Risk, miljö och hälsa

Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen anser att gällande miljökvalitetsnormer (MKN) ska följas. Kommunen ska även i sin översiktsplan redogöra för vår syn på klimatrelaterade risker för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion. Det ska även framgå hur dessa risker kan minska eller upphöra.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer för luft, vatten och buller är framtagna i syfte att skydda människors hälsa och miljön. Bestämmelserna om Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken och baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv. Kommuner måste ta hänsyn till normerna eftersom planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds.

Ljudmiljö och MKN buller

Buller är störande och oönskat ljud som uppstår från vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik, industrier och andra verksamheter. Exponering för buller kan påverka människors hälsa och välbefinnande och på ett negativt sätt, framför allt om man utsätts under en längre tid. Regler om buller finns i såväl plan- och bygglagen som miljöbalken och förordningar. För olika kategorier av buller finns också riktvärden för bullernivåer vid bostadsbyggnader. Riktvärden för bullernivåer vid bostadsbebyggelse ska följas.

Bullersituationen i Karlstads kommun omfattar flera bullerkällor där områden utsatta för bullerexponering ligger nära intill järnvägsinfrastruktur, flygplatsen (Karlstad Airport) och de större vägarna E18, E45, väg 61, 62, 63, 236 och 554.

Ny infrastruktur och ny bebyggelse ska planeras så att en god ljudmiljö skapas. Indirekt påverkas även ljudmiljön positivt av kommunens ställningstaganden kring att planera för ny bebyggelse med goda förutsättningar för att nyttja hållbara transportsystem och mindre bulleralstrande transportslag som gång, cykel och mer tystgående kollektivtrafik, så som elbussarna i Karlstadsstråket.

Bullerkartläggning och åtgärdsprogram

Större kommuner med över 100 000 invånare ska genomföra bullerkartläggningar och utarbeta ett åtgärdsprogram vart femte år. Sannolikt kommer även Karlstads kommun att vara en av dessa kommuner, vilket innebär att en kartläggning ska göras och ett åtgärdsprogram tas fram. Reglerna som styr detta finns i förordningen (2004:675) om omgivningsbuller och i miljöbalken.

Kommunens arbete med bullerskyddsåtgärder

Kommunen arbetar med bulleråtgärder längs kommunala vägar genom hastighetsbegränsningar, planerar för en bebyggelsestruktur som innebär att det enkelt att cykla, gå och ha god tillgång till kollektivtrafik. Kommunens arbete med parkeringsnormer och hållbart resande bidrar alla indirekt till förutsättningar ett transportsystem som minskar omgivningsbuller. Trafikverket arbetar med riktade bullerskyddsåtgärder längs statliga vägar och järnvägar.

Ställningstaganden

• Förutsättningarna för att klara gällande bullerkrav ska klargöras vid framtagande av detaljplaner eller vid bygglovsprövning utanför detaljplanelagda områden.
• I enlighet med miljökvalitetsnormerna för buller så ska kommunen vid 100 000 invånare ta fram en bullerkartläggning och upprätta åtgärdsprogram.

Luftkvalitet och MKN luft

Luftföroreningar är ämnen i luften som kan ha negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Utsläppen kommer från transporter, förbränning, uppvärmning och industrier. Luftföroreningar kan även transporteras från långväga utsläppskällor, även utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft ska skydda människors hälsa och miljö samt uppfylla EU-krav. MKN är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område.

Luftkvalitet i Karlstads kommun

Kommunen mäter luftkvaliteten i Karlstad på flera platser och samtliga data sammanställs för att följa upp miljökvalitetsnormerna för luft.

I Karlstads kommun är det trafikrelaterade utsläpp i centrala Karlstad som påverkar luftkvaliteten mest. Kraven uppfylls gällande miljökvalitetsnormer för luft i kommunen, men luftkvaliteten behöver förbättras ännu mer för att Miljökvalitetsmålet Frisk luft ska kunna uppnås. Det kan göras genom till exempel en ökad andel gång-, cykel-, och kollektivtrafik, användning av miljövänligare drivmedel, laddningsinfrastruktur, bestämmelser om tomgångskörning och dubbade vinterdäck. Översiktsplanens inriktning med en planeringsstruktur som styr mot hållbart resande utgör en viktig del för att halterna av luftföroreningar inte ska öka.

Ställningstaganden

• Efterföljande planering ska beakta luftkvalitén så att miljökvalitetsnormerna ej överskrids.
• Kommunens planering ska bidra till ett hållbart transportsystem med hög andel gång-, cykel- och kollektivtrafik.
• Karlstads kommun ska genom planering sträva efter att nå Miljökvalitetsmålet Frisk luft.

Vattenkvalitet och MKN vatten

Karlstads kommun är i hög grad präglad av vatten – belägen vid Sveriges största sjö och med Karlstads tätort uppbyggd på Klarälvens delta. Inom kommunen finns ett stort antal större och mindre sjöar och vattendrag. Karlstads kommuns yta består till 23 procent av vatten med 57 ytvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer, varav 25 är sjöar och 32 är vattendrag. Utöver dessa finns en mängd övriga vatten som mindre sjöar och vattendrag. Det finns också 8 större grundvattenförekomster i kommunen.

Många intressen grundas i en god vattenkvalitet, så som människors hälsa, livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald och funktioner för friluftslivet. Grundvatten och även vissa ytvatten används som dricksvatten, medan vattendrag och sjöar nyttjas för utsläpp och utspädning av avloppsvatten. Vattenområden är oftast kopplade med stora naturtillgångar och utgör en tillgång i landskapet. Vattnet har också kommersiella värden för transporter, yrkesfiske och kraftutvinning. Flera av kommunens vattenförekomster och landområden kring kommunens vatten omfattas av olika skyddsformer som naturreservat, vattenskyddsområden och natura 2000-områden.

Miljökvalitetsnormer för vatten

I samband med implementeringen av EU:s vattendirektiv har vattenmyndigheter inrättats och miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster (yt- och grundvatten) upprättats. Miljökvalitetsnormer är bindande och beskriver den kvalitet en vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status, nuvarande statusklassning får inte försämras och en norm anger en lägstanivå. Vattenförekomsten får alltså inte påverkas av en åtgärd eller verksamhet på så sätt att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen. Genom normerna ställs krav på ekologisk och kemisk kvalitet i ytvatten, och krav på kemisk kvalitet och vattentillgång för grundvatten.

Vattenmyndigheterna har tagit fram en förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Dessa tas fram för sexårscykler och innehåller krav på hur kommuner och myndigheter ska verka för att miljökvalitetsnormen ska uppnås i framtiden. Det ursprungliga målet enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) var att god status skulle ha uppnåtts i alla vattenförekomster till 2015. Möjlighet att skjuta upp tidpunkten när god status ska uppnås genom beslut om undantag kan göras i form av en tidsfrist. Tidsfristens längd baseras på vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, och naturens förmåga att återhämta sig. För de vattenförekomster som idag uppnår miljökvalitetsnormen god eller hög status är kravet att de ska behålla sin status.

Miljökvalitetsnormer för kommunens ytvattenförekomster

Endast tre ytvattenförekomster i kommunen uppnår i nuläget god ekologisk. 13 vattenförekomster får tidsundantag till 2027, men åtgärder behöver göras i god tid innan detta för att vi ska se en god ekologisk status 2027.

De flesta ytvattenförekomster i Karlstad (26 av 57) får vissa tidsundantag till 2039. Tidsundantaget beror till stor del på att den ekologiska statusen är påverkad av vattenkraft och tidsundantaget är anpassat till när prövning väntas i området enligt den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraft. Även för dessa vattenförekomster behövs dock åtgärder innan dess, exempelvis för att motverka övergödning, så att effekterna kan ses 2039. För Norsälven är tidsundantaget till och med 2045 eftersom prövningar kring vattenkraftens påverkan väntas först 2035. Tidsundantaget gäller för vissa kvalitetsfaktorer, och andra behöver fortfarande förbättras.

Vad gäller kemisk status för yt- och grundvatten är miljökvalitetsnormen att uppfylla god kemisk status. Tidsundantag finns för kvicksilver och bromerade difenyleter på grund av atmosfärisk deposition. Därutöver får Vänern Åsfjorden ett undantag för dioxiner och dioxinlika föreningar till 2027. Över häften av vattenförekomsterna i Karlstads kommun har dock bedömts vara ”i osäker risk” för miljögifter, vilket betyder att det finns påverkanskällor men inte tillräckligt med mätningar för att göra en säker bedömning.

Riskbedömningen visar en risk att kvalitetskraven i 5 av 8 grundvattenförekomster inte uppnås inom den kommande förvaltningscykeln, dock är övriga 3 ej klassade på grund av brist på data. Till skillnad från statusklassningen av ekologisk status krävs mer säkerhet i underlaget för att den kemisk statusen ska sänkas. Angående kvantitativ status i grundvatten är normen god kvantitativ status.

Översikt av kvalitetsnormer inom Karlstads kommun

Ekologisk status

• God ekologisk status - 3 vattenförekomster: Kroppkärrssjön, Södra Mosaren och Svartbäcken.
• God ekologisk status 2027 - 13 vattenförekomster: Åstorpsbäcken-Hökbäcken, Bäck från Samstorpstjärnet, Svartbäcken, Molkomsälven, Stordalsbäcken, Gravån, Ilandasjön, Panken, Sundstatjärnet, Svartån, Södra Hyn, Ölman uppströms Svartån och Örsholmstjärnet.
• God ekologisk status 2033 - 12 vattenförekomster: Alstern, Gräsmången Klarälven, Grava- Sandgrund Klarälven -ns, Kvarntorpsån, Molkomssjön, östanåsån, Tjärnsälven nerströms Östra Örten, Tolerudsbäcken, Västra Örten Ävjan, Östra Örten och Välingesundet.
• God ekologisk status 2039 - 26 vattenförekomster: Vänern och dess vikar, Klarälvens älvgrenar, Norumsälven, Alstersälven - norr om Alstern, Byckelsälven, Alstersälven - söder om Alstern, Borssjön, Gapern, Hyttälven nedströms Mången, Mariebergsviken, Mången, Prostgårdsälven, Horssjöälven, Stora Böckeln, Ölman nedströms Svartån och Glumman.
• God ekologisk status 2045 - 3 vattenförekomster: Norsälven, Norsälven - söder om Norsbron, Norsälven - norr om Vålberg.

Kemisk status, ytvatten

Samtliga vattenförekomster omfattas av MKN God kemisk ytvattenstatus, med mindre stränga krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar, samt bromerad difenyleter. Därutöver får Vänern Åsfjorden ett senare målår för dioxiner och dioxinlika föreningar till 2027.

Kemisk och kvantitativ status, grundvatten

Samtliga grundvatten förslås MKN God kvantitativ status och God kemisk status. Bedömningen utgår från att statusen är god i nuläget.

Nuvarande statusklassningar

Ekologisk status för kommunens ytvattenförekomster

Statusklassningar är mått på hur en vattenförekomst mår idag. Sjöar och vattendrag statusklassas från hög, god, måttlig, otillfredsställande till dålig ekologisk status, se kartbild. I den senaste bedömningen har 5 procent av kommunens ytvattenförekomster god ekologisk status (Acksjön, Kroppkärrssjön och Södra Mosaren) och inget vatten uppnår idag hög ekologisk status. Största delen av kommunens ytvatten har måttlig ekologisk status. Vänerns vikar, Glumman och Tolerudsbäcken har otillfredsställande status. En vattenförekomst har dålig ekologisk status. Ekologisk status för sjöar och vattendrag används också för att följa upp Agenda 2030 målet om rent vatten och sanitet. Att vatten inte uppfyller god status beror på olika faktorer för olika vatten och de vanligaste orsakerna kan man läsa mer om under rubriken utmaningar.

Kemisk status för kommunens ytvattenförekomster

Ingen av kommunens ytvattenförekomster uppnår god kemisk status i nuläget, där förekommer även tidsundantag. Detta beror främst på förhöjda halter kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel. Dessa ämnesgrupper överskrids i sjöar och vattendrag i hela Sverige. Viken Åsfjorden i Vänern uppfyller inte god kemisk statuts med avseende på dioxiner. Dioxiner är en biprodukt vid till exempel blekning av pappersmassa, förbränning av avfall eller fossila bränslen. Över häften av vattenförekomster i Karlstads kommun har dock bedömts vara ”i osäker risk” för miljögifter, vilket betyder att det finns påverkanskällor, men inte tillräckligt med mätningar för att göra en säker bedömning. Till skillnad från statusklassningen av ekologisk status krävs mer säkerhet vad gäller underlag och mätningar för att den kemisk statusen ska ändras.

Kemisk och kvantitativ status för kommunens grundvattenförekomster

Alla kommunens 8 grundvattenförekomster uppnår god kemisk status samt god kvantitativ status. Riskbedömningen visar dock en risk att kvalitetskraven vad gäller kemisk status i 7 av 8 grundvattenförekomster riskerar att inte uppnås inom den kommande förvaltningscykeln.

Utmaningar

Övergödning

Ungefär en tredjedel av kommunens vattenförekomster bedöms ha förhöjda halter av näringsämnen. Övergödning uppstår när för mycket näringsämnen, främst kväve och fosfor, finns i vattnet. För att vända trenden i sjöar behövs ofta åtgärder både för att minska externa belastningen till sjön och den interna gödningen (lagret av näringsämnen) i sjön. Påverkade av övergödning är bland annat vissa vänervikar i östra delen av kommunen, Arnöfjärden, av höga halter från Glumman, Panken och Välingesundet. Andra påverkade delar är vattendrag som Södra Hyn, Tolerudsbäcken och Ävjan i västra delen av kommunen, samt delar av Alstersälvens avrinningsområde. Enligt bedömning i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är också Västra Örten påverkade, men det saknas mätningar för varav tillförlitligheten är låg. Kommunen arbetar med att minska övergödning genom VA-planen, tillsyn och samverkansprojekt genom vattenråd.

Markanvändningen kan påverka och bidra till övergödning, eftersom det är markanvändningen uppströms ett vatten som skapar källorna och sänkorna av näringsämnen till vattnet. För att minska belastningen kan markanvändningen tillåta anläggande eller restaurering av våtmarker, vilket kan minska läckage av näringsämnen. Återmeandring av uträtade vattendrag möjliggör mer upptag av vegetation och förbättrar sedimentation av näringsämnen, något som är svårt i tätortsnära vattendrag. För tätortsnära vatten kan också dagvatten påverka vattenkvaliteten och rening av dagvatten kan minska belastningen.

Försurning

I norra delen av Karlstads kommun har försurning varit ett mycket stort problem. Vissa sjöar, som sjön Mången, var så försurade på 80-talet att nästan allt liv försvann i sjön. Sedan dess har problem med försurning minskat både som följd av minskade utsläpp och genom kalkning som utförs och har utförts av kommunen genom Värmlands kalkningsförbund. Livet i flera av sjöarna har återetablerats. Fortsatt kalkning behövs, samt hänsyn till vatten i skogsbruket.

Miljögifter

Sjöar, vattendrag och grundvatten påverkas av miljögifter både från punktkällor och nedfall av luftburna föroreningar. Generellt sett har de stora punktutsläppen av föroreningar minskat kraftigt tack vare omfattande åtgärder. Kvar är de mer diffusa utsläppen såsom läckage från jordbruksmark och avlopp från hus på landet, atmosfäriskt nedfall, förorenade områden, dagvatten och kemikalieanvändningen i samhället. Miljögifter kan komma till sjöar och vattendrag från diffus spridning från luften och marken eller från förorenade områden runt sjön (kvicksilver, PCB, dioxin, PFAS). Även låga halter kan medföra stor skada. Många av miljögifterna är stabila och finns kvar i sjön under en lång tid.

Förorenade områden är mark- eller vattenområden som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen från till exempel industrier, soptippar eller oljedepåer. Sanering i sådana områden behövs för att undvika spridning av miljögifter. Det genomförs ett stort antal saneringsåtgärder i samband med exploatering och andra byggnationer, i dessa fall blir saneringen en del av anläggningskostnaden.

Fysisk påverkan

Den största orsaken till att en stor andel av sjöar och vattendrag inom Karlstads kommun inte har god ekologisk status är att de biologiska faktorerna är påverkade av olika typer av fysisk påverkan. Vandringshinder, som gör att vattenlevande organismer och sediment inte kan ta sig fram mellan sjöar och vattendrag, påverkar en stor andel av kommunens ytvatten. Därutöver påverkas sjöar och vattendrag av reglering av vattennivåer. För ungefär hälften av sjöarna och vattendragen är de ekologiska funktionerna i svämplanen och närområdet till vattnet påverkat. Dessa förändringar påverkar i sin tur de biologiska faktorerna. Statusklassningen gällande parametern fisk är måttlig i nästan 90 procent av kommunens vattendrag och i kommunens sjöar är 50 procent måttlig respektive 30 procent otillfredsställande.

Den fysiska planeringen kan bland annat påverka kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd, som är en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i och i närheten av en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Det är ett mått kring vilka funktioner och livsmiljöer som finns i och kring ett vatten. Svämplan är de områden som mer regelbundet översvämmas och det är viktiga miljöer för det biologiska livet i och kring vatten. I tätortsnära vattenförekomster har vattnets morfologi ofta påverkats under en lång tid, exempelvis utfyllnader, hamnar, vägar och bebyggelser i låglänta områden eller nära strandkanten. Former och strukturer såsom pirar, bryggor, utfyllnader, vallar och muddringar påverkar morfologin. Där är det oftast inte rimligt att helt återskapa naturliga förhållanden men däremot kan man, i den mån det är möjligt, återskapa mer naturliga funktioner i vattennära områden.

Klimatförändringar

Obegränsad vattentillgång är inte är en självklarhet – inte ens i Sverige. Klimatförändringarna kommer dessutom att påverka vattentillgången med såväl torra år som ger låga grundvattennivåer och begränsad vattentillgång, som med blöta år vilket ger höga vattennivåer och flöden. Höga vattennivåer och flöden ökar risken för påverkan av vattenkvaliteten.

I och med att klimatet förändras väntas även värmeböljor bli allt vanligare. De kommer dessutom att bli kraftigare och längre, vilket kommer att få stora effekter på samhället. Effekterna av en ökad medeltemperatur är bland annat större avdunstning, kortare tidsperioder med snötäckt mark samt förhöjda vattentemperaturer. Högre temperaturer, längre tider med isfria sjöar och vattendrag samt ökad avrinning innebär att både övergödning och humushalter kan öka. Nederbörd, snösmältning och avdunstning påverkar vattentillgång och vattenflöden. Framtidens vattenflöden kommer därför att förändras på olika sätt och variationen mellan årstider förväntas bli annorlunda jämfört med idag.

Ekosystem i kommunens sjöar kommer att påverkas av ett varmare vatten och kortare period med is. Den biologiska balansen i en sjö är en förutsättning för att ha god råvattenkvalitet och bra dricksvatten. Vänerns vattenvårdsförbund bedömer att giftiga algblomningar beräknas bli vanligare i Vänern på grund av temperaturökningen. Även bakterier och parasiter beräknas bli vanligare i ett varmare klimat.

Klimatförändringar kan påverka vattenkvaliteten i grundvattenförekomster. Både en ökad eller minskad tillgång på grundvatten kan innebära att kvaliteten förändras, både genom en ökad koncentration av ämnen och genom att vattentäkter drar till sig omgivande grundvatten eller ytvatten som vanligtvis inte tillförs grundvattenmagasinet.

Miljöövervakning

Det är viktigt att miljöövervakningen förbättras vad gäller biologiska och kemiska parametrar i både ytvatten och grundvatten. En stor del av kommunens vatten, både ytvatten och grundvatten, saknar regelbunden miljöövervakning. För att kunna verka för att uppfylla och skydda god ekologisk och kemisk status är miljöövervakningen en viktig del – det är dock inte bara kommunens ansvar. Miljökvalitetsnormer är bindande och har stor juridisk vikt, det är därför mycket viktigt att statusklassningar, åtgärder och prioriteringar baseras utifrån ett grundligt kunskapsunderlag.

Åtgärder och möjligheter

Åtgärder som renar, restaurerar eller skyddar vattenmiljöer ger mervärden, ibland långt större än vad som tänkt. Motsatsen, att vi får förorenade vattenmiljöer, är förödande för fler än det livet i våra vatten. Jord- och skogsbruket, industrier, hela samhället och på sikt även vår hälsa, är beroende av friskt vatten i lagom mängd. Skydd av dricksvatten, badvattenkvalitet, naturvärden och fiskevatten etc. utgör sammantaget väldigt stora värden för kommunen, där det också finns stora risker om dessa värden påverkas negativt. Skydd av bland annat dricksvattenresurser är på sätt och vis en förutsättning för att kunna leva och bo på en plats eftersom dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel.

Åtgärder kopplade till utmaningarna

• Kommunen verkar på olika sätt för att minska övergödning, allt från VA-planering, tillsyn till konkreta projekt. Hänsyn ska också tas till den fysiska planeringen bland annat genom att i möjligaste mån säkerställa ytbehov för dagvattenhantering, våtmarker och restaurering av vattendrag.
• För att minska försurning av sjöar och vattendrag i norra delen av kommunen behövs fortsatt kalkningsinsatser. Detta förslås ske genom fortsatt samverkan med andra värm-landskommuner i Värmlands kalkningsförbund.
• Kommunen ska verka för att minska spridningen och motverka uppkomsten av miljögifter till vatten, bland annat genom fysisk planering, informationsinsatser, VA-planering, tillsyn och sanering av förorenad mark.
• Behov av hänsyn till närområdet och svämplan behandlas i samband med upprättandet av lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster för att kartlägga behov av åtgärder. Åtgärder bör också koordineras och övervägas utifrån behov att skydda bebyggelse och infrastruktur mot översvämningar.
• Klimatförändringarna innebär att det är allt viktigare att kommunen och andra aktörer tar ett helhetsgrepp kring vattenfrågor, med avseende på både torka, översvämning och vatten-kvalitet. Ett helhetsgrepp tas i samband med upprättande av ny vattenplan, och lokala åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram från vattenmyndigheter

Åtgärdsprogram från vattenmyndigheten i Västerhavet är bindande och innehåller flera åtgärder för kommuner kring fysiska planering där översiktsplanen fyller en viktig funktion. Bland annat att planeringen ska ske på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna följas och att översiktsplanen tar hänsyn och samordnas med aktuella planeringsunderlag, exempelvis regionala vattenförsörjningsplaner.

Kommunens arbete för en god vattenkvalitet

God vattenkvalitet är viktigt både nu och i framtiden. Eftersom vatten är en av våra viktigaste resurser krävs insatser och åtgärder för att nå god kvalitet. Åtgärder och arbetsinsatser sker i flera led och ofta tvärsektoriellt, där den fysiska planeringen spelar en roll.

Framtagande av en ny vattenplan

Kommunens vattenplan är från 2003, mycket har hänt i och kring kommunens olika vatten sedan dess. Idag finns det även andra krav och ny lagstiftning avseende vattenrelaterade frågor. Kommunstyrelsen har beslutat om att en ny vattenplan ska tas fram. Det ger möjlighet till ett samlat grepp kring kommunens utmaningar, ansvar och mål och möjlighet till ett mer proaktivt vattenarbete. En ny vattenplan anses som mycket värdefull för flera delar av kommunens verksamhet. En vattenplan med tillhörande process utgör även en viktig del av kommunens arbete med nuvarande åtgärdsprogrammet för 2022–2027 från vattenmyndigheten, samt framtida cykler avseende vattenmyndighetens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer.

Lokala åtgärdsprogram

Lokala åtgärdsprogram för vatten är åtgärdsprogram för specifika vattenförekomster, vilket blir viktigt som underlag för den fysiska planeringen. Kommunen har beslutat om att ta fram lokala åt-gärdsprogram för tätortsnära vattenförekomster. De lokala åtgärdsprogrammen beskriver tillståndet och behovet av åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten i ett geografiskt avgränsat område, exempelvis i ett enskilt vattendrag eller en del av ett större avrinningsområde. Ett lokalt åtgärdsprogram ger helhetsbilden över ett avrinningsområde och anger vilka åtgärder som behöver genomföras. Programmen blir till stor hjälp i samband med detaljplaner, dagvattenhantering och andra tätortsnära processer och projekt. Det är ofta svårt att lösa frågor och utmaningarna inom ett specifikt projekt eller en avgränsad plan, varför just lokala åtgärdsprogram bidrar till ett helhetsperspektiv.

Samverkansformer inom avrinningsområden

Vattnets gränser i av- och tillrinningsområden följer oftast inte administrativa gränser, som kommungränser eller nationsgränser. Vatten följer så kallade avrinningsområden utifrån områden som mynnar till en gemensam punkt. Vatten inom kommunen mynnar framförallt till Klarälven, Norsälven, Alstersälven, Glumman eller Ölman och samtliga till slut till Vänern. Karlstads kommun kan delas in i fyra så kallade åtgärdsområden med utgångspunkt i hur vattnet rinner (så kallade avrinningsområden). Vänern avrinner i sin tur via Göta älv ut i havet. Därutöver finns det många intressen av och värden i vatten, till exempel dricksvatten, fiske, vattenkraft, översvämningshantering, biologisk mångfald, resiliens, rekreation, näringsliv och turism. Karlstads kommun deltar aktivt med samverkan i cirka 30 vattenorganisationer inom exempelvis vattenvård, turism och dricksvattenförsörjning.

Ställningstaganden

• En ny övergripande vattenplan tas fram.
• Lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster nära Karlstad tätort tas fram och utgör ett värdefullt underlag för att uppnå miljökvalitetsnormerna i de aktuella vattenförekomsterna.
• Lokala åtgärdsprogram skapas på sikt även för vattenförekomster utanför Karlstad tätort.
• I områden där vatten delas med andra kommuner ska Karlstads kommun verka för att skapa lokala åtgärdsprogram i samverkan med berörda grannkommuner och andra berörda aktörer.
• Kommunen ska fortsatt vara delaktig i olika samverkansformer med syfte att förbättra vattenkvaliteten och miljökvalitetsnormer.
• I den fysiska planeringen ska vattenfrågor inkluderas tidigt i planeringsprocessen och i möjligaste mån bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormer och ett långsiktigt skydd av dricksvattenförekomster.

Klimatrelaterade risker

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och påverkar risker för såväl miljö, hälsa och säkerhet. Den samlade internationella klimatforskningen (IPCC) visar att människans utsläpp av växthusgaser genererar klimatförändringar som i slutet av detta århundrade innebär stora förändringar av klimatet jämfört med idag.

När klimatet förändras innebär det förändrade förutsättningar för den byggda miljön. Bebyggelsen behöver anpassas så att klimatrelaterade risker kan förebyggas och tas om hand på ett bra sätt. I översiktsplanen ska kommunen redogöra för vår syn på klimatrelaterade risker avseende översvämning, ras, skred och erosion och hur dessa risker kan minska eller upphöra.

Klimatomställning i två delar

Den klimatomställning samhället står inför kan utifrån kommunens ansvarsområden delas upp i två delar - klimatanpassning samt förebyggande åtgärder för att minska våra utsläpp. Klimatanpassning innebär att man försöker anpassa samhället efter de förväntade klimatförändringarna bland annat genom ekosystemtjänster, fysiska åtgärder som skyddsvallar, byggteknik eller beredskapsplanering och begränsa konsekvenserna av dessa.

Den andra delen, förebyggande åtgärder, handlar om att långsiktigt begränsa och minimera utsläppen för en minskad klimatpåverkan. Det är genom förebyggande åtgärder som vi på sikt kan begränsa den pågående globala temperaturökningen, med dess konsekvenser. I kommunens strategiska plan framgår tydligt att vi ska arbeta med klimatanpassning och minskad klimatpåverkan.

Ras, skred och erosion

Översiktliga geotekniska förutsättningar i kommunen

Kommunens mark består till stor del av sedimentära jordarter som sand, silt och lera, men även av berg och morän. Vid ändrade markförhållanden på grund av nederbörd, erosion från vattendrag eller mänsklig aktivitet rubbas ibland markens jämvikt och skred eller ras kan uppkomma. Skred förekommer framförallt i silt- och lerjordarna och ras i de mer sandiga och siltiga sedimenten. Den gemensamma nämnaren är att både skred och ras kan inträffa utan förvarning och få förödande konsekvenser. Längs älvar och vattendrag i kommunen finns även en pågående erosion, speciellt i de siltiga sedimentjordarterna i kommunens västra delar, vilket på sikt ökar risken för ras och skred.

Skred- och rasbenägenhet

Det finns både skred- och rasrisker i kommunen, där skred till största delen sker längs Norsälven och ras längs Klarälven. I kommunen finns det även områden med kvicklera, framför allt i de västra delarna av kommunen. Detta syns bland annat genom stora skredärr längs Norsälven. En stor del av Värmlands yta ligger inom området Vänersänkan där avsättning av mäktiga lager glaciala finsediment förekom. Den glaciomarina avsättningsmiljön, tillsammans med den höga sedimentationshastigheten, gör att möjligheterna för bildning av kvicklera är stor.

MSB har 2015 genomfört översiktliga karteringar av stabilitetsförhållanden inom bebyggda områden i Karlstads kommun. Karteringen omfattar bebyggda områden längs Klarälven, Klarälvens deltaområde och Norsälven. Kartläggningen visar vart längs älvarna som stabilitetsförhållandena inom bebyggda områden är otillfredsställande samt de områden som kan klassificeras som tillfredställande stabila för nuvarande förhållanden.

Genom att kombinera kartunderlag för skredbenägna finjordar och marklutning, har SGU tagit fram ett material som visar områden där förutsättningar för skred kan föreligga, så kallade aktsamhetsområden. Kartunderlaget tar dock inte hänsyn till finjordens egenskaper, vilket gör att det inom flera utpekade områden inte föreligger någon skredrisk. Inom Karlstad kommun finns flera aktsamhetsområden, där geotekniska förutsättningarna behöver bedömas och undersökas i ett planskede.

Konsekvenser av ett förändrat klimat

Ett förändrat klimat påverkar riskerna för bland annat ras, skred och erosion. Ökad nederbörd, avrinning och flöden ökar förutsättningarna för erosion längs sjöar, vattendrag och i mark. Detta kan förändra jämvikten i marken och utlösa skred eller ras. Exempelvis är det vanligt med skred och ras i samband med snösmältning och tjällossning under perioder då det regnat mycket samt efter översvämning. Under en översvämning minskar tillfälligt risken för skred, på grund av att vattnet då utgör ett mothåll. När vattnet sedan sjunker undan ökar risken för skred då jorden är vattenmättad och det mothållande vattnet försvinner.

Norsälven

Utöver MSB:s kartering av stabilitetsförhållanden har SGI genomfört skredriskkarteringar utmed Norsälven. Släntstabiliteten utmed älven är låg och på många ställen finns det risk och påtaglig sannolikhet för skred. För bättre insyn och kontroll över byggnation och övrig markanvändning i Norsälvens närmaste omgivning antogs 2002 områdesbestämmelser där bygglovsplikt infördes för alla typer av byggnadsåtgärder. Därigenom har stadsbyggnadsnämnden fått möjlighet att ställa krav på markundersökningar innan bygglov meddelas. Längs Norsälvens södra del har åtgärder vidtagits för att minska skredrisken och följderna av ett eventuellt skred. Bland annat har marknivån sänkts, vägar flyttats och byggnader rivits inom Vålberg. Det är dock inte säkerställt att dessa åtgärder är tillräckliga för att uppfylla dagens krav på stabilitet och området planeras att ses över.

Klarälven

Jordförhållandena längs med Klarälven är sådana att ras kan uppkomma. Ras är relativt ytliga och begränsade i storlek. En starkt bidragande orsak till att ras uppkommer är erosion i vattendraget. Erosionen är mer eller mindre påtaglig beroende på vattenströmmar och älvens form. Risken för ras längs med Klarälven varierar stort. Generellt sett är det störst rasrisk inom delar av Klarälven där erosionen är kraftig, oftast i ytterkurvor av älven, där slänt mot älven är hög och brant, samt där vattendjupet i älven är större. Skåre, Råtorp, Romstad och Tormestad är exempel på områden där risk förekommer.

Ett vanligt sätt att förhindra erosion är erosionsskydd, som till exempel kan utgöras av utlagd sprängsten, glacis eller pålpalissader. Genom en stor del av Karlstads tätort, där det förekommer bebyggelse, finns fungerade eller delvis fungerande erosionsskydd. Inom andra delar saknas erosionsskydd.

Andra riskområden

Riskområden för ras, skred och erosion förekommer på andra platser i kommunen utöver Norsälven och Klarälven. Bland annat:

• Åstorpbäcken i Vålberg
• Färjestadsbäcken i Karlstad
• Råbäcken
• Alsterälven
• Ölman

Kommunens hantering av risker för skred, ras och erosion

Markrelaterade säkerhetsfrågor är en del av kommunens planläggning och bygglovsgivning. Åtgärder som kommunen vidtar är geoteknisk bedömning av samtliga detaljplaner samt krav på geotekniska utredningar vid fysisk planering och prövning av lov och tillstånd inom områden där risk bedöms föreligga.

Kommunen har ett kontinuerligt arbete med att utföra detaljerade stabilitetsutredningar i områden som pekats ut i MSB:s och SGI:s översiktliga karteringar av stabilitetsförhållanden, enligt ett beslut i kommunfullmäktige. Karteringar och planeringsunderlag finns tillgängliga i kommunens interna kartsystem. Genom att äga strandzoner kan kommunen strategiskt också vidta åtgärder och skötsel av erosionsskydd. I kommunen har ett stort antal stabilitetshöjande förstärkningsarbeten utförts, bland annat i Vålberg, Trossnäs, Edsvalla samt centralt i Karlstad. I centrala Karlstad finns erosionsskydd utmed huvuddelen av alla vattendrag. Kommunen kommer fortsatt att strukturerat arbeta med stabilitetshöjande förstärkningsinsatser, bland annat genom en handlingsplan för stabilitetshöjande åtgärder.

Ställningstaganden

• Vid fysisk planering och prövning av lov och tillstånd ska en bedömning av risken för ras, skred och erosion i relation till bebyggelsens planerade livslängd göras enligt PBL. I riskområden för ras, skred och erosion ska geotekniska utredningar göras.
• Kommunen bekostar kontinuerligt detaljerade geotekniska utredningar för att förbättra kunskapen om ras- och skredbenägna områden som pekats ut i de översiktliga karteringarna av stabilitetsförhållanden. (TFN 2012-1667)
• Karlstads kommun arbetar primärt utifrån de resultat som framkommit i MSBs översiktliga stabilitetskartering (2015) och kompletterar med SGIs utredning om skredrisker längs Norsälven (2015).
• Karlstads kommun åtar sig att utföra detaljerade geotekniska utredningar i de områden som enligt MSB klassats som hög eller medelhög skredrisknivå.
• För nyexploatering kan detaljerad stabilitetsutredning och eventuellt stabilitetshöjande åtgärder komma att krävas om säkerhetsnivån inte når upp till gällande rekommendationer.
• Kommunen arbetar strukturerat med att minska och åtgärda riskområden genom handlingsplanen för stabilitetshöjande åtgärder.

Översvämning från skyfall

Effekten av klimatförändringarna tyder på att kraftiga och intensiva regn och skyfall kommer bli allt vanligare och att nederbördsmängden framför allt kommer öka mest under vinterhalvåret. I samband med att kommunens tätorter utvecklas behöver områden byggas och planeras som kan avleda och omhänderta de större regn- och vattenflöden. Att säkra framkomligheten och motverka kostsamma översvämningar med skador på byggnader och andra samhällsviktiga funktioner är några behov. Kommunen avser att eftersträva en hållbar dagvattenhantering med avseende på kvalitet, kvantitet och gestaltning, där dagvatten- och skyfallsfrågor ska vara en naturlig del i samhällsplaneringen vilket framgår i kommunens Dagvattenplan.

Risker vid skyfall

Skyfall kan utgöra en översvämningsrisk i tätorter eftersom dagvattensystem inte kan anpassas för att hantera de extremflöden som uppkommer vid skyfall. Dagvattnet avrinner istället ytledes utifrån markens höjdsättning och rinner i lågstråk och ansamlas i lågpunkter, så kallade instängda områden. För att säkra framkomligheten och motverka kostsamma översvämningar med skador på byggnader och andra samhällsviktiga funktioner måste hänsyn till dessa extremflöden tas i planprocessen, bygglovshanteringen och genom åtgärder i befintlig bebyggelse. För att identifiera vilka riskområden som finns används skyfallskartor i form av skyfallskarteringar, framtagna av länsstyrelsen, och lågpunktskarteringar, framtagna av Sweco, som visar avrinningsvägarnas utbredning och djup samt lågpunkter.

Lågpunktskarteringen visar områden som är instängda och som inte kan avvattnas ytledes med självfall, och där det således finns risk att vattnet blir stående. Lågpunktskarteringen inkluderar inte kommunens vanliga avloppssystem med trummor och kulvertar i beräkningarna. Ändå ger de en bra indikation om var sannolikheten för översvämningar vid skyfall är störst. Skyfallskarteringen visar hur dagvattnet avrinner på ytan och ansamlas i lågpunkter i samband med skyfallshändelser med intensiteten av ett 100-årsregn respektive ett ”Köpenhamnsregn” (vilket anses motsvara ungefär ett 1 000-årsregn). Vattenmängden som rinner av på ytan har beräknats genom att regnmängden har minskats schablonmässigt med uppskattad infiltration och avledning i ledningsnätet. Den visar maximala vattendjup under översvämningsförloppet och maximala flöden vid respektive regn.

Skyfallskartorna och lågpunktskarteringen finns inlagda i kommunens interna kartsystem och utgör planeringsunderlag. Skyfallskarteringen omfattar endast Karlstads tätortsområde, medan lågpunktskartering även omfattar kommunens övriga tätorter.

Kommunens arbete med dagvatten och skyfall

I händelse av skyfall ska en genomtänkt höjdsättning styra vattnet i lämplig riktning till utvalda platser. Detta minskar risken för kostsamma översvämningar och skapar förutsättningar för att möta klimatförändringarnas utmaningar och konsekvenser. I samband med att kommunen växer behöver avrinningsområden och avrinningsvägar beaktas. Dessa sträcker sig oftast längre än inom enskilda detaljplaneområden. Arbetet med kommunens dagvattenplan visar att denna typ av frågor behöver lösas inom avrinningsområden och inte inom enskilda detaljplaner.

För att minska negativa effekter av skyfall behöver dagvattensystemet kompletteras med avrinningsvägar på markytan. I vissa områden kan vattnet behöva styras till lågt liggande ytor där det är möjligt att samla upp och tillfälligt hantera stora vattenvolymer. En princip vid planering bör vara att bebyggelse undviks i lågpunkter som riskerar att översvämmas, att avrinningsstråk på markytan hålls öppna för att möjliggöra säkra avrinningsvägar, samt att befintlig bebyggelse inte utsättas för ökad risk att översvämmas.

Ställningstaganden

• Lågpunkter bör inte planläggas för andra ändamål.
• I efterföljande planering behöver avrinningsvägar säkerställas och skapas så att dagvattnet i samband med mycket kraftiga regn kan avledas på markytan utan att orsaka skador på bebyggelsen.
• Kommunen ska, där så är lämpligt, arbeta med dagvatten- och skyfallslösningar som är grön-blå och mångfunktionella.
• Ny bebyggelse ska placeras och höjdsättas så att färdigt golv ligger högre än minst beräknad vattennivå vid ett 100-årsregn.
• Kommunen avser att ta fram nya och uppdaterade karteringar som planeringsunderlag.
• Planering av dagvatten- och skyfallsfrågor ska ske med ett avrinningsområdesperspektiv och integreras med riskhantering av översvämningsrisk rörande Klarälven och Vänern.

Översvämning från älv och sjö

Karlstad och vattnet - en tillgång och en risk

Karlstads läge vid Klarälven och Vänern är en stor tillgång för staden och kommunen ur flera avseenden. De utgör dock båda riskkällor för översvämning. Riskerna från Klarälven har ökat sen flottningen upphörde och underhållsmuddring inte kunnat genomföras. En översvämning i Klarälven kan vid sidan av långvariga regn och snösmältning också orsakas av ett dammhaveri vid exempelvis Höljesdammen, eller av att en dämmande ispropp bildas.

Vid extrema flöden i Klarälven kan Skåre, centrala Karlstad samt stadsdelarna utefter älven komma att påverkas. I dagsläget är risken för översvämning från HÄLSAVänern inte lika svår som följd av att sjön regleras enligt en avtappningsstrategi, vilken nyligen förändrats. Vänern stiger även långsammare vilket föranleder att det är enklare att vidta tillfälliga åtgärder, färre människor berörs och vattnet står mestadels stilla. En utmaning är dock att översvämningen från Vänern varar under en längre tidsperiod.

Översvämningar har inträffat tidigare och kommer göra det även i framtiden. En klimatanalys av SMHI pekar på att sannolikheten för mycket höga flöden i Klarälven minskar något mot slutet av seklet som följd av mindre snö och snösmältning i fjällen medan sannolikheten för höga nivåer i Vänern ökar.

För att möta framtidens klimat i planeringen planeras alla nivåer i Vänern med en klimatfaktor som gör att framtida nivåer ska klaras. För Klarälven planeras för dagens beräknade nivåer, detta på grund av att de i modellerna är högre än nivåerna i ett framtida klimat. Det ger en större säkerhet i planeringen.

Utöver Klarälven och Vänern finns även Norsälven där översvämningsrisken primärt är kopplad till markens stabilitet. Läs mer om detta i avsnittet Ras, skred och erosion. Skyfall är en annan form av översvämningsrisk, som också påverkas av lösningar för att motverka översvämning från älv och sjö. Läs mer om skyfall i avsnittet Översvämning från skyfall.

Kommunens anpassningsarbete

Medvetenheten om översvämningsriskerna har lett till att Karlstads kommun bedriver ett omfattande arbete med riskhantering. I kommunen finns sedan 2007 en översvämningssamordnare och i kommunens översvämningsprogram från 2010 finns en riskanalys tillsammans med en rad åtgärder. En uppdatering av översvämningsprogrammet är planerad.

På kommunens webbplats finns mer information om översvämningsfrågor och en interaktiv karttjänst vilken visar vilka markområden som beräknas bli översvämmade för olika scenarier. Samhällsinformation om hur invånare bör agera och hur man skydda sin fastighet vid en översvämning finns även på kommunens hemsida.

Gott kunskapsläge

Sammantaget är tillgången till kunskap och underlag om översvämningsfrågan god. Det går att beakta såväl dagens situation som framtidsscenarier, vilka är möjliga att förutse relativt väl. Karlstads kommun ser dock fortfarande risker som inte är acceptabla för den befintliga byggda miljön. Kommunen kommer därför att fortsätta det långsiktiga arbetet med att hantera översvämningsrisker genom avvägningar inom samhällsplaneringen, planera för fler skyddsåtgärder, en uppdatering av kommunens översvämningsprogram, inventeringar, dagvattenhantering, planering för muddring, översvämningsdirektivet samt risk- och sårbarhetsanalyser i kombination med beredskapsplanering.

Hänsyn till översvämningsrisk

Kommunen ansvarar för planläggningen av mark och vatten. I detta ligger att med utgångspunkt från bland annat översvämningsrisk planera så att markanvändningen blir lämplig. Det är kommunens uppgift att göra riskbedömning och nödvändiga avvägningar mot andra intressen, där översvämningsfrågan utgör en del av en större helhet. Boverket publicerade i februari 2018 en tillsynsvägledning för länsstyrelserna med den grundläggande utgångspunkten att ny bebyggelse i så stor utsträckning som möjligt ska lokaliseras till områden som inte riskerar att översvämmas. I Karlstad skulle det innebära att ny sammanhållen bebyggelse, större riskobjekt eller bebyggelse med samhällsviktig verksamhet bör lokaliseras till områden som inte hotas av översvämning vid Vänerns högsta nivå eller Klarälvens högsta flöde. Att fullt ut tillämpa denna princip i en stad som Karlstad är i praktiken omöjlig. Boverket pekar därför på nödvändigheten av att det finns en flexibilitet i tillämpningen och att platsspecifika förutsättningar bör beaktas, men att det endast i undantagsfall kan anses vara motiverat frångå principerna för helt ny sammanhållen bebyggelse.

Tillämpning av avsteg från boverkets tillsynsvägledning

Karlstad har under lång tid vuxit fram i ett vattennära läge. Investeringar i bebyggelse och infrastruktur har gjorts under århundraden. Boverket menar att en vidareutveckling av dessa investeringar ofta kan anses vara i linje med plan- och bygglagens krav på långsiktigt god hushållning. Samtidigt påpekas att när ändringar sker i befintliga strukturer så bör den fysiska planeringen ha som mål att minska sårbarheten för översvämning. Kommunen har även ansvar för att vidta strukturella åtgärder för att minska klimatpåverkan genom att bygga en stad och kommun där vi hushåller med resurser och markområden och minimerar resbehoven. Det innebär att byggandet behöver stärkas inom gång- och cykelavstånd från stadskärnan samt intill fungerande och redan planerad kollektivtrafik och annan service.

Med det som utgångspunkt avser kommunen att tillämpa Boverkets principer för avsteg inom en 2-kilometerszon från stadskärnan. Kommun avser att minska sannolikheten och risk för översvämning genom muddring i Klarälven. Konsekvenserna i händelse av ett extremflöde hanteras genom evakuering- och beredskapsplanering samt bebyggelsens utförande.

Vid förtätning och komplettering av och i den befintlig bebyggelsestrukturen kan det ibland uppstå svårigheter att fullt ut tillämpa de grundläggande utgångspunkterna för planläggning av bebyggelse i enlighet med Boverkets tillsynsvägledning. Det kan handla om behov av att anpassa ny bebyggelse gestaltningsmässigt till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Det kan också handla om avvägningar som krävs mot andra intressen för att markanvändning ska anses lämplig utifrån områdets beskaffenhet, läge och behov. Inom befintlig bebyggelsestruktur avser kommunen att tillämpa Boverkets principer för avsteg.

Översvämningsskydd

Kommunen har genomfört omfattande arbeten med att anpassa såväl befintlig som ny bebyggelse för att minska riskerna som följd av översvämning. En viktig del av dessa utgör översvämningsskyddet vid Centralsjukhuset som invigdes 2018. Skyddet innebär att sjukhuset funktion som samhällsviktig verksamhet kan bedrivas även vid högsta flöden och nivåer. Kommunen har därutöver skyddat Sjömansgatan för att säkra tillgängligheten till sjukhuset vilken hanterar högsta nivå i Vänern.

Översvämningsskyddet vid Våghusbron skyddar området kring Inre hamn. Bebyggelsen som skyddas finns i stadsdelarna Tullholmen, Herrhagen samt delar av Tingvallastaden och Haga. I Skåre finns även ett skydd vid Torpnoret som syftar till en säker skolväg vid höga flöden i Klarälven.

Planerade och framtida åtgärder

Skåre

Kommunen arbetar kontinuerligt och långsiktigt med att minska risken för såväl befintlig som planerad bebyggelse. I Skåre planerar kommunen att uppföra ett nytt översvämningsskydd som ska klara ett 200-årsflöde i Klarälven. Samhällsviktiga funktioner, flera arbetsplatser samt fler än 1000 bostäder berörs av skyddet.

Jakobsberg

Karlstads kommun planerar för en ny stadsdel i Jakobsberg. Området avses att skyddas med en vall som kommer att klara beräknat högsta flöde i Klarälven och Vänerns högsta nivå. I området planeras för samhällsviktiga funktioner. Området innehåller också en tillfartsväg till sjukhuset.

Östra förbindelsen

Kommunen planerar för en ny Östra förbindelse som ansluts till Hammaröleden. Den ska anpassas för att hantera både Vänerns högsta nivå och Klarälvens högsta flöde. Vägen bör även fungera som ett översvämningsskydd för stigande vatten från Vänern för befintlig bebyggelse på Örsholmen.

Muddring

I Klarälven finns det två vägar för vattnet att ta sig ut i Vänern, västra och östra älvgrenarna. I älven avsätts sediment hela tiden. Detta leder till att sandbankar uppstår och växer, vilket kan leda till att vattennivån stiger mer. Karlstads kommun arbetar därför med en plan inför ansökan om tillstånd för muddring i Klarälven. Syftet med muddringen ska vara att undvika att översvämningsrisken ökar med tiden, i takt med att sandbankarna blir större och minskar utrymmet i älvfåran.

Flera undersökningar och modelleringar av älven har genomförts för att säkerställa att åtgärden leder till förbättrad översvämningssituation och samtidigt inte påverkar Natura 2000-områden negativt. Modelleringar visar att muddring av planerade sandbankar är en viktig åtgärd för att förhindra att vattennivåerna blir högre med tiden. Kommunen avser att även framgent ansöka om tillstånd för att muddra i älven med syftet att minska översvämningsriskerna.

Beredskapsplanering för översvämning

Det är inte realistiskt att genomföra åtgärder så att all befintlig bebyggelse är fullt rustad för att klara de mest extrema, och samtidigt minst sannolika översvämningsscenarierna inklusive ett dammhaveri. För att hantera konsekvenserna av en sådan händelse krävs åtgärder kopplade till beredskapsplanering och evakuering.

Karlstads kommun arbetar med att identifiera de samhällsviktiga verksamheterna som kan påverkas i händelse av översvämningar. Det syftar till att se hur verksamhet, funktion och tillgänglighet kan behållas när vattnet stiger. En del i kommunens beredskapsplanering är även att visa på prioritet för skydd av samhällsviktiga objekt vid en översvämning.

Som underlag till denna prioritering används kommunens Handlingsplan – Beredskapsplan översvämning och kommunens Risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Samhällsviktiga objekt är till exempel sjukhus, omsorg om äldre och funktionshindrade, dricksvatten, vägar, järnvägar, elförsörjning mm.

Evakueringsplan

Räddningstjänsten i Karlstadsregionen arbetar med en evakueringsplan för Karlstads kommun och en för Hammarö kommun. Evakueringsplanen utgår ifrån ett dammbrott vid Höljesdammen. Vid en sådan krissituation behöver flera delar av centrala Karlstad och stadsdelarna invid älven evakueras. Behov av evakuering utgör en mellankommunal angelägenhet eftersom Hammaröbor är beroende av att evakuera via Karlstad vid en sådan händelse.

Ställningstaganden

• Kommunen avser att tillämpa avsteg från Boverkets tillsynsvägledning inom 2-kilometerszonen från stadskärnan och inom befintlig bebyggelsestruktur.
• Kommunen avser att hantera konsekvenserna vid översvämning inom områden för avsteg genom evakuering och beredskapsplanering.
• Kommunen avser att även i framtiden minska riskerna för översvämning i Klarälven genom muddring.
• Östra förbindelsen höjdsätts så att den klarar av att trafikeras vid beräknad högsta vattennivå i Vänern och högsta flöde i Klarälven. Vägen bör fungera som ett översvämningsskydd mot höga nivåer i Vänern för befintlig bebyggelse på Örsholmen.
• Kommunens översvämningsprogram ska uppdateras.

Klarälven 200-årsnivå

Klarälven beräknat högsta flöde

Vänern 200-årsnivå

Vänern högsta beräknade nivå