omlokalisering tryggas i Eriksberg.
• Plats för cirka tre förskolor och en skola säkerställs i efterföljande planläggning i strategiska lägen i relation till kommunikationstråk, målpunkter och bostäder.
• Geotekniska förutsättningar, potentiella markföroreningar, översvämningsrisk, dagvattenhantering och VA-försörjningen i området erfordrar utredningar som tar ett helhetsgrepp för omvandlingen. Östra förbindelsen utformas för hög framkomlighet och trafiksäkerhet som transportled och kompletteras med gång- och cykelpassage för att säkerställa tillgänglighet till Vänerkusten.
  
• Östra förbindelsen höjdsätts så att den klarar av att trafikeras vid beräknad högsta vattennivå i Vänern och högsta flöde i Klarälven. Vägen ska fungera som ett översvämningsskydd mot höga nivåer i Vänern för befintlig bebyggelse på Örsholmen.
• Kommunen ska på sikt säkra marktillgången för en södra mottagningsstation kring Kalvholmen/Lamberget för att säkerställa en långsiktig elförsörjning.
• Tills dess att den nya järnvägsanslutningen via Heden anläggs ska bullerreducerande åtgärder övervägas på Herrhagsbangården då avveckling av Herrhagsbangården ses som en insats på lång sikt.
• Ett fördjupningsarbete behöver tas fram med syfte att utreda hur spårstrukturen inne på hamnområdet påverkas av den nya järnvägsförbindelsen och vad det innebär för behov.
• Konsekvenser för småbåtshamnen på Heden behöver utredas vidare.
• I efterföljande planering och genomförande av ny järnvägsinfrastruktur till hamnen ska även en järnvägsanslutning till Hedenverket beaktas.

Skattkärrsstrand

Området avses att utvecklas med ny sammanhållen bostadsbebyggelse av blandad karaktär genom stadsutveckling av tidigare industri- och verksamhetsmark i ett attraktivt Vänernära läge. I nära anslutning till området föreslås ett stationsläge för den regionala tågtrafiken. Ett stråk som förbinder den nya bebyggelsen mot Skattkärrs centrum bör eftersträvas.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Kommunen ska tillsammans med Trafikverket och Region Värmland planera för en pendeltågsstation i Skattkärr.
• Efterföljande planläggning ska ta hänsyn till dubbelspårsutbyggnad på Värmlandsbanan.
• Buller- och vibrationsstörningar och andra risker från Värmlandsbanan ska utredas vid efterföljande planering.
• Geotekniska förutsättningar, markföroreningar och översvämningsrisken erfordrar utredningar och åtgärder.
• Trafikförsörjning och eventuellt behov av planskildhet vid Värmlandsbanan ska utredas.

Karlstads flygplats

Intill Karlstads flygplats avses två områden utvecklas för verksamhetsändamål. Ett område pekas ut intill tillfartsvägen till flygplatsområdet och utvecklas primärt för flygplatsanknuten verksamhet med möjlighet även för andra företagsetableringar. Flygplatsens utvecklingspotential och områdets närhet till väg 61 förser platsen med goda förutsättningar för ny verksamhetsmark.

Nordväst om flygplatsområdet pekas ett område ut som avses att utvecklas för verksamheter som på grund av störningar eller annan omgivningspåverkan är i behov av avskildhet eller samlokalisering med andra omgivningspåverkande verksamheter.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Sörmons grundvattenförekomst ska inte påverkas negativt av verksamhetsetableringar vid efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsgivning.
• Riksintresset Karlstads flygplats och dess funktion ska ej påverkas negativt av fortsatt bebyggelseutveckling.
• Elförsörjningen till flygplatsen ska utredas för att tillgodose behov hos framtida verksamheter samt förutsättningar för att Karlstad Airport att bli en framtida hubb för elflyg.

Eriksberg

Eriksberg avses vidareutvecklas för verksamhetsändamål i anslutning till planerat verksamhetsområde. Området har god tillgång till transportinfrastruktur och har goda förutsättningar för såväl lokal som regional arbetspendling. Eriksberg ligger relativt nära den planerade regionala bytespunkten för kollektivtrafik i Bergvik samt inom cykelavstånd till stora delar av Karlstads tätort. Inom området bör mark tillgodoses för verksamheter i behov av omlokalisering som följd av stadsomvandling vid Våxnäs verksamhetsområde och Tormestad/Lamberget.

Planeringsförutsättningar och hänsyn

• Behov av markytor för klimatreglerande, vattenrenande och flödesreglerande ekosystemtjänster för att hantera värmeöar och skyfall ska säkerställas.
• Utrymme och funktionalitet för spridningssamband knutna till gamla solbelysta tallar samt barrskog.
• Funktionerna för spridningssamband och ekosystemtjänster bör så långt som möjligt samordnas.
• Kattfjordens ytvattentäkt samt Sörmons grundvattenförekomst ska ej påverkas negativt.